Kollegialt lärande – prioritera och planera!

Att utvecklas och fortbildas på sin arbetsplats är enormt viktigt! Oftast brukar det klagas över bristande ekonomi, men att få utvecklas på sin arbetsplats behöver ju faktiskt inte vara en kostsam historia. Det krävs dock att det finns en ledning som avsätter tid, och att det här med utveckling prioriteras och planeras på ett bra sätt för att det ska kunna komma personalen och verksamheten till gagn.

Det finns hur mycket som helst att ta del av. Gratis föreläsningar på nätet, och det fantastiska utbud som drivna lärare och skolledare  delar med sig av. Det är bara att plocka russinen ur kakan, inspireras, göra om så det passar dig! Men det krävs självklart att du tar ett aktivt ansvar, att du funderar över hur du delar med dig till dina kollegor, hur ofta du besöker dina kollegor, om du bjuder in dina kollegor till din undervisning, hur du kan bidra osv. Vi måste arbeta bort det här med att det bara handlar om att gå på diverse föreläsningar. Missförstå mig inte, givetvis är det viktigt att man får komma iväg för påfyllning utanför arbetsplatsen ibland, men det viktigaste är att få det kollegiala lärandet att fungera på arbetsplatsen. Tänk bara på vilken kompetens och erfarenhet det finns på din egen arbetsplats, och hur mycket vi har att lära av varandra. Det är verkligen värt att fundera över.

Jag själv inspireras på många sätt (ibland kanske för många :)), många intressanta och givande grupper på Facebook, exempelvis, Rastaktivisterna – rasten som aldrig tar slut, får massor med inspiration av mina rektorskollegor i Huddinge, men även av andra skolledare utanför. En som jag gärna följer och inspireras av är Sirkka Persson, rektor på Kringlaskolan i Södertälje och givetvis Anna och Philips lärarpodcast. Stort driv och engagemang med mycket hjärta, sådana personer inspirerar verkligen mig!

Att ges möjligheten att utvecklas är en viktig del i Visättraskolans utvecklingsarbete. Två gånger om året skriver pedagogerna en analys där frågorna kan variera från analys till analys. Den analys lärarna skriver i slutet av höstterminen fokuserar främst på deras arbetssituation och arbetsmiljö, medan den i slutet av läsåret fångar upp läsåret som helhet. Nu i slutet på vårterminen fick pedagogerna även svara på frågan ”Vad är det som gör att DU arbetar på Visättraskolan?”. Utifrån deras svar gjorde jag ett wordle-moln. Där kan vi se att ”utvecklas” är det ord som nämndes oftast. Många av våra lärare ges möjligheten att gå på olika föreläsningar, några har fått åka till BETT, några har genomgått kommunens fantastiska utbildning, ELIT, och vi har i Huddinge kommun något som heter Huddinge visar, men vi har också satsat enormt mycket på det att organisera för att främja det kollegiala lärandet.

Vi ser att det kollegiala lärandet har haft en stor betydelse i det positiva förändringsarbete som skett på Visättraskolan, minskad personalomsättning, förbättrade kunskapsresultat och en ökad likvärdighet, vi drar åt samma håll (dock är det här alltid ett fortsatt utvecklingsområde). Att arbeta kollegialt, lära tillsammans och mötas över gränserna är ett sätt att komma varandra i kollegiet närmare, att ges möjlighet att utvecklas och något som starkt bidrar till en ökad gemenskap och trivsel.

 

 

”Att jobba på Visättraskolan gör mig rikare”

(Lärare utifrån ”Vad är det som gör att  DU arbetar på Visättraskolan?” VT-17)

 

Det är jag tillsammans med biträdande rektor, Dounya Hayyoun, som lägger upp strukturen för det kollegiala lärandet. Strukturen lägger vi upp utifrån målen i vår arbetsplan, och utifrån de synpunkter och önskemål som lämnats in av pedagogerna, bland annat utifrån de analyser de skriver. För mig är arbetet med att styra upp det kollegiala lärandet bland det roligaste arbetet jag har som skolledare. Här ges jag verkligen möjlighet att vara pedagogisk ledare, där jag sedan också på olika sätt kan följa upp och se på vilket sätt det kollegiala lärandet bidrar till verksamhetsutveckling, med en ökad måluppfyllelse.

För att det kollegiala lärandet ska kännas meningsfullt och att det verkligen ska bidra till verksamhetsutveckling, så är det viktigt att man kontinuerligt utvärderar och reviderar arbetssätten. Det får inte bli enformigt, och det är tid som måste planeras väl. Pedagogerna måste känna att det här var tid som var väl spenderad, de har ju annars en hel del annat de kan lägga ner sin tid på! I och med att vi strukturerar upp det kollegiala lärandet på det här sättet, kontinuerligt under hela läsåret, så har vi minimalt med gemensamma aktiviteter (föreläsningar/workshops osv) under studiedagarna. Personligen har jag under mina år som undervisande lärare upplevt att ALLT ska hinnas med under studiedagarna, och att det mer blir en form av korvstoppning. Det är svårt att ta till sig innehållet då huvudet är sprängfyllt med allt det där som man bara måste hinna med och förbereda. Det är bättre att lärarna får förfoga över de här dagarna själva, så de känner sig väl förberedda inför läsårsstart, eller känner att de verkligen är färdiga när det är dags att gå på sommarlov.

Tiden, det är svårt att få tiden att räcka till och då är det viktigt att man också använder den på bästa sätt. Här är det också viktigt att hela tiden utvärdera och revidera vid behov, och det är något vi gör även under pågående läsår om ett sådant behov skulle uppstå. Det är viktigt att inte låsa sig fast, utan att vara flexibel i planeringen.

Vi har tidigare läsår arbetat utifrån att det är jag och Dounya som håller i olika workshops, och då främst utifrån Huddinge kommuns pedagogiska plattform, eller så har förstelärarna på olika sätt förberett olika workshops tillsammans med pedagogerna. Inför nästa läsår har vi tänkt om lite i hur vi ska fortsätta det kollegiala lärandet. Det nya upplägget presenterade jag och Dounya först i samverkansgruppen och därefter till kollegiet. Tidigare har fokus legat på att det är förstelärarna som ska leda många av de workshops som genomförs, men då vi vet att det finns en enorm kompetens och erfarenhet hos många av våra lärare, så ville vi få med hela teamet i genomförandet av det kollegiala lärandet. Likaså upplevde vi inte att arbetslagsmötena bidrog till verksamhetsutveckling i samma utsträckning som de planerade mötena, något som också har uttryckts av flera lärare, så där har vi skurit ner på antalet möten.

Istället för att alla ska arbeta med allt så har vi format olika arbetsgrupper. Jag och Dounya har placerat lärarna i de respektive arbetsgrupperna, och då utgått ifrån kompetens, visat intresse osv. Ingen har bett om att få byta grupp, och det känns roligt! Vi kommer nästa läsår att ha följande arbetsgrupper:

  • PUG – Pedagogisk utvecklingsgrupp
  • ELIT – Entreprenöriellt lärande och IT i undervisningen
  • MATEMATIK
  • FBK – Grupp med fokus på arbetet med nyanlända
  • FSK – Grupp med fokus på arbetet i förskoleklasserna
  • IDROTT & HÄLSA

 

Här kan du ta del av arbetsgruppernas uppdragsbeskrivning.

Rent praktiskt så har vi avsatt tid för gemensamt arbete på måndagar och tisdagar. Vi träffas mellan 15.00–16.30, dvs. 3 timmar/vecka. En bra tid då det inte är allt för sent, och det är en tid som fungerar för att lösa privata saker så som hämtning av barn osv. Strukturen vi har lagt upp är att vi på måndagarna varvar mellan arbetslag, APT och 2x arbetsgrupper. På tisdagarna har vi workshops som leds av förstelärarna, skolledningen, arbetsgrupperna. Här har vi lagt upp ett schema så att alla vet vad som ska hända.

Här kan du ta del av kalendariet för det kollegiala lärandet.

Både utbildning och undervisning ska vila på vetenskaplig grund, och beprövad erfarenhet. Därför fick arbetsgrupperna träffas under våren för att välja ut en eller flera boktitlar som sedan ska genomsyra arbetet i gruppen under läsåret 2017/2018. Arbetsgrupperna väljer också själva hur de ska lägga upp läsningen och hur vi andra ska få återkoppling på det de läst. Arbetsgrupperna kommer under läsåret att hålla i två workshops, skriva minst ett blogginlägg och även genomföra en redovisning under Visättraskolans ”Show and tell” i slutet av läsåret. Det här är som sagt ett helt nytt upplägg, så jag får återkomma längre fram om hur arbetet gick. Ni kommer också kunna följa arbetsgruppernas arbete här i bloggen.

Vi i skolledningen har i år också valt att inkludera en bok i de workshops som vi ska hålla, Helena Kvarnsell, ”Jobba smart”. Det är en lättläst bok som kan kopplas till kommunens pedagogiska plattform och som innehåller många smarta tips på hur man kan effektivisera sin arbetsdag, och där vi tror att det finns utrymme för en hel del samtal och reflektioner kring förtroendefulla relationer, styrdokumenten och hur man ska kunna göra eleverna mer delaktiga.

Hör gärna av er om ni har några synpunkter, frågor och funderingar på detta!

Ha en fortsatt fin sommar! 🙂

/Semira Vikström #Stoltrektor


Visättraskolans fritidshem – En inblick i den dagliga verksamheten

Att erbjuda en meningsfull, stimulerande och lärande fritidsverksamhet är oerhört viktigt. Som rektor på Visättraskolan har jag förmånen att få arbeta med ett fantastiskt gäng som dagligen gör sitt yttersta för att erbjuda just detta till våra elever. Den dagliga verksamheten leds av Pelin Celepli som är fritidsansvarig, en del i ledningsgruppen på Visättraskolan och from 1 juni närmaste chef för personalen som arbetar på Visättraskolans fritidshem. Jag är oerhört stolt över det arbete som pågår i vår fritidsverksamhet, och mycket handlar det om att vi på Visättraskolan har en stabil personalgrupp som har arbetat ihop under många år. Man har lärt känna varandras styrkor, och utvecklingsmöjligheter och man har lärt sig att utifrån det använda verksamhetens resurser på det absolut bästa sättet. I elevenkäten i början på året fick fritidsverksamheten fantastiska siffror. Siffror som visar på att eleverna är nöjda med fritidshemmet på Visättraskolan.

  Trygghet fritids Lärande fritids Inflytande fritids Nöjdhet fritids
2017 9,4 9,2 9,4 9,5

 

Här kommer ännu ett gästinlägg av Pelin Celepli. I ett tidigare inlägg har hon berättat om sin roll som just fritidsansvarig.

/Semira Vikström #Stoltrektor

 

I detta inlägg vill jag berätta om de aktiviteter vi har på Visättraskolans fritidshem och hur dessa är kopplade till läroplanen.

 

Av Skolinspektionens kvalitetsgranskning av fritidshemmen framgår det att fritidshemsverksamheten mestadels består av den fria leken. Fritidshemmet anses vara den del som ombesörjer barntillsyn av verksamheten, då de flesta fritidshem saknar förutsättningar för att erbjuda en verksamhet där fokus ligger på kvalité och utveckling.

Visättraskolans fritidshem strävar ständigt efter att vara progressivt. Personalen får förutsättningar i form av planeringstid, gemenssamma pedagogiska diskussioner och möjligheten till att reflektera över sina insatser. Det i sin tur bidrar till en verksamhet där barnens behov och intressen står i centrum.

Vikten av organiserade aktiviteter samt fria leken på fritids

På Visättraskolan erbjuder vi alltid vuxenledda aktiviteter utifrån varierande teman. Samtidigt värnar vi om den fria leken som är väsentlig för barnens utveckling. Det är frivilligt att delta på aktiviteterna, men personalen försöker alltid stötta barnen i valet av de olika aktiviteterna. De skapar förutsättningar för spontana lekar, där eleverna får träna på att samverka och finna nya intressen. Aktiviteterna är upplagda efter barnens önskemål, vuxenkompetensen samt kopplade till läroplanen.

Läroplan- verksamhetens mål

Fritidshemmet styrs av olika styrdokument så som Skollagen, Läroplanen, Lgr11 och Allmänna råd för fritidshem.

Fritidshemmets verksamhetsplan utformas utifrån dessa styrdokument. Planen är en del av det systematiska kvalitetsarbetet som utvärderas och revideras kontinuerligt av utvecklingsgruppen för fritids.

Personalen arbetar kontinuerligt med verksamhetsplanens innehåll. En gång i månaden går vi igenom planen på arbetslagmötet där vi diskuterar våra mål, vad som fungerat bra och mindre bra samt vad som ska vidareutvecklas? På så sätt hoppas vi på att få en tydligare bild av uppsatta mål. För att sedan vidareutveckla verksamhetens mål som skall uppnås.

”Undervisningen i fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda eleverna en meningsfull fritid. Detta ska ske genom att undervisningen tar sin utgångspunkt i elevernas behov, intressen och erfarenheter, men också att eleverna kontinuerligt utmanas ytterligare genom att de inspireras till nya upptäckter.

 I undervisningen ska eleverna erbjudas en variation av arbetssätt, uttrycksformer och lärmiljöer som integrerar omsorg och lärande”.

(Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, 2011-reviderat 2016, s 24).

För oss är vikten av en meningsfull och varierad fritid, en verksamhet där barnen tycker att det är roligt att delta. Barnen erbjuds varierande aktiviteter som är individ- och gruppanpassande.

Nytt för i år är att vi arbetar tematiskt där aktiviteterna på fritids kopplas till skilda teman. Personalen skriver pedagogiska planeringar för att synliggöra verksamhetens mål. Målsättningen är fortsätta att utveckla och införliva temaarbetet i den dagliga verksamheten till nästa läsår.

/Pelin Celepli
Fritidsansvarig Visättraskolan
pelin.celepli@huddinge.se

Pelin Celepli


Visättraskolans arbete med cirkelmodellen

På Visättraskolan har vi sex förstelärare,

Veronica Johansson & Malou Olsson – Pedagogiskt utveckling
Rebecka Holm – Entreprenöriellt lärande
Jimmy Askelius – IT
Sandra Grängstedt – Språkutveckling
Henrik Bartoldsson – Engelska (from HT-17)

Sex förstelärare som har en otroligt viktig del i Visättraskolans kollegiala lärande och utvecklingsarbete. Alla våra förstelärare har en uppdragsbeskrivning där vi i ledningen har beskrivit vilka förväntningar vi har på dem i deras uppdrag som förstelärare. Nedsättning i tid och ett tydligt uppdrag anser vi är självklara förutsättningar för att skolans förstelärare ska kunna göra ett bra jobb. En uppgift som de har fått av ledningen är att gästblogga här i ”Kugghjulet”. Vi tycker att det är viktigt att visa hur vi på Visättraskolan arbetar med skolans förstelärare, och vår förhoppning är att det kan inspirera andra!

Här nedan gästbloggar Sandra Grängstedt, Visättraskolans förstelärare i språkutveckling.

/Semira Vikström #Stoltrektor

 

På Visättraskolan har På Visättraskolan har vi en oerhörd tillgång av elever som pratar olika språk. Därför är det otroligt viktigt för oss att vi har ett bra språkutvecklande arbete i alla ämnen. Vi började 2014 att dela ut Stärk språket, stärk lärandet av Pauline Gibbons till alla lärare. I boken beskrivs cirkelmodellen som ett språkutvecklande verktyg för att höja måluppfyllelsen och kunskapen kring olika genrer. En kunskap om genrer, grammatik, ord och begrepp är nödvändig för att språket ska utvecklas.

Cirkelmodellen föddes ur genrepedagogiken där man ska känna till hur texter skrivs på olika sätt och för olika syften. Arbetar eleverna till exempel med faktatexter så behöver eleverna bli medvetna om vad som kännetecknar en faktatext, vilken struktur den har och vilket tempus texten skrivs i. Pauline Gibbons har med sin modell gett lärare ett verktyg för att arbeta med just detta och samtidigt integrera flera ämnen.

Skolverket förespråkar ämnesintegrerat arbete vilket innebär att arbetar vi med olika djur och växter i de naturorienterade ämnena så kan även ämnet svenska integreras (läsa, skriva), bild (måla djur och växter), musik (sjunga olika sånger om djur och växter), slöjd (tillverka växter/djur) och så vidare. Ju mer vi skapar en röd tråd för eleverna desto lättare blir övergångarna i de olika ämnena, ett sammanhang växer fram och de kan skapa en kontext kring ämneskunskaperna istället för lösryckta trådar.

Cirkelmodellen innehåller fyra steg, nyligen är ett femte steg tillagt:

Steg 1: Bygga kunskap om ämnesområdet.

Steg 2: Studera texter inom genren för att få förebilder.

Steg 3: Skriva en gemensam text.

Steg 4: Skriva en individuell text.

Steg 5: Eleven reflekterar över sin text.

I cirkelmodellen ingår en hel del samarbeten elever emellan för att alla ska kunna kommunicera och öva på språket. Den är med andra ord otroligt språkutvecklande.

Hos oss har vi lagt vikten på workshops för att prova på de språkutvecklande övningarna i samband med cirkelmodellen (som även går att tillämpa utan att behöva arbeta med modellen). Cirkelmodellen har nu implementerats på skolan och så gott som alla årskurser arbetar med cirkelmodellen. Detta är ett fortlöpande arbete för utveckling, vi är inte färdiga men vi har kommit en bra bit på vägen från att vi började för cirka två år sedan och där vi är idag.

Alla lärare vet hur olika genrer ser ut och hur de ska skrivas, det är att lära ut det till eleverna på ett begripligt sätt som är utmaningen.

Cirkelmodellen, våra workshops och att alla lärare fick en bok att gemensamt arbeta kring hade aldrig kunnat genomföras om vi inte hade haft en ledning med tydliga mål för verksamheten, elever som tacksamt och glädjefyllt lär in samt är nyfikna på sitt lärande. Men framför allt så är det kollegiet på skolan som gjort det största jobbet. Vilken insats!

Tillsammans arbetar vi så språkutvecklande vi bara kan, det finns alltid utvecklingsmöjligheter och så måste det få vara för att vi ska kunna växa och lära oss. Undervisningen ser inte lika ut idag som den gjorde för 30 år sedan. Världen förändras, eleverna förändras och vi som bär på kunskapen ska inte bara förmedla den utan även fundera HUR vi förmedlar den.

Språket i alla dess former ligger i kommunikationen, det är så vi lär oss.

Visättraskolan har kommit långt i sitt språkutvecklande arbete och jag är så glad att vara en del av det arbetet.

/Sandra

Förstelärare i språkutveckling