Mitt första år som lärare i förberedelseklass

I början av detta läsår stod jag inför en ny utmaning, att arbeta i förberedelseklassen och ta emot nyanlända elever. Nu har det gått ett helt läsår och tiden har verkligen gått fort. Det har varit både händelserikt och lärorikt. En del saker har varit som jag trodde medan andra helt nya saker har uppstått. Jag visste att elevernas ålder och kunskaper skulle variera, likväl som deras olika språkkunskaper och eventuella skolbakgrund. Det jag inte visste var hur olika deras individuella svårigheter skulle vara och hur svårt det var att se skillnad på om det var svårigheter pga språket eller om det var svårigheter i ett ämne. Det har också varit en stor utmaning att visa hur den svenska skolan fungerar. Det har det inte alltid varit påverkat av om eleven har haft skolbakgrund eller inte. Elever som inte har någon skolbakgrund får börja med att se hur det är att vara i skolan, sitta på lektion, arbeta, lyssna på genomgångar och lyssna när andra pratar. En del elever som har skolbakgrund har varit vana vid en väldigt strikt skola och har haft svårt att anpassa sig till det mer fria som vi har i Sverige. Vi vill att eleverna ska samtala mycket, både tillsammans och med oss vuxna. Det har varit svårt för en del elever som är vana vid att sitta självständigt med egna böcker och att det ska vara alldeles tyst under tiden. Ett minne jag också tar med mig från detta läsår är glädjen och tacksamheten från en elev som blev så förvånad över att de fick mat här i skolan och att de hade tid att i lugn och ro få äta upp den. Han var van vid att de i hans hemland bara hade ett par minuter på sig att handla sin lunch och sedan äta medan de sprang till nästa lektion. Han tackade för maten varje dag.

Det är många elever som kommer och går i en förberedelseklass. Det är alltid jobbigt när elever slutar. De flesta av eleverna som har slutat i klassen har gjort det pga att de har gått ut i ordinarie klass, de eleverna saknar vi men vi känner också en stolthet över att de är redo att gå ut i klass. Det har också blivit tydligt hur svår boendesituationen är för dessa elever och att många boenden är temporära. Många elever har slutat pga att det tvingats flytta från området, de har fått nytt boende eller så har de utvisats från landet. Det påverkar alla i gruppen när en elev slutar, både för elever och personal. Så det är många känslor när man arbetar i förberedelseklassen.

Gruppen

Det är roligt med många nya elever och framför allt att få träffa barn från olika delar av världen. Det är dock stor skillnad från ordinarie klass eftersom i förberedelseklassen kan det komma nya elever närsomhelst, ibland är det en ny elev och ibland kan det vara fyra nya elever på en vecka. Det gör att man måste vara väldigt flexibel i sin planering och alltid vara beredd att börja om med olika delar. Jag har haft en elevgrupp på drygt 10 elever det här läsåret men sammanlagt är det 22 elever som har kommit och gått under året. De flesta eleverna i klassen har kommit som nyanlända i Sverige medan andra har kommit från förskoleklass i Sverige och sedan gått hos oss i förberedelseklass för att träna mer på språket. Eleverna har kommit från olika delar av världen: Syrien, Irak, Kazakstan, Kroatien, Brasilien, Uzbekistan, Eritrea, Tjetjenien, Grekland, Makedonien, Pakistan, Bolivia och Egypten. Alla har haft olika kunskaper med sig, ofta beroende på om de har skolbakgrund eller inte. Det har varit stor skillnad på att undervisa de elever som har lärt sig att läsa och skriva på sitt modersmål och de elever som inte kan det. Elever som kan läsa och skriva kan ofta överföra kunskaperna till vårt alfabet och språk relativt snabbt. De eleverna kan också använda sig av olika översättningar som Google translate. Elever som inte kan bokstäver på sitt modersmål måste lära sig både ett nytt språk och lära sig bokstäver och knäcka läskoden. Det har därför varit viktigt att vi kunnat dela upp klassen i mindre grupper för att kunna träna på olika saker.

Kartläggning

Skolverket har även tagit fram en kartläggning som ska genomföras på eleverna den första tiden de går i skolan. Det är en bra kartläggning som består av tre delar; språk, numeracitet och litteracitet. Stora delar av språkbiten går vi igenom redan på inskrivningssamtalet då föräldrarna får berätta om elevens bakgrund och kunskaper. Delen litteracitet visar elevens förmåga att läsa och skriva på sitt modersmål och numeracitet visar elevens matematiska förmåga. Jag tycker att kartläggningarna har varit bra då de ger oss en bra bild av vad eleven kan men det har också varit svårt att få till alla kartläggningar. Ibland kan man genomföra dem med studiehandledaren och ibland får jag boka tolk. Det är viktigt att de genomförs tidigt men ibland måste man skjuta på det för att det inte funnits tolk i rätt språk.

Jag har haft stort stöd och hjälp från RCN (Resurscenrum för nyanlända). Där anordnas olika träffar för vår fortbildning i bland annat kartläggningsmaterialet samt Bygga svenska. Läraren Özgul håller i mötena och de är alltid välplanerade och givande. Det har också varit skönt att prata med andra lärare som arbetar med att ta emot nyanlända i kommunen. Vi har har kunnat bolla idéer och tipsat varandra om hur vi arbetar. Özgul har alltid varit ett mail bort när jag har haft frågor eller funderingar. En stor trygghet i det nya uppdraget! Även kurator Rizgar från RCN har varit till stor hjälp för både oss som arbetar med eleverna men också för familjerna. Vi har haft många elever på skolan som har haft en tuff resa på vägen till Sverige och då finns han där som stöd.

Mina kollegor

Jag har inte klarat detta läsår själv. Till min hjälp har jag haft två mycket bra resurser i klassen. Solav och Jones. Solav har tidigare arbetat i förberedelseklass och har kommit med många kloka idéer. Vi har kunnat dela upp grupper och planerat undervisningen tillsammans. Jones har varit en trygg vuxen i gruppen som kunnat ge både hjälp och utmaningar till eleverna. Precis som i alla klasser är det viktigt att vi har en struktur men att vi också kan skratta och skoja med eleverna. Tillsammans har vi tre varit ett starkt team för våra elever.

Jag har alltid tyckt att det är bra för nyanlända elever att få komma till en förberedelseklass innan de går ut i ordinarie klass. Jag tror att det skapar en större trygghet för eleverna att få gå tillsammans med andra elever som är i samma sits. Framför allt då många elever kommer med en ganska tuff resa i bagaget. Under detta läsår är jag än mer övertygad om det. Hos oss i förberedelseklassen kan vi fokusera mycket mer på språket och på förklaringar. Eleverna själva tar ansvar över nya elever och försöker få in dem i gruppen. Det syns hur de växer i takt med att de lär sig mer och blir mer självsäkra. De minns också hur det var att vara ny och tar hand om och stöttar de som kommer nya.

Avslutningsvis vill jag skriva att det här har varit ett fantastiskt år! Jag har lärt mig så mycket och jag har utvecklats som lärare. Det går aldrig i förväg att förutse hur något kommer bli men förhoppningen var ändå att det skulle utveckla mig som pedagog och som människa vilket det har gjort.

Michaela Zell, lärare förberedelseklass


Pedagogisk inblick i idrott och hälsan

Vi lärare på Visättraskolan är indelade i olika arbetsgrupper där jag som lärare i idrott och hälsa har en egen grupp där jag har möjlighet att tänka till hur undervisningen i ämnet idrott och hälsa kan utvecklas.

Två måndagar i månaden har jag fått möjlighet att planera och lägga upp idrottsdagar, skapa aktivitetsscheman, plocka fram skridskor, avboka mat, beställa mat, boka anläggningar, komma på aktiviteter till idrottsdagarna, kolla upp vilken personal som finns tillgänglig m.m.

Under dessa tillfällen har jag även haft möjlighet att fundera kring hur jag kan arbeta språkutvecklande i undervisningen i idrott och hälsa. Jag har främst arbetat med EPA inom området hälsa och livsstil där eleverna först har fått fundera enskilt kring begreppet hälsa och därefter fått sätta sig med en kompis och diskutera vad de kommit fram till för att sedan lyfta upp detta i helklass. Med åk 6 har jag arbetet lite mer med EPA i friluftsliv och utevistelse där eleverna först fått se filmer utifrån allemansrätten, livräddning samt is-, bad och båtvett. Eleverna fick lektionen efter i uppgift att teoretiskt planera en utevistelse och utifrån rådande årstid skriva ned vad som behövs utrustning, kläder m.m. Tänka kring risker att vistas ute under rådande årstid, hur kan man förebygga risker/ skador? Därefter fick eleverna dela in sig i par och diskutera vad de kommit fram till och om de missat något. Och till sist fick de lyfta upp vad de kommit fram till i helklass.

Jag har under vårterminen fått in entrepröneriellt arbetssätt i ämnet för åk 6 genom ”roligare raster”. Jag har då delat in eleverna i par och gjort ett schema för när vilket elev par ska hålla sin aktivitet för de yngre eleverna. Eleverna har blivit indelade i par och har därefter fått sitta ned en lektion och planera sin aktivitet. I planeringen ska det framgå vad de ska hålla i för aktivitet, vilket material de behöver, vem som ska göra vad. Planeringen lämnas in i classroom där jag kan ge eleverna feedback om det är något som saknas i planeringen. Elevparen har sedan fått hålla sin aktivitet på en utvald rast och på nästkommande idrotts lektion fått tid till att via classroom göra en utvärdering av sin aktivitet.

Under dessa måndagar har jag även fått möjlighet att fundera hur jag på ett enkelt och bra sätt kan arbeta med ämnesspecifika begrepp och detta är något man gör men kan bli ännu bättre på att tydliggöra detta för eleverna.

Jag har även använt tiden till att planera och följa upp simningen i åk 3 och 6. Samt dokumentera elevernas utveckling i ämnet gå igenom skriftliga uppgifter och göra bedömningar utifrån dessa.

 

/ Angelica Lindholm Lärare i idrott och hälsa


Lärargalans inspirationsdag 2018

För ett par veckor sedan hade vi förmånen att vara med på ett event som hölls på Google i Stockholm. Lärargalan hade bjudit in till en fullspäckad eftermiddag med inspirerande föreläsare.

Något som var gemensamt för alla föreläsare var att vi inte får glömma bort elevernas mående när vi undervisar och att utvecklingen går i en hög takt så vi vet inte vad våra elever kommer möta när de ska ut i arbetslivet om drygt 10 år.

Amanda Pethrus, Sales Manager på Google for Education, pratade om att vi står inför den 4:e industriella revolutionen och vi förbereder eleverna för arbeten som inte ens existerar, där de kommer använda teknik som inte är uppfunnen. Hur ska vi då veta vad vi ska lära ut? Lär sig eleverna i samma takt som framtiden utvecklas och förändras? Vi kan inte kontrollera och förutse framtidens arbeten men vi kan kontrollera de förmågor som vi hjälper eleverna att utveckla i klassrummet. Vi kan redan idag se att det är några kompetenser som arbetsmarknaden efterfrågar, t.ex. problemlösning, samarbete, kommunikation, kritiskt tänkande och kreativitet. Dessa kompetenser är några av de som vi tränar när vi undervisar med ett entreprenöriellt förhållningssätt där eleverna är aktiva i sitt lärande. Vi i skolan måste hjälpa eleverna att förbereda dem för en framtida arbetsmarknad. Detta kan vi göra genom att låta eleverna arbeta med verkliga problem som skapar nyfikenhet och lust att lära. Eleverna får genom grupparbeten lära sig att reflektera över problemen och processen.

Amanda Pethrus menar att aktivt lärande är den bästa pedagogiska grunden till lärandet och därför måste eleverna få testa själva och lära sig genom aktivt utforskande.

Även Annika Hedås Falk, utbildningschef på Nobel center, nämnde några av dessa kompetenser som viktiga egenskaper hos nobelpristagarna. När nobelpristagarna hade blivit frågade om vad som var framgångsfaktorer för att lyckas hade mod, arbete, kreativitet, passion och vision varit gemensamt. Hon nämnde även vikten av att inte försöka få alla elever att passa in i samma box. “Vi behöver inte bygga samma anka”, sa Annika Hedås Falk och menade att om eleverna får öppna problem där förmågorna tränas kommer slutprodukten se olika ut men eleverna har fått samma träning längs med vägen.

Gustaf Josefsson Tadaa, entreprenör, futurist och föreläsare, pratade om att skolans roll har förändrats. Skolan är inte längre den enda informationskällan. Genom att använda sin smartphone, dator eller surfplatta kan vem som helst ta reda på i stort sett vad som helst. Informationsflödet på nätet går i så hög takt att våra elever i stort sett vet mindre när de går ut från våra lektioner än vad de gjorde innan! Vår roll blir nu att träna eleverna i mjuka värden och det är dessa som vi ska uppmuntra.

Erik Fernholm konstaterade att det idag dör fler människor av självmord än mord, krig och terrorism, tillsammans! När vi ska rusta eleverna för framtiden så måste vi se till att dom är trygga här och nu samtidigt som utvecklingen går fram menar Micke Gunnarsson. Hur får vi våra elever att må bra på nätet och ute på skolgården? Där har vi en fantastisk tur att arbeta på en skola med ett väl fungerande trygghetsteam som har förmågan att se och fånga upp eleverna. Vi har även #roligareraster som ser till att eleverna är aktiva och har roligt. Framtiden är också här och nu. Välmående och att kunna njuta av tillvaron är viktigast påpekade Micke Gunnarsson.

Alla elever borde våga satsa på Nobelpriset avslutade Annika Hedås Falk sin föreläsning. Kan vi få varenda barn att våga sikta mot Nobelpriset? Kanske, genom att vi bygger trygga elever som har fått möjlighet att träna på sina förmågor och som vågar tro på sig själva.

/Rebecka, Rabia och Mayssa