Visättraskolans fritidshem – En inblick i den dagliga verksamheten

Att erbjuda en meningsfull, stimulerande och lärande fritidsverksamhet är oerhört viktigt. Som rektor på Visättraskolan har jag förmånen att få arbeta med ett fantastiskt gäng som dagligen gör sitt yttersta för att erbjuda just detta till våra elever. Den dagliga verksamheten leds av Pelin Celepli som är fritidsansvarig, en del i ledningsgruppen på Visättraskolan och from 1 juni närmaste chef för personalen som arbetar på Visättraskolans fritidshem. Jag är oerhört stolt över det arbete som pågår i vår fritidsverksamhet, och mycket handlar det om att vi på Visättraskolan har en stabil personalgrupp som har arbetat ihop under många år. Man har lärt känna varandras styrkor, och utvecklingsmöjligheter och man har lärt sig att utifrån det använda verksamhetens resurser på det absolut bästa sättet. I elevenkäten i början på året fick fritidsverksamheten fantastiska siffror. Siffror som visar på att eleverna är nöjda med fritidshemmet på Visättraskolan.

  Trygghet fritids Lärande fritids Inflytande fritids Nöjdhet fritids
2017 9,4 9,2 9,4 9,5

 

Här kommer ännu ett gästinlägg av Pelin Celepli. I ett tidigare inlägg har hon berättat om sin roll som just fritidsansvarig.

/Semira Vikström #Stoltrektor

 

I detta inlägg vill jag berätta om de aktiviteter vi har på Visättraskolans fritidshem och hur dessa är kopplade till läroplanen.

 

Av Skolinspektionens kvalitetsgranskning av fritidshemmen framgår det att fritidshemsverksamheten mestadels består av den fria leken. Fritidshemmet anses vara den del som ombesörjer barntillsyn av verksamheten, då de flesta fritidshem saknar förutsättningar för att erbjuda en verksamhet där fokus ligger på kvalité och utveckling.

Visättraskolans fritidshem strävar ständigt efter att vara progressivt. Personalen får förutsättningar i form av planeringstid, gemenssamma pedagogiska diskussioner och möjligheten till att reflektera över sina insatser. Det i sin tur bidrar till en verksamhet där barnens behov och intressen står i centrum.

Vikten av organiserade aktiviteter samt fria leken på fritids

På Visättraskolan erbjuder vi alltid vuxenledda aktiviteter utifrån varierande teman. Samtidigt värnar vi om den fria leken som är väsentlig för barnens utveckling. Det är frivilligt att delta på aktiviteterna, men personalen försöker alltid stötta barnen i valet av de olika aktiviteterna. De skapar förutsättningar för spontana lekar, där eleverna får träna på att samverka och finna nya intressen. Aktiviteterna är upplagda efter barnens önskemål, vuxenkompetensen samt kopplade till läroplanen.

Läroplan- verksamhetens mål

Fritidshemmet styrs av olika styrdokument så som Skollagen, Läroplanen, Lgr11 och Allmänna råd för fritidshem.

Fritidshemmets verksamhetsplan utformas utifrån dessa styrdokument. Planen är en del av det systematiska kvalitetsarbetet som utvärderas och revideras kontinuerligt av utvecklingsgruppen för fritids.

Personalen arbetar kontinuerligt med verksamhetsplanens innehåll. En gång i månaden går vi igenom planen på arbetslagmötet där vi diskuterar våra mål, vad som fungerat bra och mindre bra samt vad som ska vidareutvecklas? På så sätt hoppas vi på att få en tydligare bild av uppsatta mål. För att sedan vidareutveckla verksamhetens mål som skall uppnås.

”Undervisningen i fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda eleverna en meningsfull fritid. Detta ska ske genom att undervisningen tar sin utgångspunkt i elevernas behov, intressen och erfarenheter, men också att eleverna kontinuerligt utmanas ytterligare genom att de inspireras till nya upptäckter.

 I undervisningen ska eleverna erbjudas en variation av arbetssätt, uttrycksformer och lärmiljöer som integrerar omsorg och lärande”.

(Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, 2011-reviderat 2016, s 24).

För oss är vikten av en meningsfull och varierad fritid, en verksamhet där barnen tycker att det är roligt att delta. Barnen erbjuds varierande aktiviteter som är individ- och gruppanpassande.

Nytt för i år är att vi arbetar tematiskt där aktiviteterna på fritids kopplas till skilda teman. Personalen skriver pedagogiska planeringar för att synliggöra verksamhetens mål. Målsättningen är fortsätta att utveckla och införliva temaarbetet i den dagliga verksamheten till nästa läsår.

/Pelin Celepli
Fritidsansvarig Visättraskolan
pelin.celepli@huddinge.se

Pelin Celepli


Visättraskolans arbete med cirkelmodellen

På Visättraskolan har vi sex förstelärare,

Veronica Johansson & Malou Olsson – Pedagogiskt utveckling
Rebecka Holm – Entreprenöriellt lärande
Jimmy Askelius – IT
Sandra Grängstedt – Språkutveckling
Henrik Bartoldsson – Engelska (from HT-17)

Sex förstelärare som har en otroligt viktig del i Visättraskolans kollegiala lärande och utvecklingsarbete. Alla våra förstelärare har en uppdragsbeskrivning där vi i ledningen har beskrivit vilka förväntningar vi har på dem i deras uppdrag som förstelärare. Nedsättning i tid och ett tydligt uppdrag anser vi är självklara förutsättningar för att skolans förstelärare ska kunna göra ett bra jobb. En uppgift som de har fått av ledningen är att gästblogga här i ”Kugghjulet”. Vi tycker att det är viktigt att visa hur vi på Visättraskolan arbetar med skolans förstelärare, och vår förhoppning är att det kan inspirera andra!

Här nedan gästbloggar Sandra Grängstedt, Visättraskolans förstelärare i språkutveckling.

/Semira Vikström #Stoltrektor

 

På Visättraskolan har På Visättraskolan har vi en oerhörd tillgång av elever som pratar olika språk. Därför är det otroligt viktigt för oss att vi har ett bra språkutvecklande arbete i alla ämnen. Vi började 2014 att dela ut Stärk språket, stärk lärandet av Pauline Gibbons till alla lärare. I boken beskrivs cirkelmodellen som ett språkutvecklande verktyg för att höja måluppfyllelsen och kunskapen kring olika genrer. En kunskap om genrer, grammatik, ord och begrepp är nödvändig för att språket ska utvecklas.

Cirkelmodellen föddes ur genrepedagogiken där man ska känna till hur texter skrivs på olika sätt och för olika syften. Arbetar eleverna till exempel med faktatexter så behöver eleverna bli medvetna om vad som kännetecknar en faktatext, vilken struktur den har och vilket tempus texten skrivs i. Pauline Gibbons har med sin modell gett lärare ett verktyg för att arbeta med just detta och samtidigt integrera flera ämnen.

Skolverket förespråkar ämnesintegrerat arbete vilket innebär att arbetar vi med olika djur och växter i de naturorienterade ämnena så kan även ämnet svenska integreras (läsa, skriva), bild (måla djur och växter), musik (sjunga olika sånger om djur och växter), slöjd (tillverka växter/djur) och så vidare. Ju mer vi skapar en röd tråd för eleverna desto lättare blir övergångarna i de olika ämnena, ett sammanhang växer fram och de kan skapa en kontext kring ämneskunskaperna istället för lösryckta trådar.

Cirkelmodellen innehåller fyra steg, nyligen är ett femte steg tillagt:

Steg 1: Bygga kunskap om ämnesområdet.

Steg 2: Studera texter inom genren för att få förebilder.

Steg 3: Skriva en gemensam text.

Steg 4: Skriva en individuell text.

Steg 5: Eleven reflekterar över sin text.

I cirkelmodellen ingår en hel del samarbeten elever emellan för att alla ska kunna kommunicera och öva på språket. Den är med andra ord otroligt språkutvecklande.

Hos oss har vi lagt vikten på workshops för att prova på de språkutvecklande övningarna i samband med cirkelmodellen (som även går att tillämpa utan att behöva arbeta med modellen). Cirkelmodellen har nu implementerats på skolan och så gott som alla årskurser arbetar med cirkelmodellen. Detta är ett fortlöpande arbete för utveckling, vi är inte färdiga men vi har kommit en bra bit på vägen från att vi började för cirka två år sedan och där vi är idag.

Alla lärare vet hur olika genrer ser ut och hur de ska skrivas, det är att lära ut det till eleverna på ett begripligt sätt som är utmaningen.

Cirkelmodellen, våra workshops och att alla lärare fick en bok att gemensamt arbeta kring hade aldrig kunnat genomföras om vi inte hade haft en ledning med tydliga mål för verksamheten, elever som tacksamt och glädjefyllt lär in samt är nyfikna på sitt lärande. Men framför allt så är det kollegiet på skolan som gjort det största jobbet. Vilken insats!

Tillsammans arbetar vi så språkutvecklande vi bara kan, det finns alltid utvecklingsmöjligheter och så måste det få vara för att vi ska kunna växa och lära oss. Undervisningen ser inte lika ut idag som den gjorde för 30 år sedan. Världen förändras, eleverna förändras och vi som bär på kunskapen ska inte bara förmedla den utan även fundera HUR vi förmedlar den.

Språket i alla dess former ligger i kommunikationen, det är så vi lär oss.

Visättraskolan har kommit långt i sitt språkutvecklande arbete och jag är så glad att vara en del av det arbetet.

/Sandra

Förstelärare i språkutveckling


Samverkan – Skola – Arbetsliv

Vi, Rebecka och Rabia, har varit i Kungsbacka utanför Göteborg med ELIT-gruppen (Entreprenöriellt lärande och IT) för tre dagars konferens på SSA (Samverkan skola-arbetsliv). Där samlades pedagoger från hela Sverige för att utbyta erfarenheter och inspireras om hur skola och arbetsliv kan samverka. Vi har varit på olika seminarier och föreläsningar. Vi kommer att skriva om några av dem som vi tycker har varit betydelsefulla.

Framtidsjakten

Ett av de första seminarierna vi lyssnade på handlade om Framtidsjakten- utan spaning ingen aning. Det var tre pedagoger och en studie- och yrkesvägledare från Älvsåkersskolan som berättade om sitt arbete för att få en progression från förskoleklass till årskurs 9 med det entreprenöriella arbetet. Pedagogerna berättade att de har en gemensam målbild på skolan: Alla elever på skolan ska ha uppnått en god valkompetens i åk 9, dvs de ska kunna göra ett väl grundat gymnasieval. Detta är en röd tråd som hela skolan arbetar med. I detta arbete lyfts avsnitt 2.6 från LGR11 på ett naturligt sätt. Detta avsnitt handlar om skolan och omvärlden och det ska gå hand i hand med avsnitt 2.2 (kunskaper).  På skolan har de arbetat med Framtidsjakten som ska genomsyra all undervisning. Framtidsjakten är en sammanslagning av 2.2 och 2.6.

I planeringen av undervisningen la man stor vikt vid förarbete, genomförande och efterarbete. Där genomförandet är en samverkan med omvärlden. Inför denna samverkan t.ex. ett studiebesök på ett museum eller företag är det viktigt att göra ett ordentligt förarbete. Eleverna ska vara väl förberedda och insatta i syftet med besöket. Efter besöket är det viktigt med ett efterarbete där eleverna får förbereda en presentation för en mottagare t.ex elever i andra årskurser, företagsrepresentanter alt. politiker. Detta gör arbetet värdeskapande och ger en ökad meningsfullhet, vilket forskning visat stärker individens motivation (M. Lackéus).

Älvsåkersskolans studie- och yrkesvägledare lyfte vikten av att “Vardagssyva”. Hon menade att vi ska ta varje tillfälle att lyfta olika yrken för att vidga vyerna hos eleverna på ett naturligt sätt t.ex. när vi är på ett studiebesök: Vilka yrken finns här? Vilka yrken ser vi på vägen?

Martin Lackéus

Vi har även lyssnat på Martin Lackéus som Älvsåkersskolan lyfte. Han talade om hur eleverna ska utveckla sina entreprenöriella kompetenser på bästa sätt. Lackéus menade att det inte bara räcker att arbeta med entreprenöriellt lärande för att få effekt. Det vi måste tänka på är att göra undervisningen så värdeskapande som möjligt. Detta tillsammans med ett entreprenöriellt lärande ökar elevernas motivation, utvecklar deras skolkunskaper och får stark utveckling av de entreprenöriella kompetenserna. Med värdeskapande undervisning menas att undervisningen både skapar ett värde för eleven själv men även att eleven känner att det hen gör skapar ett värde för andra- inte bara för läraren.

Att arbeta entreprenöriellt på fritids

Linehedsskolan i Halmstad är en F-3 skola med ca 200 elever. Många elever på skolan har föräldrar som inte arbetar och får därmed inte möta yrkeslivet i sin närhet. Detta vill skolan ändra på för att eleverna inte bara ska kunna nämna yrken som t.ex. polis och brandman när de lämnar skolan. Precis som Älvsåkersskolan, lyfte Linehedsskolan vikten av att få med kapitel 2.6 (Lgr11) och skolan ville att detta ska lyftas även på fritids. Deras framtidsvision är att hela skolan ska genomsyras av: entreprenöriellt lärande, tydlig samverkan mellan skolan och arbetsliv samt att skolans ämnen sätts i ett större sammanhang. Genom att låta eleverna få fortsätta arbeta entreprenöriellt även på fritids så fortsätter elevernas träning i att ta ansvar och kreativitet genom aktiviteter på fritids. Eleverna får även uppdrag att lösa på fritids t.ex. Vi låter skräpet leva vidare, där uppdraget var att skapa nytt av skräp på skolan. Först presenterades ett tydligt mål för eleverna: att redovisa sina idéer på UF-mässan där gymnasieskolorna ställer ut sina företag. Sedan var det upp till eleverna vilken form projektet skulle ta och vilka saker de skulle visa. Till slut skapades en hel stad av mjölkkartongerna från matsalen och kakelplattor blev vägar där blue-bots programmerades att åka runt.

I den dagliga verksamheten på fritids presenterar personalen endast material utan vidare instruktioner, allt för att främja elevernas kreativitet. Ska det hållas kurser på skolan så är det elever som får hålla i kurserna och på så sätt lär de av varandra. Skolan vill genom allt detta skapa entreprenöriella elever.

.
Skolverket

I det här seminariet pratade man om väl underbyggda val och om betydelsen av samverkan mellan arbetsliv och skola samt om lärarnas och vägledarnas roll i detta. Vidare pratade man om behovet av att koppla samverkansaktiviteter med arbetslivet (t.ex. Studiebesök, föreläsningar) till befintliga kursplaner. I skollagen 2 kap 29$ står det: Elever i alla skolformer utom förskolan och förskoleklassen ska ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- yrkesverksamhet kan tillgodoses.

Den här bilden föreställer några få yrken elever känner till och nästa bild vad vi önskar eleverna ska känna till och välja mellan. Allting är inte bara svart och vitt utan det finns olika färgkombinationer som motsvarar de nya jobben på marknaden. Det skapas hela tiden nya jobb och många val görs under resans gång. Vi behöver rusta våra elever med mer kunskap om olika yrken så de kan göra väl underbyggda val.

Efter dessa tre intensiva dagar har vi kommit till insikt att vi på Visättraskolan är på rätt spår och på god väg att utveckla det entreprenöriella lärandet och samverkan skola-arbetsliv. Nu skulle det vara roligt att få detta att genomsyra hela verksamheten.
Rebecka Holm och Rabia Celik