Visättraskolans arbete med cirkelmodellen

På Visättraskolan har vi sex förstelärare,

Veronica Johansson & Malou Olsson – Pedagogiskt utveckling
Rebecka Holm – Entreprenöriellt lärande
Jimmy Askelius – IT
Sandra Grängstedt – Språkutveckling
Henrik Bartoldsson – Engelska (from HT-17)

Sex förstelärare som har en otroligt viktig del i Visättraskolans kollegiala lärande och utvecklingsarbete. Alla våra förstelärare har en uppdragsbeskrivning där vi i ledningen har beskrivit vilka förväntningar vi har på dem i deras uppdrag som förstelärare. Nedsättning i tid och ett tydligt uppdrag anser vi är självklara förutsättningar för att skolans förstelärare ska kunna göra ett bra jobb. En uppgift som de har fått av ledningen är att gästblogga här i ”Kugghjulet”. Vi tycker att det är viktigt att visa hur vi på Visättraskolan arbetar med skolans förstelärare, och vår förhoppning är att det kan inspirera andra!

Här nedan gästbloggar Sandra Grängstedt, Visättraskolans förstelärare i språkutveckling.

/Semira Vikström #Stoltrektor

 

På Visättraskolan har På Visättraskolan har vi en oerhörd tillgång av elever som pratar olika språk. Därför är det otroligt viktigt för oss att vi har ett bra språkutvecklande arbete i alla ämnen. Vi började 2014 att dela ut Stärk språket, stärk lärandet av Pauline Gibbons till alla lärare. I boken beskrivs cirkelmodellen som ett språkutvecklande verktyg för att höja måluppfyllelsen och kunskapen kring olika genrer. En kunskap om genrer, grammatik, ord och begrepp är nödvändig för att språket ska utvecklas.

Cirkelmodellen föddes ur genrepedagogiken där man ska känna till hur texter skrivs på olika sätt och för olika syften. Arbetar eleverna till exempel med faktatexter så behöver eleverna bli medvetna om vad som kännetecknar en faktatext, vilken struktur den har och vilket tempus texten skrivs i. Pauline Gibbons har med sin modell gett lärare ett verktyg för att arbeta med just detta och samtidigt integrera flera ämnen.

Skolverket förespråkar ämnesintegrerat arbete vilket innebär att arbetar vi med olika djur och växter i de naturorienterade ämnena så kan även ämnet svenska integreras (läsa, skriva), bild (måla djur och växter), musik (sjunga olika sånger om djur och växter), slöjd (tillverka växter/djur) och så vidare. Ju mer vi skapar en röd tråd för eleverna desto lättare blir övergångarna i de olika ämnena, ett sammanhang växer fram och de kan skapa en kontext kring ämneskunskaperna istället för lösryckta trådar.

Cirkelmodellen innehåller fyra steg, nyligen är ett femte steg tillagt:

Steg 1: Bygga kunskap om ämnesområdet.

Steg 2: Studera texter inom genren för att få förebilder.

Steg 3: Skriva en gemensam text.

Steg 4: Skriva en individuell text.

Steg 5: Eleven reflekterar över sin text.

I cirkelmodellen ingår en hel del samarbeten elever emellan för att alla ska kunna kommunicera och öva på språket. Den är med andra ord otroligt språkutvecklande.

Hos oss har vi lagt vikten på workshops för att prova på de språkutvecklande övningarna i samband med cirkelmodellen (som även går att tillämpa utan att behöva arbeta med modellen). Cirkelmodellen har nu implementerats på skolan och så gott som alla årskurser arbetar med cirkelmodellen. Detta är ett fortlöpande arbete för utveckling, vi är inte färdiga men vi har kommit en bra bit på vägen från att vi började för cirka två år sedan och där vi är idag.

Alla lärare vet hur olika genrer ser ut och hur de ska skrivas, det är att lära ut det till eleverna på ett begripligt sätt som är utmaningen.

Cirkelmodellen, våra workshops och att alla lärare fick en bok att gemensamt arbeta kring hade aldrig kunnat genomföras om vi inte hade haft en ledning med tydliga mål för verksamheten, elever som tacksamt och glädjefyllt lär in samt är nyfikna på sitt lärande. Men framför allt så är det kollegiet på skolan som gjort det största jobbet. Vilken insats!

Tillsammans arbetar vi så språkutvecklande vi bara kan, det finns alltid utvecklingsmöjligheter och så måste det få vara för att vi ska kunna växa och lära oss. Undervisningen ser inte lika ut idag som den gjorde för 30 år sedan. Världen förändras, eleverna förändras och vi som bär på kunskapen ska inte bara förmedla den utan även fundera HUR vi förmedlar den.

Språket i alla dess former ligger i kommunikationen, det är så vi lär oss.

Visättraskolan har kommit långt i sitt språkutvecklande arbete och jag är så glad att vara en del av det arbetet.

/Sandra

Förstelärare i språkutveckling


3xBETT – Nu är det dags att hitta nya vägar!

Jag har haft förmånen att få åka till BETT i London tre gånger. Alla gånger har jag rest dit med Caperio och alltid tillsammans med lärare eller annan personal på vår skola.

Första gången jag åkte till BETT var i januari 2014. Då hade jag varit rektor på Visättraskolan i en termin och vid tillfället för resan hade vi ca 50 paddor som stod i en papperskasse i ett förråd. Det var allt vi hade i digital verktygsväg. Mitt första fokus för resan till BETT det året var just att få inspiration till hur vi på Visättraskolan skulle starta upp arbetet med IT och hur vi skulle gå från att vara en skola med paddor liggandes i ett förråd till att använda digitala verktyg som en naturlig del i verksamheten. Skolbesöken och de föreläsningar som jag fick ta del av under första året var oerhört inspirerande utifrån det läge som Visättraskolan just då befann sig i.

Kortfattat vad som hände efter besöket var att vi under våren delade ut paddorna till personalen, lät dem leka med paddorna och lära känna till dess funktioner. Vi byggde ut antalet accesspunkter, genomförde diverse kompetensutvecklingsinsatser, tog fram rutiner, förväntansdokument, anställde en förstelärare i IT, anställde en IT-admin på heltid, och vi köpte in paddor som skulle delas ut till eleverna. Hösten 2014 var vi en En-till-En skola från årskurs 2 till årskurs 6. I årskurs 1 var det två elever/padda. (Höstterminens start 2015 hade vi även En-till-En från årskurs 1).

I januari 2015 åkte jag tillbaks till BETT tillsammans med tre av mina lärarkollegor, då åkte även alla skolledare från Huddinge kommun med. Här hamnade mycket fokus för egen del på lärmiljön under skolbesöken. Under den här konferensen ordnade man olika dialoger för oss skolledare. Vi fick möjlighet att på plats, i ett mer organiserat sammanhang diskutera kring olika saker vi sett under besöken, och vad vi hade tagit med oss från de olika föreläsningarna. Det här tyckte jag var mycket bra. Likaså ordnade Huddingens utvecklingsavdelning olika möten under resans gång där vi lyfte olika saker tillsammans. För mig var det här den största behållningen, men också skolbesöken. Skolbesöken var också en viktig utgångspunkt för när vi under våren började planera för den totalrenovering av klassrumsmiljöerna som vi genomförde på egen hand under sommaren 2015.

2016 åkte jag inte med till BETT. Däremot hade vi fyra lärare och skolans IT-admin på plats. Inför resan startade vi en Skolutvecklingsblogg. Tanken med Skolutvecklingsbloggen är att personalen ska skriva ett inlägg när de deltagit i en konferens eller gått på en föreläsning osv. Syftet med bloggen är att dela med sig till sig till sina kollegor (och andra).

Visättraskolan är idag en En-till-En-skola från årskurs 1-6, vi har 1:2 i förskoleklasserna. Digitala verktyg är en naturlig del i det dagliga arbetet. Vi ville nu åka till BETT för att kunna vässa till oss ytterligare i det här utvecklingsarbetet. Så nu i januari åkte vi iväg igen. Denna gång reste jag med biträdande rektor och fyra lärare. Vi hade fulla dagar med skolbesök och föreläsningar. Under skolbesöken delade vi upp oss, så vi besökte totalt fyra skolor. När vi träffades på eftermiddagen för att prata om det vi hade sett så var vi alla eniga, vi har på Visättraskolan kommit väldigt långt i vårt arbete.

Själv fick jag möjlighet att besöka två skolor, skolor med väldigt olika förutsättningar. Den ena skolan var en privatskola där föräldrarna betalade höga avgifter. Den andra skolan var en kommunal skola, men som låg i ett finare område i London. På privatskolan hade man modern teknik i samtliga klassrum, ledningen hade en tydlig vision om hur man ville arbeta och vart man var på väg. Men det var också tydligt i samtalen med lärarna att ledningens vision inte var förankrad. Det märktes att de var i uppstarten på sitt arbete, särskilt när det gäller G Suite (GAFE). Med de förutsättningar som de har, så kan det här bli en mycket spännande skola att följa, särskilt för en skola som är i startfasen med att sätta igång arbetet med En-till-En.

Den andra skolan vi besökte var en kommunal skola som låg i en finare del av London. Skolan har en hög andel in- och utflyttning av elever då det är många föräldrar som var där på arbetskontrakt. Det här är en stor utmaning för skolan. Här var det tydligt att man inte alls hade kommit långt i arbetet med IT. Det var en ensam skolledare som gjorde absolut allt själv. Allt från att gå till affären för att välja vilka digitala verktyg som skulle köpas in, till att sätta upp tekniken på egen hand. En engagerad skolledare med höga ambitioner, men där hans vision inte alls hade nått ut i verksamheten. Det här var dock rektorn väldigt medveten om och det var något han berättade under sin presentation. När vi gick runt på skolan bekräftades denna bild. Här kände jag att de hade börjat i fel ända. Det fanns ingen struktur, utan det kändes mer som att man hade stressat ut de digitala verktygen utan att först lägga en grund för hur och varför man skulle arbeta med dem. Vad vi kunde se så användes inte heller de digitala verktygen i särskilt hög utsträckning. Två av lärarna från Visättraskolan åkte med en annan buss och besökte två andra skolor. De kom tillbaks med samma känsla om att vi på Visättraskolan har kommit betydligt längre, och att besöken därför inte gav särskilt mycket.

Nu är vi många som har kommit en bra bit på vägen i arbetet med att utveckla IT-arbetet på skolorna. Därför tycker jag att man framöver borde kategorisera skolbesöken i högre utsträckning. Anpassa skolbesöken efter besökarnas förutsättningar och utifrån hur långt man har kommit i arbetet på sin egen skola. Finns ju skolor som är i uppstarten och som skulle bli inspirerade av skolbesök som de vi gjorde, men för de skolor som har kommit lite längre så blir inte det här särskilt meningsfullt.

Vill vara tydlig med att Visättraskolan inte är någon ”IT-skola”, där allt ska handla om digitala verktyg och där läromedel och annat ”gammalt” ska bort. Vår ambition är att vara en skola som håller mycket hög kvalitet på undervisningen och där det är elevens behov, intressen och förutsättningar som måste styra vilka verktyg vi ska använda. Huvudsaken är att vi hittar den bästa vägen dit. Om det sen är med hjälp av digitala verktyg eller ett läromedel, eller en kombination av de båda är inte det viktiga, utan det är elevens lärande som måste stå i fokus. Idag känns det som att man måste ställa sig på antingen den ena eller den andra sidan, IT eller läromedel. Märklig diskussion tycker jag! Här måste vi ha tillit till lärarnas profession och kompetens. Det gäller att sålla, både bland läromedel och även på Internet. Att enbart använda digitala verktyg är inte i sig en garanti i sig för att undervisningen blir bra, men det vi absolut kan se hos eleverna på Visättraskolan är att digitala verktyg är motivationshöjande. Lärarna har möjlighet att göra sådant som inte tidigare var möjligt och då med hjälp av digitala verktyg. Undervisningen blir varierad och det lockar och inspirerar våra elever, vilket är väldigt roligt. I den senaste elevenkäten som genomförs i alla skolor i Huddinge kommun ställdes två frågor gällande just IT: Jag får använda digitala verktyg, t.ex. ipad eller dator på lektionerna, Jag lär mig mer när jag får använda digitala verktyg på lektionerna, t.ex. ipad eller dator. Här fick vi ett indexvärde för hela skolan på 9,0 vilket vi ser som ett mycket bra resultat.

Det här var sista gången som jag besöker BETT med Caperio, i alla fall med det här upplägget. Jag fick inte ut lika mycket som jag hade hoppats/förväntat mig. Däremot kommer jag om ekonomisk möjlighet finns låta annan personal åka iväg, då jag ser att det ger de lärare som åker med mycket. De får påfyllning på ett sätt som inte annars är möjlig. De inspireras, får tid för reflektion, och de knyter kontakter som är viktiga för dem i deras arbete. Sen finns det mycket att se och lära i sin egen verksamhet och i sin direkta närhet. Här skulle vi kunna bli bättre på att ta tillvara på varandras styrkor. Funderar lite på hur vi ska kunna arbeta med det här på ett mer strukturerat nästa läsår. Det känns dock roligt att få bekräftat att vi på så kort tid har kommit otroligt långt på Visättraskolan. En utvecklingsresa som är riktigt häftig att se tillbaks på. Vi som åkte pratade om att vi själva skulle arrangera studiebesök på skolan, varför inte egentligen. Hur går man från 50 paddor i en papperskasse till att något år senare vara en En-till-En skola? Hur kan man med relativt enkla medel förändra lärmiljön från ett mer traditionellt utformat klassrum, till att skapa en lärmiljö som är likvärdig, stödjande och stimulerande?  Vi har dock mycket kvar vi vill göra, så framöver vill vi göra skolbesök där man har kommit långt i arbetet med G Suite, hur man använder det praktiskt, hur man har strukturerat upp det på skolnivå och klassnivå osv. Det är där vi befinner oss nu och här vet vi att det finns massor att utveckla. Om ni känner till någon skola, eller själva tycker er ha kommit långt i arbetet med G Suite, hör gärna av er!!!

Det jag tar med mig från BETT förutom insikten om att vi har kommit långt, och alla otroligt givande samtal med mina kollegor (som i sin tur leder till verksamhetsutveckling), så tar jag med mig föreläsningarna med Hans Persson och Anna och Philips lärarpodcast. Hans Persson för att han som sista föreläsare på BETT fick mig att känna att jag nog egentligen borde satsat på att bli tekniklärare. J Jösses så inspirerande! Han kommer nu efter sportlovet till oss på Visättraskolan. Så roligt att alla i personalen ska få ta del av en föreläsning och workshop. Sen tar jag med mig Anna och Philips härliga energi och deras engagemang för att lyfta det som är bra med skolan. Det skrivs allt för mycket tråkigt om skolan. Vi som arbetar inom skolans värld är också alldeles för dåliga på att lyfta oss själva och lyfta varandra. Klimatet är hårt och du ska gärna tycka som alla andra. Underbart med deras inslag där deras gäster ska skryta. Det anses ju lite fult att skryta, men man kan ju skryta på så många olika sätt. Jag tycker att vi måste bli bättre på att skryta, dvs att lyfta upp det som är bra med våra verksamheter, synliggöra att det finns så mycket bra som pågår ute i våra svenska skolor. Vi på Visättraskolan har genom vår serie ”Visättraskolan – En helt (o)vanlig skola” försökt göra just det, synliggöra det som vi tycker är bra och som vi vill lyfta.

Frågor, funderingar, synpunkter får ni mer än gärna skriva i kommentarsfältet.
🙂
/Semira Vikström

 


En inblick i det språkutvecklande arbetet på Visättraskolan

På Visättraskolan har vi fem förstelärare,

Veronica Johansson & Malou Olsson – Pedagogiskt utveckling
Linus Eriksson – Entreprenöriellt lärande
Jimmy Askelius – IT
Sandra Grängstedt – Språkutveckling

Alla fem har en uppdragsbeskrivning där vi i ledningen har beskrivit vilka förväntningar vi har på dem i deras uppdrag som förstelärare. Nedsättning i tid och ett tydligt uppdrag anser vi är självklara förutsättningar för att skolans förstelärare ska kunna göra ett bra jobb. En uppgift som de har fått av ledningen är att de en gång/termin ska gästblogga här i ”Kugghjulet”. Vi tycker att det är viktigt att visa hur vi på Visättraskolan arbetar med skolans förstelärare, och vår förhoppning är att det kan inspirera andra!

Här nedan gästbloggar Sandra Grängstedt, förstelärare i språkutveckling.

/Semira Vikström #Stoltrektor

 

En inblick i mitt uppdrag som förstelärare i språkutveckling

Mitt uppdrag som förstelärare i språkutveckling på Visättraskolan är att arbeta för att all undervisning på Visättraskolan ska vara språk- och kunskapsutvecklande.

Klassrumsbesök

Jag besöker ofta olika klasser och ämnen (både annonserat och oannonserat) för att ge feedback på den språkutvecklande undervisningen. Feedback ges efter besöket under en tid där läraren och jag kan få prata ostört. När jag är på besök använder jag mig av ett särskilt observationsprotokoll som har fokus på just språkutvecklande arbetssätt i undervisningen. Med stöd av detta protokoll diskuterar jag och lärarna sedan utifrån positiva och användbara metoder och även utvecklingsmöjligheter. Goda exempel lyfter jag sedan fram i min blogg. Lärarna har även fått gå in till sina kollegor och speglat varandra, majoriteten av lärarna fick möjlighet att göra det under föregående läsår.

Pedagogiska grupper

På måndagarna har vi i kollegiet utifrån den pedagogiska plattformen pedagogiska diskussioner som antingen leds av förstelärarna eller av skolans ledning. Jag håller i en hel del workshops och föreläsningar för kollegiet om just ämnet språkutveckling, t.ex. hur man arbetar med cirkelmodellen och genrepedagogoik. Jag brukar väva in forskningsbaserad information för att sedan gå över till språkutvecklande övningar som lärarna sedan får prova på och inspireras av. Oftast får lärarna diskutera olika övningar eller metoder och sedan ta med sig detta för att prova med sina elever. Lärarna har även fått boken Stärk språket, stärk lärandet av Pauline Gibbons och därifrån har också olika föreläsningar växt fram. På sista tiden har även lärarna fått besöka varandra i klassrummen, med sig har de då samma observationsprotokoll som jag utgår ifrån. De har själva fått boka tider och välja vem de vill besöka. När vi sedan träffas i de pedagogiska grupperna får de sitta med varandra och ge feedback utifrån observationsprotokollet och egna anteckningar. Detta ger dem även möjlighet att inhämta inspiration från sina kollegor i andra årskurser och ämnen.

Handledning

Lärarna kan även själva boka in samtal eller besök med mig för att få handledning i hur de kan arbeta mer språkutvecklande, med strukturen i olika genrer eller hur man kan arbeta ämnesintegrerat. Många lärare brukar ofta komma till mig och berätta om en positiv upplevelse av en metod som de provat med eleverna och sedan få förslag på hur detta kan utvecklas ytterligare. Även fritidspersonalen på skolan har fått handledning i hur de kan arbeta språkutvecklande.

Ny kunskap

Ledningen på skolan ser till att jag får kompetensutveckling för att berika och vidga mina vyer. Detta dokumenteras sedan i min blogg och på skolans utvecklingsblogg. Jag läser även en hel del litteratur som är forskningsbaserad för att ha stöd i de metoder jag presenterar för lärarna. Jag har även varit på skolbesök i bland annat Knutbyskolan för att se över hur de arbetar med genrepedagogiken.

Läs- och skrivprojekt

Jag och försteläraren i pedagogisk utveckling, Veronica Johansson, skapade förra läsåret ett projekt som kallas läs- och skrivprojektet. Detta syftade till att klasserna skulle dela med sig av det man arbetat med till en annan klass för att sprida kunskaperna och synliggöra den röda tråden. Om årskurs 4 går och redovisar vikingatiden för årskurs två, så vet årskurs två att detta kommer även de att arbeta med när de kommer till fyran samtidigt som de får förkunskaper och förförståelse för ämnet av andra elever. De som redovisar eller på annat sätt presenterar ett arbete får träning i att tala inför olika grupper och anpassa sig till mottagare samtidigt som de får känna en stolthet över vad de presterat och över att få ge yngre och/eller äldre elever nya kunskaper. Projektet innebär inte bara att man visar upp ett projekt. Det kan också innebära att man t.ex. går och läser för de yngre eller skapar olika samarbeten över årskurserna. Detta påminns och utvärderas kontinuerligt av mig.

Detta var en inblick i mitt arbete som förstelärare på Visättraskolan. Besök gärna min språkutvecklingsblogg på Pedagog Huddinge där jag skriver om språkutveckling, ger tips på övningar och arbetssätt, delar med mig av föreläsningar jag varit på samt beskriver hur vi arbetar med språkutveckling här på Visättraskolan.

/Sandra

Sandra Grängstedt