Kollegialt lärande med fokus på våra nyanlända elever

Vi har på Visättraskolan två förberedelseklasser som är uppdelade i årskurser 1-3 och 4-6. I förberedelseklasserna fokuseras mycket av arbetet på att utveckla elevernas kunskaper i det svenska språket. Men eleverna undervisas även i övriga teoretiska ämnen. Hur länge en elev undervisas i förberedelseklassen beror på elevens tidigare skolbakgrund samt språkutveckling. Dock finns det regelverk som säger att elever får undervisas i förberedelseklass i högst två år. Dessutom säger skollagen att eleverna inte får undervisas 100 % i förberedelseklass vilket leder till att eleverna relativt fort hamnar i ordinarie klass i framförallt idrott och hälsa, bild, musik och slöjd, dels för att dessa ämnen är enklare för eleverna att delta i och dels för att vi i förberedelseklassen inte kan erbjuda eleverna den undervisningen.

På Visättraskolan arbetar vi i olika arbetsgrupper och vi som arbetar i förberedelseklasserna ingår i FBK-gruppen. I arbetsgruppen träffas vi vid ett antal tillfällen i månaden och diskuterar bland annat litteratur utifrån elevgruppen nyanlända. Detta läsår har vi utgått från Sara Perssons bok “Nyanlända elever- undervisning, mottagande och flerspråkighet” och “Att undervisa nyanlända – metoder, reflektioner och erfarenheter” av Anna Kaya. Dessutom diskuterar vi hur vi kan samarbeta mellan klasserna och ger varandra tips på olika arbetssätt.

På Visättraskolan arbetar vi mycket med det kollegiala lärandet där vi delar med oss av det arbete vi gör i klasserna med varandra. Vi i FBK-gruppen har planerat två lärarmöten som vi hållit i för övriga lärare på skolan för att tillsammans med våra kollegor prata om det arbete som vi gör i våra klasser samt hur övergången mellan förberedelseklass och ordinarie klass ser ut.

Vi startade vårt första lärarmöte med att hälsa våra kollegor välkomna och be dem sätta sig ner på rumänska. Därefter fick de två uppgifter där de skulle para ihop ord med bilder på rumänska och en text på rumänska med tillhörande frågor där de fick använda sig av Google translate. Detta gjorde vi för att försöka visa hur våra elever kan känna när de kommer helt nya utan erfarenheter av språket. Lärarna fick sedan diskutera hur det kändes och de sa bland annat att de blev medvetna om översättningens begränsningar. Vi visade sedan lärarna vad eleverna i förberedelseklasserna sagt om att gå ut i ordinarie klass vilket gav många en tankeställare. Många av eleverna tycker att det är spännande att komma till ordinarie klass medan andra känner att de har svårt att känna tillhörighet med klassen då de kanske inte har en egen låda till sina saker eller en fast plats att sitta på. Lärarna fick därefter samtala i grupp kring hur de gör när en elev från förberedelseklassen kommer till dem för första gången. Sara Persson (2016) skriver i sin bok att för att ett sätt att få en bra start med en nyanländ elev är att lära sig något på dennes modersmål, det kan vara “hej” eller “välkommen”.

Många elever känner att de har svårt att förstå när de kommer ut i ordinarie klass och lärare känner också många gånger att de har svårt att skapa förståelse för eleverna. Därför valde vi att på vårt andra lärarmöte fokusera på vilka förväntningar lärarna har på eleverna som kommer till ordinarie klass samt vilka begrepp som är nödvändiga för eleven att kunna för att följa med i undervisningen. Lärarna fick i grupp skriva om vilka förväntningar de har och därefter även skriva vilka begrepp som är nödvändiga i just deras ämnen. Att elever har svårt med begrepp är inte knutet just till våra elever utan även övriga elever på skolan. Därför har vi en tanke om att tillsammans skapa en begreppsbank där lärare kan fylla på begrepp och därmed skapa ett levande dokument som alla har tillgång till. Anna Kaya (2016) anser att det är viktigt att använda alla elevens språk för att utveckla och kartlägga elevens ämneskunskaper, detta kan man göra genom att låta eleven översätta viktiga begrepp till sitt modersmål. Dock bör man vara medveten om att vissa begrepp är nya för eleven både på deras modersmål och svenska. Det är då bra att ta hjälp av elevens studiehandledare för att skapa en djupare förståelse kring begrepp och texter. Persson (2016) pratar om vikten av att skapa ett gott samarbete med studiehandledare och att detta innebär att ge studiehandledare planeringar samt material för att de på bästa sätt ska kunna förbereda sitt arbete. Hon menar även att det är viktigt att beakta elevens modersmål då den är del av elevens identitet och även att modersmålets utveckling även gynnar språkutvecklingen i svenska. Detta är något som diskuterades på lärarmötet där vi talade om vikten av att se elevens modersmål som en resurs samt att få eleven att känna stolthet över sitt modersmål.

Slutligen- för att arbetet i förberedelseklass och övergången till ordinarie klass skall fungera krävs det att alla på skolan skapar en bra relation till dessa elever och att vi ser till de kunskaper eleven redan har med sig. Gör vi det skapas goda förutsättningar för att eleverna får goda kunskaper, trivs och känner sig trygga, vilket är Visättraskolans ledord- kunskap, trygghet och trivsel.

Tack för ordet!

/Marielle, Michaela och Solav

 

 


Vikten av att arbeta MED språket


Jag har precis gått en kurs om språklig sårbarhet och språkstörning, där begreppet språknedsättning användes då språkstörning oftast klingar illa. Den officiella benämningen är dock språkstörning. Jag kommer använda mig av språknedsättning i denna text.

Kursens hörnstenar var givetvis att prata om elever som har svårigheter med språket men även vad vi som pedagoger kan göra för att ge eleverna verktyg för att tillgodogöra sig undervisningen.

Föreläsare Anna-Eva Hallin, legitimerad logoped/Ph.D/postdoktor, från Karolinska institutets logopedmottagning pratade om att språket utvecklas genom hela livet men att prat och interaktion är otroligt viktigt  för barn i unga åldrar då det påverkar barnens språk och vilket ordförråd de utvecklar. Hon berättade att barn från socioekonomiskt svaga förhållanden saknar 30 miljoner färre ord än barn från en så kallad medelklass. TV räknas inte som interaktion.

Hon pratade även om att elever har en begränsad bearbetsningsförmåga. När de sammanlagda kraven överstiger förmågan så uppstår en s.k. bearbetningsöversvämning. Detta innebär att en elev kan skriva en välformulerad saga men när det kommer till att skriva en faktatext så begränsas eleven då genrerna inte hör ihop och eleven behöver mer stöd.

Alla föreläsare var överens om att alla elever behöver öva på sitt ordförråd. Föreläsarna Erica Eklöf, specialpedagog, och Johanna Kristensson, legitimerad logoped, talade om på sin föreläsning att 2% okända ord i en text räcker för att påverka läsförståelsen. De berättade också att elever i skolåldern lär sig 3000-4000 nya ord per år.

Mycket av detta tog jag med mig tillbaka till klassrummet och applicerade på min undervisning. I min klass ska vi arbeta med faktatexter och när jag gjorde planeringen så tänkte jag att detta har vi arbetat med tidigare så detta kan eleverna och jag behöver inte lägga ner ett sånt gediget arbete på det. Det visade sig när jag tog på mig mina nya glasögon in i arbetet att det behövde jag visst.

Jag hade en relativt enkel faktatext om renar från en lärobok. Eleverna brukar stoppa mig när det kommer svåra ord men den här gången bad jag att de inte skulle göra det men istället stryka under orden som var svåra och bara lyssna. När jag var klar frågade jag eleverna hur många som tyckte att texten var lättförståelig. Otroligt få räckte upp handen. Vi gick igenom texten igen men den här gången med att gå igenom alla svåra ord. Därefter läste jag texten igen. Jag frågade hur många som nu tyckte att texten var lätt att förstå. I princip alla räckte upp handen. Egentligen hade jag inte ens tänkt göra den delen av övningen. Vilken tur att jag tänkte om!

Vid nästa lektionstillfälle läste jag upp texten igen men nu skulle vi ringa in renens delar. Detta var lättare och eleverna fick sedan en uppgift att sätta ut delarna på rätt plats. Därefter skulle de fylla i en lucktext med ämnesspecifika ord från texten. Eleverna fick samarbeta och sedan återsamlade vi och gick igenom tillsammans. Här fanns ett exempel på att renen fäller sina horn, här hade en del av eleverna skrivit tappar istället. Svaret är inte fel men här kunde jag lyfta upp vad ämnesspecifika ord betyder och varför vi ska använda ordet fäller istället för tappar.

Detta tar givetvis en del tid i anspråk men ökar elevernas förståelse enormt. Nästa lektion ska vi gå igenom strukturen på texten och arbeta med olika språkutvecklande övningar för att skapa oss en förståelse för hur en faktatext organiseras.

Det är så viktigt att vi inte antar att eleverna kan något bara för att vi tidigare arbetat med det. Vi kan ha fått nya elever som inte har någon förförståelse alls eller ha elever med kort arbetsminne som behöver repetera. Eleverna kanske förstår vad en faktatext är men har svårt för strukturen eller att förstå innehållet i liknande modelltexter. Ett utökat ordförråd är a och o för alla elever men i synnerhet för elever med språknedsättning. Vi behöver fråga oss själva hur ofta vi tillåter att saker tar tid och hur mycket vi arbetar med begrepp eller för den delen språket för att det ska bli begripligt för våra elever.

Sandra Grängstedt Mbalire

Förstelärare i språkutveckling

Bilder: Från föreläsningen.


Förstelärare i entreprenöriellt lärande

Jag heter Rebecka Holm och är klasslärare i 2C på Visättraskolan. Sedan april 2017 är jag även förstelärare i Entreprenöriellt lärande.

För sex år sedan gick jag kursen ELIT (Entreprenöriellt lärande och IT) i Huddinge kommun. Då var det helt nytt för mig med entreprenöriellt lärande och det var svårt att greppa hur jag skulle arbeta för att få min undervisning entreprenöriell. Men ju längre kursen gick så till slut föll polletten ner och jag förstod! Jag hade ju hela tiden haft ett entreprenöriellt förhållningssätt i mig, men det var först nu som jag fick ett tjusigt namn på det (som jag dock hade svårt att uttala). Jag har tidigare låtit mina elever arbeta med uppdrag, lösa problem i grupp och klassen har ofta haft mottagare till sina arbeten. Precis det som det entreprenöriella lärandet handlar om!

 

Skolverket säger så här:

”Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt deras vilja att pröva och omsätta idéer till handling och lösa problem. Eleven ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Utbildningen ska därigenom ge eleverna förutsättningar att utveckla ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap.

En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang.”

(LGR11, kapitel 1 s. 9)

 

Förra året fick jag möjlighet att gå fortsättningskursen, ELIT 2.0 tillsammans med min kollega Rabia Celik. Jag hade då chansen att fördjupa mig i entreprenöriellt lärande och tid för att diskutera och planera ett par entreprenöriella teman. I samband med detta sökte Visättraskolan en förstelärare i Entreprenöriellt lärande. Jag tvekade först om jag skulle söka samtidigt som jag tyckte att uppdraget lät väldigt spännande. Jag såg det som en chans att själv få utvecklas och testa något nytt samtidigt som jag fick chansen att inspirera mina kollegor att utveckla sin undervisning.

 

Mitt uppdrag

Det här läsåret har jag 20 % nedsatt i undervisningstid förlagt under tisdagar. Detta gör det lätt för mig att boka in t.ex. klassrumsbesök eller andra handledningar.

Mitt uppdrag består av ett par olika delar:

 

Klassrumsbesök/ Handledning

En av de roligaste delarna i mitt uppdrag är att göra klassrumsbesök. Mina kollegor får boka in en tid då de vill att jag kommer och är med en lektion. Antingen kommer jag och tittar när de arbetar entreprenöriellt med sin klass, eller så kommer jag och tittar och ger förslag hur man skulle kunna twista till undervisningen för att göra den mer entreprenöriell. Efter varje besök ger jag feedback per mail där jag skriver vad jag har sett, vad som har varit bra och så ger jag ett par tips och idéer som jag vill ska väcka nya tankar hos mina kollegor.

Jag läser även igenom de pedagogiska planeringarna som ligger på Visättraskolans kunskapsportal. Efter att jag har läst lämnar jag återigen feedback på mail och ger tips och idéer. Ligger planeringarna uppe innan temat startar igång så har jag också tid att hinna väcka nya tankar innan arbetet startar, t.ex. vem kan vara mottagare för arbetet? Kan man lyfta in närings- och arbetslivet naturligt?

 

Workshop

På måndagar och tisdagar är det ett rullande scheman med olika möten för lärarna på Visättraskolan. Två tisdagar under hösttermin har jag hållit i workshops för mina kollegor. Nervöst, absolut, men också väldigt roligt! Under dessa workshops har jag pratat om vad entreprenöriellt lärande är, inspirerat genom att ge tips som kan appliceras på flera olika teman och arbetsområden och låtit mina kollegor få tid att diskutera hur de ser på entreprenöriellt lärande och hur de låter sina elever träna på de entreprenöriella kompetenserna. För jag tror ju att många av mina kollegor redan arbetar entreprenöriellt idag, men att de behöver få upp ögonen för vad det verkligen innebär och få, precis som jag fick för sex år sedan, en aha-upplevelse att man redan arbetar entreprenöriellt men även få hjälp att utveckla tänket.

ELIT-gruppen

Tillsammans med försteläraren i IT, Jimmy Askelius, leder vi ELIT- gruppen (entreprenöriellt lärande och it). I gruppen har vi bl.a. planerat för workshops (läs mer om en av dem här) och läst gemensam litteratur för att få en samsyn på entreprenöriellt lärande och hur det kan kombineras med IT. Under vårterminen kommer vi tillsammans planera entreprenöriella uppdrag som kombineras med IT kopplade till varje tema i kunskapsportalen. Detta kommer medföra att entreprenöriellt lärande följer som en röd tråd genom elevernas hela skolgång på Visättraskolan F-6.

 

SYV

En annan del i mitt uppdrag är att utgå från Huddinge kommuns strategidokument för SYV (studie- och yrkesvägledning) och planera för elevens val.

Redan från årskurs ett ska eleverna få möjlighet att:

  • Granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden.
  • Ha inblick i närsamhället och dess arbete, förenings- och kulturliv.
  • Ha kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra länder.

 

Ett steg i att öppna upp skolan mot omvärlden och världen full av arbeten och yrken är att eleverna ska få möta olika yrken och arbetsplatser under sin skolgång. Jag kommer berätta mer om detta arbete i kommande blogginlägg.

 

Det är spännande att arbeta utifrån ett entreprenöriellt förhållningssätt där vi utgår från elevernas eget intresse för att på så sätt öka deras motivation men är det möjlighet att kombinera detta med läroplanens kunskapskrav? Låt oss titta på de entreprenöriella kompetenserna som vi genom detta arbete ska främja:

 

  • Initiativtagande
  • Ansvarstagande
  • Att omsätta idéer till handling
  • Nyfikenhet
  • Självtillit
  • Kreativitet
  • Mod att ta risker
  • Att fatta beslut
  • Att kommunicera
  • Att samarbeta
  • Tillvarata möjligheter och förändringar
  • Utveckla och skapa värden

(Källa: OECD, Organisation for Economic Cooperation and Development)

 

Om vi nu går tillbaka till början av mitt inlägg och återigen läser vad Skolverket skriver så ser vi snabbt att entreprenöriellt lärande och läroplanen till stor del går hand i hand!

 

Första året

Nu har jag varit förstelärare i entreprenöriellt lärande i snart ett år, ett år som har varit både roligt och utmanande. Roligt då det verkar som att de flesta av mina kollegor tycker att entrepenöriellt lärande är spännande så de är väldigt positiva till arbetet men även utmanande då det gäller att få med alla på tåget och få alla att förstå hur man kan arbeta entreprenöriellt. Under året har jag även haft tid för att läsa litteratur om entreprenöriellt lärande t.ex. om hur man kan utveckla fritidsverksamheten och få in ännu mer entreprenöriellt lärande där.

Nu blir nästa steg att få ihop en ”uppdragsbank” tillsammans med ELIT-gruppen som ska uppmuntra till ett entreprenöriellt förhållningssätt, där IT används kopplas in och där eleverna når ut och bjuder in omvärlden.

 

Läs gärna mer om mitt dagliga arbete med min klass här.

/Rebecka Holm