Inblick i min nya roll som lärare i förberedelseklassen

Jag har arbetat som klasslärare i 11 år. Under nästan alla år har jag undervisat elever i svenska som andraspråk. Förra läsåret öppnades en möjlighet upp för mig att prova någonting nytt där jag kunde få vidareutveckla min undervisning i svenska som andraspråk. Läraren i förberedelseklassen skulle gå i pension och tjänsten blev därmed ledig för andra sökanden. Tjänsten lades ut men inga behöriga sökte och jag kände då att det var ett tecken för mig att söka tjänsten. Under mina år som lärare har jag undervisat i både svenska och svenska som andraspråk och jag har tagit emot elever som kommit från förberedelseklass. Jag kände mig därav insatt i vad arbetet i förberedelseklass kan innebära även om jag förstod att det skulle vara mycket nytt. En utmaning för mig. Jag trivs väldigt bra på Visättraskolan och lyfte detta med min rektor Semira som direkt tyckte att det var en bra idé. Det blev en extra kick och en bra start på mitt nya uppdrag. Det blev bestämt att jag skulle börja arbeta i förberedelseklassen detta läsår och under förra läsåret fick jag gå en del kurser och jag har läst en del litteratur. Jag hade en stor inspirationskälla i Anna Kayas bok “Att undervisa nyanlända”. En bok om hennes första tid som nyexaminerad lärare i en förberedelseklass. När jag stod inför skolstarten kände jag mig så förväntansfull! Jag kom till ett klassrum fullt av material som jag skulle gå igenom. Jag hade min erfarenhet, mina fina kollegor och en bra ledning som stöd. Nu kör vi!

När skolan började och eleverna var på plats började det på riktigt. Den stora skillnaden mot att vara lärare i ordinarie klass är att eleverna i förberedelseklassen har så olika bakgrund i både ålder och ev skolbakgrund. Många av dem vet inte riktigt vet vad som förväntas av dem. En del av eleverna har gått i skola tidigare medan andra inte har det. Hur skiljer sig svenska skolan mot den skola de har gått i tidigare. Vilka regler finns i skolan och hur förmedlar man dem till eleverna när språket inte finns? Jag insåg snabbt hur uppfinningsrik man får vara, att visa med hela kroppen samt låta elever som har samma modersmål försöka förklara. Jag har även en kollega i klassen som bl.a. pratar arabiska. Jag tackar även Google translate för att både jag och elever kan prata och/eller skriva i appen och på så sätt få våra ord och meningar översatta.

En annan skillnad har varit att jag inte kan ha samma struktur och ordning som innan. Jag är van att planera min undervisning i flera månader innan men i förberedelseklassen måste jag ha en grovplanering som får anpassas och ändras vecka för vecka. Vi är en ganska liten grupp på åtta elever och nu under starten har vi bytts ut och blivit sex stycken. Gruppen ändras hela tiden med elever som flyttar in eller ut. Det kan både vara att eleverna byter skola men också att de går ut i ordinarie klass. Fördelen med en mindre grupp är att de får mycket talutrymme där språket är i fokus. En nackdel är att eleverna har lättare för att prata rakt ut och glömmer att räcka upp handen och vänta på sin tur, vi har mer samtal kring allt och där språkutveckling är i fokus. Ibland glömmer eleverna bort att vänta in och lyssna på varandra. Jag märker att de ropar “fröken” eller “Michaela” så fort de vill något så vi måste ha ett samtal kring det. “Varför räcker vi upp handen?” Det är inte bara undervisning att lära sig svenska språket utan hur vi ska vara mot varandra. Det roliga är att vi snabbt blir ett sammansvetsat gäng och förtroendefulla relationer byggs.

Sen måste jag skriva om fruktstunden! Inte trodde jag att just den skulle bli det bästa inslaget under veckan. Varje dag efter första rasten får barnen en frukt. Vi pratar om vilken frukt det är och hur man säger en hel eller en halv samt hur det ändras om det heter en eller ett. Varje dag får de en ny frukt och begreppen vidgas. Ena dagen är frukten i fokus, vad heter det på elevernas modersmål? Andra dagen utvecklas det till en mattelektion utifrån hur många delar de vill ha sin frukt uppdelad i. Vad är en halv? Hur skrivs det? Om jag vill ha fyra delar, hur säger jag då? Sedan ger frukten den energi som behövs för att orka arbeta fram till det är dags för lunch.

Jag gillar ordning och struktur och jag tror att det är extra viktigt i grupper där språket inte alltid finns till hands och där dagarna ser olika ut eftersom eleverna ofta går iväg till ordinarie klass för att delta i ett ämne eller för att de har studiehandledning. Det gäller att du som lärare har koll på alla dessa timmar samtidigt som du ska ha en planerad och strukturerad undervisning för de elever som är kvar i klassrummet. Mitt sätt har varit att försöka få dagarna att se likadana ut, samma struktur så missar man en lektion vet eleverna vad de missar och att nästa dag ser likadan ut och då är de på plats. Vi använder oss av bilder på tavlan för att de ska känna igen och komma ihåg vad vi ska arbeta med. Extra kul att de elever som kan de flesta bokstäverna försöker ljuda vad som står. En bonus i läsningen och ett enkelt sätt att få in några ordbilder.

Men det är svårt också… Svårt när man måste försöka förklara för ett barn som nyligen kommit till Sverige varför alla måste gå ut när det är rast. Det är inte bara språket utan även förståelsen för skolan, Sverige och våra årstider.

Det bästa är ändå när man ser att eleverna förstår. När man nästan ser hur en lampa tänds över deras huvuden och ett leende smyger sig fram. Det kan vara i klassrummet mitt under en lektion. Det kan vara när vi sitter med högläsningsboken och de förstår genom kopplingen av bilder och upprepar de jag just läste med en sådan självklarhet. Det kan vara i matsalen när eleven frågar helt själv om de kan gå och hämta vatten eller gå och lämna tallriken. Det är helt klart en utmaning att undervisa nyanlända elever men det är också en sådan glädje. Ett viktigt arbete där belöningen kommer så direkt.

Jag känner att jag är på helt rätt plats!

/Michaela, Visättraskolan


Att göra det svåra något enklare – Elevhälsokonferens

Hej!

Här kan ni ta del av den presentation som vi har använt oss av i vår föreläsning om vårt arbete med en prioriterad elevhälsa. I kommentarsfältet kan ni ställa frågor, lämna kommentarer och synpunkter. Vi hoppas att ni efter föreläsningen känner er inspirerade och har fått med er nya tankar och uppslag som ni kan ta med er hem.

Tack för att ni lyssnade! 🙂

/Semira Vikström & Erik Hall

Presentation


Jobba smart! – Kollegialt lärande

Så var läsåret 2017/2018 igång på riktigt!

En viktig del i mitt arbete som rektor är att leda det pedagogiska utvecklingsarbetet, något jag gör tillsammans med vår biträdande rektor, Dounya Hayyoun. Ett arbete som är så viktigt och så roligt! Det är dyrbar tid som vi har till vårt förfogande, och det gäller ju verkligen att planera så att innehållet blir meningsfullt och givande för de som deltar. Lärarna har ju en hel del annat att pyssla med, så det måste kännas att tiden de avsatt har gett dem något i deras fortsatta arbete.

Inför det här läsåret beslutade jag och Dounya att vi under våra möten till stor del skulle utgå ifrån Helena Kvarnsells ”Jobba smart”. Boken är lättläst, innehåller många bra och konkreta tips. Mycket känner man som lärare igen sedan tidigare, men just erfarenheterna kring det som lyfts fram i boken blir ett himla bra underlag för det kollegiala lärandet.

I det här inlägget och i kommande inlägg, så kommer jag att berätta hur vi har arbetat med den här boken. Kanske kan det inspirera någon till ett liknande upplägg. Feedbacken från lärarna idag har varit positiv och de kände att de fick med sig många nya tankar och uppslag. Jätteroligt!

Kort om upplägget:

  • Jag och Dounya leder några av läsårets ”lärarmöten”, tre tillfällen under höstterminen, och fyra under vårterminen. Inför fyra av dessa tillfällen kommer lärarna ha läst ett antal sidor i ”Jobba smart”.
  • Lärarna arbetar i grupper om 5-6 personer.
  • De utser en samtalsledare och en som skriver minnesanteckningar.
  • Minnesanteckningarna läggs ut i Google Classroom, så att alla kan ta del av varandras anteckningar.
  • Om man inte deltar vid ett tillfälle, så bidrar man med egna reflektioner i just Google Classroom.
  • Viktigt för att det ska blir bra för alla är det egna ansvaret, att man förbereder sig, läser avsedda sidor och ett aktivt deltagande.
  • Tanken är att vi senare under läsåret tillsammans ska diskutera utifrån ”Hur gick det sen?”

Planering, tydlighet & transparens & Utveckling

Inför det här tillfället hade lärarna läst kapitlet ”Planering, tydlighet & transparens s. 74-82” och ”Utveckling s. 84-97”. Vi har som ni märker valt att anpassa innehållet utifrån vad vi arbetar med under läsåret, så vi följer inte boken från början till slut, utan mixar lite.

Denna vecka diskuterade lärarna utifrån följande frågeställningar:

Planering, tydlighet & transparens s. 74-82

  • Vad gör du för att ta kontroll över din tid, hur strukturerar du upp din arbetsvecka? Vilka goda exempel kan du delge dina kollegor? Behöver du hjälp i att strukturera upp din vecka, lyft det här!
  • Du har läst kapitlet ”Planering, tydlighet och transparens”. På vilket sätt bidrar Visättraskolans Kunskapsportal till det?
  • Vad tar du med dig utifrån kapitlet ”Planering, tydlighet och transparens”, är det något du vill prova nu på en gång?

Utveckling s. 84-97

  • Hur tar du ansvar för att hålla dig uppdaterad på vad som händer inom skolans värld och inom ditt ämne?
  • Berätta för varandra om vilka grupper på Facebook och i vilka andra sammanhang ni får inspiration.
  • I avsnittet ”Utveckling” skriver författaren om nyttan av att besöka varandra i klassrummen. På vilket sätt tycker ni att klassrumsbesök lärare emellan kan leda till utveckling? Vad är nästa steg?
  • Vad tar du med dig utifrån kapitlet ”Utveckling”, är det något du vill prova nu på en gång?

Det var kort om det första tillfället, återkommer längre fram med inlägg från det fortsatta arbetet. 🙂

/Semira Vikström