Gästbloggare: ELIT-gruppen

Alla lärare på Visättraskolan är indelade i fyra olika arbetsgrupper; PUG, Matematik, FBK och ELIT. Vi som har skrivit detta blogginlägg tillhör ELIT-gruppen. ELIT står för entreprenöriellt lärande och IT. För att arbetet ska vila på vetenskaplig grund och för att alla i gruppen ska få med sig samma kunskap om entreprenöriellt lärande valde vi ut två böcker: Entreprenöriellt lärande Konkreta exempel i alla ämnen (Bernelf) och Entreprenöriellt lärande – i praktik och teori (Falk Lundqvist, Hallberg, Leffler, Svedberg).  

En app som är väldigt motivationshöjande och som är lätt att koppla till entreprenöriellt lärande är Minecraft därför har vi även läst boken Minecraft som ett pedagogiskt verktyg  (Gyllenstig Serrao). Utifrån litteraturen har vi fört diskussioner och planerat våra två workshops som vi höll för våra kollegor.

Vårt syfte under båda våra workshops har varit att ge våra kollegor en blandning av praktiska tips och att skapa forum till att diskutera och reflektera hur vi arbetar med entreprenöriellt lärande och IT på Visättraskolan idag. Vi kommer i detta blogginlägg berätta om vad vår grupp erbjöd våra kollegor under den första workshopen. Med detta hoppas vi att vi kan inspirera er till att arbeta entreprenöriellt och med IT.

Entreprenöriellt lärande, programmering och IT i temaarbete

Under den första workshopen visade vi exempel på hur man kan arbeta ämnesövergripande genom ett tema. Vi valde att visa hur årskurs två har arbetat med temat Bland stjärnor, planeter och galaxer – Resa genom vintergatan. Klasserna har arbetat med temat på olika sätt. En del i temat har varit att eleverna har fått skriva faktatexter om olika planeter utefter cirkelmodellen. Texterna har eleverna fått skriva i olika appar t.ex. Book creator och Skolstil. Till texterna fick eleverna rita de olika planeterna och skriva frågor till sina egna faktatexter. Efter att texter och bilder var klara hjälpte vi eleverna att para ihop dessa i appen Aurasma. Aurasma är en app som gör det möjligt att scanna en bild istället för en qr-kod och sedan få fram t.ex. en given text. När detta förarbete var klart var det dags för höjdpunkten; att få lära av varandra genom programmering. Eleverna blev indelade i par och skulle nu gå på uppdrag och svara på alla frågor om de olika planeterna. För att få reda på svaren var eleverna tvungna att programmera sin Blue-bot till respektive planet och scanna i appen Aurasma och på så vis kunna läsa sig fram till svaret.  

Det har varit värdeskapande för eleverna att få uppdrag där de fick möjlighet att omsätta sina egna idéer till handling och detta har väckt deras fortsatta intresse och lust att lära sig mer.

Genom att låta våra kollegor testa detta arbete i praktiken vill vi ge våra kollegor möjlighet till inspiration om hur de kan kombinera programmering, IT och entreprenöriellt lärande genom temaarbete.

 

Musikworkshop

Vid tillfället för musikworkshopen fick deltagarna gruppvis skapa ett rytmarrangemang och ramsa utifrån en bestämd modell. Modellen bestod av 16 tomma rutor där varje ruta symboliserar ett pulsslag, en fjärdedelsnot per ruta. Deltagarna fick sedan byta ut de tomma pulsslagen mot olika slagverksinstrument och skapa en ramsa som rytmiskt skulle fungera till slagverksarrangemanget.

Deltagarna delades in i två grupper där ena gruppen ansvarade för slagverket och den andra för ramsan. Deltagarna fick pröva, ompröva och öva tillsammans för att sedan redovisa resultatet, vilket också filmades.

Detta är en förenklad övning i musikskapande som vanligtvis sker i flera steg. Eleverna har här en färdig struktur att utgå från samtidigt som de ges möjligheter att själva styra över de faktiskt kreativa delarna i uppgiften, som att pröva och bestämma kompmönster för varje instrument och att skriva ramsa/sångtext. Får eleverna vara kreativt medbestämmande i uppgiften blir skapandet mer meningsfullt och motiverande för alla. Det blir också tydligt för eleverna att ansvaret sinsemellan måste fördelas för att skapa struktur till processen och att allas bidrag i skapandet är avgörande för slutresultatet. Att kunna kommunicera sina idéer och föra egna resonemang är oerhört viktigt i en skapandeprocess och något eleverna får öva på. Mål och process tydliggörs samtidigt som eleverna får användning av såväl teoretiska som praktiska förkunskaper. Tillsammans kommer eleverna stöta på problem som behöver analyseras och diskuteras för att lösas. Sådana problembaserade arbetssätt kan ofta engagera och motivera elever. Arbetssättet går att liknas vid hur dagens låtskrivare samarbetar över internet där två eller fler musiker skapar tillsammans efter ett antal gemensamma kreativa riktlinjer och i den mån tekniken tillåter. Mot äldre åldrar kan denna övning övergå till att faktiskt arbeta med webbaserat digitalt skapande vilket visar på ett mer autentiskt lärande.

 

Tema -En resa genom Europa.

Eleverna i årskurs 6 startade HT17 med temat En resa genom Europa. I detta tema tränade eleverna olika entreprenöriella förmågor som kreativitet, samarbete, kommunikation, initiativtagande, problemlösning, flexibilitet, organisering och ansvarstagande. De material som användes i temat var UR.se Geografens testamente -En resa genom Europa, läromedlet Utkik Geografi, Blue-bots (robotar) för programmering och några digitala verktyg för skapande av produkter till temat som exempelvis QR-koder och filmer.

Under workshopen presenterades elevernas färdiga arbete/produkt för lärarna. De hade skapat en spelplan för Blue-bots med ett rutnät på 15 x 15 cm. I dessa spelplaner hade eleverna sedan ritat in två europeiska länder med städer, vatten och naturtyper på varje spelplan. Arbetet med faktatexter de gjort under geografin skapade de filmer där de spelade in berättarröst och använde bilder som de fick källhänvisa. Dessa filmer publicerades i deras Youtubekanal och därefter skapade QR-koder som skrevs ut och klistrades fast på spelplanerna.

 

Sista steget så skapade de algoritmer som andra fick lösa med Blue-bots. Exempel på en algoritm:

Algoritm 4 (en annan ska läsa upp algoritmen)

Stå på start 1.

Programmera roboten så den hamnar på Nantes. Sedan så den åker till Novi Sad. Sedan så den åker till Toulouse. Sedan till Kraljevo. Till sist, programmera roboten så att den åker till Cherbourg.

Kommer du ihåg vilken stad den var på först?

Lärarna fick testa elevernas algoritmer och även fundera och diskutera hur de kunde utveckla och applicera detta till deras undervisning? En återkommande fråga var hur lång tid som lades ner på själva programmeringen? Svaret överraskade många då vi berättade att själva programmeringen är en liten del i helheten. Ungefär 120 minuter använde eleverna Blue-bots till detta projekt. Kanske låter lite men det är resan dit som är kärnan i projektet. Att studera om de europeiska länderna, lära sig om jordens inre och yttre krafter, naturresurser och kartografi. Själva programmeringen är en belöning som är väl värd dem när de är klara. De har ju ändå skapat en produkt som kan ses över hela världen då de publicerat deras arbete på både blogg och Youtube. Snacka om Entreprenöriellt lärande.

/ ELIT-gruppen


Inspirationsdagar för oss lärare i förskoleklass

Under höstterminen har vi lärare i förskoleklass deltagit vid två stora konferenser som arrangerades av Ability Partner och Skolverket. Fokus på båda konferenserna har varit förskoleklassens uppdrag och implementeringen av de nya läroplanstexterna i LGR11/16.

Vi fick lyssna till flera inspirerande och engagerade talare vars syfte var att synliggöra verksamhetens uppdrag så att alla elever i förskoleklass ska erbjudas en likvärdig undervisning som bygger på kontinuitet och progression. Talarna var både verksamma forskare, författare, skolledare och praktiserande lärare som gav både teoretiska och praktiska exempel på hur verksamheten kan utformas för att möta olika behov och uppfylla läroplanens syften och mål.

Förskoleklassens verksamhet ska fungera som en bro mellan två olika skolformer, förskolan och den obligatoriska grundskolan och en intressant fråga som lyftes var hur man kan skapa trygga och bra övergångar mellan olika verksamheter? Det pratades om övergångar mellan förskola-förskoleklass, förskoleklass-fritids, förskoleklass-åk:1 samt förskoleklass-hemmet. Under elevens första skolår ska de alltså anpassa sig efter fyra olika typer av miljöer och samtidigt bygga trygga och förtroendefulla relationer med andra barn och vuxna. Det är ett komplext uppdrag för oss som arbetar i skolan och vi började genast fundera på hur vi på Visättraskolan arbetar för att ge de bästa förutsättningarna för trygga och bra övergångar. Det är även viktigt att komma ihåg att eleverna möter olika typer av övergångar under hela sin skoltid, inte bara det första året. Det kan vara dagliga övergångar då eleverna byter ämne och ska förflytta sig mellan olika salar och tas emot av olika lärare, men även större övergångar mellan t.ex. låg- och mellanstadiet. Vi som arbetar i skolan måste göra vårt yttersta för att ge eleverna bra förutsättningar för att klara av dessa övergångar så bra som möjligt.

Linda Lissvik, biträdande rektor på Kämpetorpsskolan i Stockholms stad, berättade hur de på hennes skola arbetar med övergångar på olika sätt. T.ex. hade skolan ett nära samarbete med förskolorna i området vilket möjliggjorde för dem att ha gemensamma föräldrasamtal under elevens sista termin på förskolan. Vid samtalet i förskolan deltog barn, vårdnadshavare, pedagog från förskola samt mottagande lärare i förskoleklass. Detta samtal fungerade som ett avslutningssamtal som sammanfattade barnets tid i förskolan samt även som ett framåtsyftande lära-känna-samtal för läraren i förskoleklass. Samtalet gav förutsättningar för alla som deltog att lyfta styrkor och utvecklingsområden samt ställa frågor och prata om förväntningar. Linda Lissvik medgav att det var ett pussel att få ihop dessa samtalstider och att det var en utmaning att få tiden att räcka till, men vinsterna med samtalen övervägde. Här i Visättra fungerar det i dagsläget så att barn och vårdnadshavare har ett avslutningssamtal tillsammans med pedagog i förskolan och sen har lärarna i förskoleklassen ett lära-känna-samtal med barn och vårdnadshavare i skolan. I många fall finns även behov av ett tredje samtal då lärarna i förskoleklass träffar pedagogerna i förskolan (och ibland även vårdnadshavare) för att diskutera elever som utmanar på olika sätt eller som har behov av särskilda anpassningar av någon anledning. Vid vårt senaste möte med pedagogerna på förskolorna i Visättra-området lyfte vi Kämpetorpsskolans modell och frågade om det var något som de skulle kunna tänka sig att prova på, fortsättning följer…

Något annat som fångade vårt intresse var diskussionen om likvärdighet i skolan. David Edfelt, leg psykolog och författare, pratade om förebyggande arbete och om hur man kan utforma en verksamhet som tar tillvara på alla elevers olika intressen och behov? Han pratade även om olika typer av anpassningar och vilka metoder kan vi använda oss av som inte är kränkande eller utpekande mot eleven?

Skolan har mängder av förväntningar på eleverna. En del av de här förväntningarna kan vi tycka är småsaker, men för många elever kan det vara alldeles för mycket att förhålla sig till, speciellt under förskoleklassåret då det är mycket nytt att lära sig och anpassa sig efter. David Edfelt använde en stege som liknelse, där varje pinne stod för en förmåga. Om man saknar en förmåga är det vårt att nå upp till skolans förväntningar och saknar man flera av dessa förmågor kan det rent av bli ett omöjligt uppdrag för eleven.

Vi tänker att vi lärare har ett viktigt uppdrag att kartlägga elevernas förmågor för att tidigt kunna upptäcka vilka utmaningar som varje elev möter i sin vardag och hur vi kan hjälpa dem på bästa sätt. Vi vuxna måste göra anpassningar om kan fungera som extra pinnar att sätta i stegen för att ge eleverna de bästa förutsättningarna för att nå skolans mål.

David Edfelt pratade även en hel del om hur vi vuxna i skolan påverkas av elevernas sätt att vara och om vikten av att bemöta elever som utmanar på ett lågaffektivt sätt. Han gjorde jämförelser mellan beteende och personlighet och förklarade hur vi påverkas av krav i miljön kopplat till vår funktionsnivå.

Även om det tar mycket tid och energi så känns det bra att vi systematiskt arbetar både med att kartlägga elevernas förmågor och bygga förtroendefulla relationer på Visättraskolan. David Edfelt avslutade med att berätta att barn upp till 11 års ålder lär sig av att lyckas, detta tål att tänkas på…

/Sarah, Lina, Jessica & Ann Katrin

 

 


Individanpassning

På Visättraskolan har vi sex förstelärare,

Veronica Johansson & Malou Olsson – Pedagogiskt utveckling
Rebecka Holm – Entreprenöriellt lärande
Jimmy Askelius – IT
Sandra Grängstedt Mbalire – Språkutveckling
Henrik Bartoldsson – Engelska

Sex förstelärare som har en otroligt viktig del i Visättraskolans kollegiala lärande och utvecklingsarbete. Alla våra förstelärare har en uppdragsbeskrivning där vi i ledningen har beskrivit vilka förväntningar vi har på dem i deras uppdrag som förstelärare. Nedsättning i tid och ett tydligt uppdrag anser vi är självklara förutsättningar för att skolans förstelärare ska kunna göra ett bra jobb. En uppgift som de har fått av ledningen är att gästblogga här i ”Kugghjulet”. Vi tycker att det är viktigt att visa hur vi på Visättraskolan arbetar med skolans förstelärare, och vår förhoppning är att det kan inspirera andra!

Här nedan gästbloggar Sandra Grängstedt, Visättraskolans förstelärare i språkutveckling.

På Visättraskolan ges möjligheten till kompetensutveckling och att få ta del av föreläsningar både internt inom verksamheten men även externt. Jag hade möjligheten att gå på en föreläsning för en vecka sedan med John Hattie och James Nottingham. Den sistnämnde har jag sett tidigare och han är fantastiskt inspirerande. Nottingham pratar om hur vi utmanar eleverna och får dem ner i en så kallad lärandgrop. John Hattie känner jag till men har tidigare inte lyssnat på. Hattie pratar om hur man synliggöra lärandet för eleverna och hur de kan se sig själva som lärare istället för enbart bli lärda. Min text kommer att handla om individanpassning med tankar och idéer utifrån föreläsningen jag var på.

Individ är synonymt med människa och ett annat ord för anpassning är integration. Mänsklig integration. Det är ju egentligen det individanpassning går ut på. Att integrera människor, i det här fallet eleverna, i undervisningen. Har eleverna svårigheter, utmaningar eller breda kunskaper i ämnet så behöver bland annat material och till viss del undervisning anpassas efter eleven. Det betyder inte att eleven får bestämma allt och du som lärare inte får göra det som du tänkt. Med enkla medel går det relativt lätt att anpassa.

Oftast när vi hör ordet anpassning så förs tankar till elever med svårigheter och utmaningar i form av diagnoser och liknande. Elever som är begåvade brukar inte alltid accessoreras till individanpassning och faller därför lättare mellan stolarna. Elever behöver inte vara genier för att en individanpassning ska ske, det kan räcka med att man som elev ligger långt fram i t.ex. läsutvecklingen eller i sitt matematiska tänkande. Det är individuellt och vår uppgift som pedagoger är att se till att stimulera och låta eleverna växa.

”Om vi vill att alla våra elever ska anstränga sig måste det finnas olika nivåer av utmaning i vår undervisning.”

-James Nottingham.

RT som finns att läsa om på min blogg (klicka härkan tillämpas för just individanpassning. Läraren kan dela in eleverna utifrån deras nivå i läsningen. Här är det omdiskuterat om man ska sätta elever på samma nivå tillsammans eller om man ska gruppera eleverna med olika nivåer. Det beror nog på vad som ska läsas men oftast brukar blandade grupper vara att föredra. Är det en skönlitterär bok finns det en vinst i att eleverna får lyssna på elever som har flyt i läsningen och som läser med inlevelse då eleverna vet vart de ska i sin läsning. Är det en faktabok kan begrepp vara svåra att ljuda ut och då kan det vara bra om eleverna sitter blandat. Givetvis bör läraren vara observant så grupperingarna inte har för stor skillnad i nivå då det kan bli tungt för en elev som stakar sig fram och kan få sämre självförtroende av att sitta med läsare som läser med gott flyt och stor inlevelse. Det kan dock lika gärna fungera som en sporre. Det beror helt och hållet på klassrumsklimatet så här har läraren stort ansvar för goda relationer (se tidigare inlägg på min blogg). Eleverna kan även sitta i par och träna lässtrategierna. Individuell läsning kan även det förekomma. Läraren kan blanda så några sitter i grupper, några i par och några individuellt. Via RT kan eleverna sitta i boksamtal och öva på lässtrategierna utifrån sin förutsättning/nivå i samband med andra för att utvecklas vidare.

Övar eleverna på stavning? Läraren går då igenom orden som eleverna ska stava tillsammans. Läraren gör sedan ett test med orden och ser över vilka i gruppen som kanske behöver svårare ord, vilka som behöver lite extra träning och vilka som kanske behöver mer lärarstöd i kombination med träning. Vissa elever kanske behöver arbeta i t.ex. skolstil där det finns en tal- och skrivsyntes då de behöver stöd med det fonologiska. Utifrån detta kan läraren sedan lägga upp undervisningen och hur den bör utformas.

I matematiken är vi ju vana vid att eleverna får arbeta i matteboken och sedan göra en diagnos. Vad sägs som att börja med att dela upp gruppen i fyra delar (eller fler)? Ena gruppen får en samarbetsövning att diskutera, en annan får en genomgång med läraren och två andra grupper sitter med t.ex. king of math, bingel eller vad det nu kan vara som ska tränas den här lektionen och vad som passar eleverna att träna. När första gruppen varit hos läraren får de börja arbeta i arbetsboken, de som gjorde en gruppuppgift går till läraren, en grupp går från ipaden till gruppuppgiften och den sista gruppen stannar kvar vid ipaden. När läraren är klar med sin genomgång roterar grupperna. Där får läraren syn på vilka som kan behöva mer övning. Läraren låter sen eleverna göra diagnosen och ser utifrån den vad eleverna behöver öva på. Om vissa elever redan kan stor del från det som tränas kräver ju eleven mer utmaning istället för att räkna samma uppgifter. Om vissa elever har svårt för en sak men lätt för en annan ska ju inte eleven sitta med det som den redan kan utan istället arbeta med det som den behöver träna mer på. På så vis kan läraren organisera undervisningen utifrån elevernas behov och kan även se över hur man som lärare kan jobba mot de olika nivåerna.

Prov på olika sätt kan också vara ett alternativ till individanpassning. Istället för att enbart ge prov med rätt eller fel svar så kan läraren variera det från summativ bedömning till att ställa frågor som kräver att eleverna får reflektera. Om eleverna måste reflektera över den kunskap de lärt sig ser läraren att kunskapen finns där men också hur eleven gjort kunskapen till sin egen. Detta kräver att läraren i sin undervisning tränar eleverna att få tänka, reflektera och inte alltid bara leverera ett enda rätt svar. Eleverna kan välja om de vill tala in via en diktafon, skriva för hand eller skriva på dator. Läraren kan ge eleverna prov med öppen bok vilket bygger på ovanstående exempel. Tanketavla som prov kan även det vara ett alternativ där eleverna kan välja att göra detta i popplet eller för hand.

Möjligheterna är oändliga.

”Elever med ett statiskt tankesätt tycks klara sig lika bra som elever med ett dynamiskt tankesätt. Detta har nästan säkert att gör med brist på verklig utmaning i skolan (…).”

-James Nottingham

Det som stoppar eleverna är när alla måste göra på samma sätt, bristen på utmaning och/eller vänta in varandra. Det är inte integration. Individanpassning är att integrera alla elever i undervisning utifrån deras förutsättningar och där de är i sitt lärande just nu.

/Sandra Grängstedt Mbalire

Förstelärare i språkutveckling