Ett litet tips nu när vi närmar oss läsårets slut! – Checklista

Det finns några perioder under läsåret där arbetsbelastningen känns tyngre än andra. Läsårsstart, terminsavslutning och läsårsavslutningen är exempel på perioder som kan upplevas som stressande, där det gäller att hålla många bollar i luften på en och samma gång. Arbetsbelastningen kan kännas hög för alla i verksamheten.

På Visättraskolan har ledningsgruppen arbetat fram ”checklistor” för att minska stress och underlätta för lärarna, detta är ett sätt för oss att värna om lärarnas arbetsmiljö. Checklistor som ska finnas till hands och fungera som ett stöd i det dagliga arbetet under den här perioden. Vad ska göras, vad ska lämnas in och vart och när, vilka dokument hittas vart, och när ska beställningar göras osv osv. Som sagt, det är massor med olika bollar att hålla i luften. Som mest intensivt är det vid läsårsstart, och då hade vi exempelvis 34 (!) punkter på checklistan.

Checklistorna tas fram av skolledningen. De skickas ut i ett worddokument för att medarbetaren enkelt ska kunna ta bort de punkter som inte berör dem själva. Punkterna organiseras utifrån ”slutdatum”. Checklistorna förändras från år till år, men mycket är självklart varje år och då ändras bara sista datumet. Vissa punkter på checklistan är självklara, men i stressade situationer kan självklarheter lätt glömmas bort.

Under studiedagarna har vi alltid avsatt tid för att genomföra arbetet med ”checklistan”. Som vi tidigare har berättat lägger vi all fokus på det kollegiala lärandet under läsårets gång. I slutet och i början av läsåret finns det så mycket annat vi behöver lägga fokus på, att få börja och avsluta ett läsår på ett bra sätt.

Med checklistorna så vet alla vad som ska göras, och det minimerar också antalet frågor till skolledning och skoladministratör. Plus att för oss skolledare också blir en påminnelse om vad som behövs göras. Win-win!

Ett litet dokument som gör en stor skillnad! 🙂

/Semira Vikström #stoltrektor

 


Utbildning för resurspedagoger i skolan – Verktyg för att stödja eleverna

Under läsåret 2017/2018 har ett antal av Visättraskolans resurser deltagit i en kurs som Centrala skolstöd i Huddinge erbjuder. Kursen ska ge deltagarna grundläggande färdigheter inom strukturpedagogik, bemötande och relationsbyggande. Kursen innefattar pedagogiska och psykologiska metoder som kan stödja elevassistentens arbete med eleverna. Kursen syftar till att ge användbara och vardagsnära verktyg i det dagliga arbetet med elever.

 Kursen tar upp följande moment:

  • Hitta sin roll som resurspedagog/elevassistent/klassresurs
  • Bemöta elever på ett sätt som minskar risken för att konflikter uppstår och eskalerar
  • Skapa strukturpedagogiska hjälpmedel såsom arbetsordning, tankekartor och andra stödstrukturer som kan ge eleven en chans att lyckas
  • Skapa förståelse för olika funktionsnedsättningar
  • Träna och förstärka nya och önskvärda färdigheter i skolmiljön

Här nedan i ett första blogginlägg berättar  en av våra resurser, Jörgen om sitt deltagande under denna kurs. 🙂

/Semira Vikström #stoltrektor

Ledningen på Visättraskolan har gett oss resurser möjligheten att kompetensutveckla oss i strukturpedagogik, färdighetsträning och relationsbyggande. Syftet med kursen är att ge oss verktyg och strategier för att skapa bättre förutsättningar för våra elever att lyckas i skolan, att de ska må bättre, få en bättre struktur och att de ska kunna ta till sig undervisningen på ett bättre sätt.

Mina förväntningar på kursen var att jämföra de metoder och arbetssätt som jag själv har i ryggsäcken. Mycket av det som togs upp på kursen kände jag igen, och använder dagligen i mitt arbete, såsom relationsbyggande, kravanpassning, lågaffektivt bemötande mm.

Jag var också nyfiken på om de andra skolorna har ett nära samarbete med elevhälsan på skolan. Hos oss har vi resurser möjlighet att med kort varsel få tid för rådgivning, och stöd av elevhälsan. Elevhälsan hos oss kan också arbeta riktat mot en klass under en längre period om det finns ett större behov, och om vi pedagoger behöver stöd i hur vi ska arbeta med en elev, eller flera elever. De som arbetar med klassrumsbesök, eller riktat mot en klass är Tikki Stanic (Trygghetsansvarig/Kurator), Toni Azar (kurator) och vi kan få vägledning och stöd av skolledningen, där vi har en biträdande rektor med ansvar för elevhälsan, Erik Hall.

Upplägg

Kursen är upplagd på fem tillfällen och det är tänkt att alla resurser ska gå kursen. Hos oss på Visättraskolan är det fyra resurser som går varje kursomgång.

Inför varje tillfälle får vi uppgifter utifrån ett kompendium som är till grund för hela kursen. Det levande dokumentet och kärnan under kurstillfällena är en bemötandeplan som fylls i eftersom och tas upp för diskussion i gruppen

Varje kurstillfälle startar med en föreläsning och fortsätter sen med en workshop för att avslutas med ett case där vi delar in oss i grupper och man får inte vara med någon från sin egen skola. Till varje föreläsning så finns det ett YouTube klipp som förklarar vad som tas upp på föreläsningen.

Vi har fått med oss mycket under de här kurstillfällena. Vi har pratat om elevens styrkor som grund, relationsbyggande, kartläggning ”funktionell analys”, utvecklingsområden, sätta mål, kravanpassning, belöningssystem Premack Princip och Teckenekonomi, Struktur och tydliggörande pedagogik, färdighetsträning med rollspel, Npf och lågaffektivt bemötande, överskott och underskott, positiv och negativ förstärkning, differentiell förstärkning, utvärdering.

 

Relationsbyggande – Den förtroendefulla pedagogen

För att kunna kartlägga och se till utvecklingsområden, mål och kravanpassning så behöver man ha en relation till eleven. På Visättraskolan så börjar relationsbyggandet redan i förskoleklass då majoriteten av eleverna går på fritids och all fritidspersonal/resurser är i kontakt med dem i sina aktiviteter och under övrig fritidstid.

I kompendiet som vi fick under utbildningen så finns det en checklista med tips och råd om vad man kan tänka på när det gäller relationsbyggande.

En sak som togs upp under kursen och som jag tycker är viktigt i början av en relation till elev i klass är kravlös umgängestid. Kravlös umgängestid ett arbetssätt/metod som man kan ta till i början av relationsbyggandet. Det innebär att man tar sig tid med eleven helt utan krav på att eleven behöver prestera något t.ex. ta tid enskilt samtal med eleven, berätta lite om sig själv viktigt att det blir en dialog där pedagogen också berättar om sig själv.

När relationen är upprättad så är det dags att kartlägga eleven med hjälp av en funktionell analys. Analysen hjälper till att se när eleven behöver stöd t.ex. situationer då eleven tappar fokus, störande moment, miljöer och upplägg på lektion, för höga krav, sociala situationer som rast, omklädningsrum mm.

När analysen är klar så är det dags att gå igenom utvecklingsområden och sätta kort/långsiktiga mål med rätt kravanpassning, olika belöningsmetoder kan hjälpa till och stärka eleven att klara av målen.

 

Belöningssystem

Premack Princip (farmors lag), Är ett sätt att ha låga krav och hög belöning. Efter resultat så höjer man kraven och sänker belöning tills belöningen uteblir och målet är uppnått för att sedan börja med nästa mål, alltså ta ett mål i taget. Utvärdering, man sätter ett datum på varje mål för att se hur det går och hur vi går vidare.

Belöningar kan vara efter ett/flera intressen eleven har, gymnastiksal vid ledigt, skolgårds tid, dator/ipad tid där pedagog styr innehållet, rita/läsa, umgängestid med klasskamrat om klasslärare tillåter, YouTube klipp här är också pedagog med och styr innehållet.

Ändra ett beteende med hjälp av att förstärka förändringen med symboler, ”Teckenekonomi”, som sen kan bytas in mot förvalda belöningar, men var noga med att kollegor också känner till vad som ska förstärkas och att det är tydligt. Symboler kan vara markeringar i en bok, personlig tavla, tabell, sak, kort. Man kan skriva i en personlig bok, i en tabell, liten whiteboardtavla och använda stjärnor, tumme upp, smiley, bönor i burk, Pokemon kort eller efter eget förslag.

 

Struktur och tydliggörande pedagogik – Meningsfullt, Hanterbart och Begriplig pedagogisk lärmiljö

Eleven ska vara förberedd på hur dagen ska se ut, ska få svar på frågor som:

Vem har lektionen, Var ska jag vara, Vad och hur ska jag göra, När och hur länge, Vad händer, Vad händer sen.

På Visättraskolan är lärarna indelade i olika arbetsgrupper och i gruppen PUG – Pedagogisk utvecklingsgrupp så arbetar de utifrån frågeställningen ”Vad är en bra lektion?” och här främst utifrån det strukturella perspektivet. Syftet är att det ska leda till ett arbete där alla lektioner har samma struktur. Det är enklare för oss vuxna att anpassa oss, istället för att våra elever ska anpassa sig utifrån flera lärares olika sätt att exempelvis starta och avsluta en lektion. Tydlighet och en god struktur underlättar för eleverna i deras dagliga arbete, oavsett behov av anpassningar eller inte.

 

Färdighetsträning och utvärdering

Man kan träna färdighetsträning med grupp eller enskilt med elev. Här kommer ord som överskott/underskott, förstärkning/försvagning in men går inte in djupare på det, än att något tas bort och något tillkommer. För att motivera eleven så kan man använda rekvisita, humoristiska rollspel, charader och belöningssystem för genomförd lektion.

Vi gick igenom Npf och lågaffektivt bemötande också, vi har redan jobbat med lågaffektivt bemötande på Visättraskolan, då Martin Wallen från Centrala skolstöd har varit hos oss i två omgångar och haft föreläsningar så det var det inget nytt för oss.

 

Möjlighet till utveckling

2011 ingick jag och Pelin Celepli “fritidsansvarig” i ett nätverk i Huddinge kommun som arbetade med att implementera Lgr11 där vi träffade de flesta fritidshemmen för att arbeta med den nya läroplanen för att sen ta med sig till Visättraskolan för att arbeta med.

Vi märkte redan då att vi låg långt fram med att ha en strukturerad verksamhet med många aktiviteter som är väl planerade och engagerad personal. Genom att vi sedan flera år har låg omsättning på fritidspersonal och en fritidsansvarig som ställer höga krav på oss anställda, och en stark skolledning så ger det oss en möjlighet att utvecklas och behålla god kvalitet.

 

En bra kurs

Avslutningsvis så vill jag säga att jag tycker att kursen har varit bra. Jag har fått med mig material att ta till när jag kör fast. Det som jag vanligtvis gör varje dag finns nedskrivet i pappersform, det skapar en trygghet och det finns där när jag behöver landa i att jag faktiskt är på rätt väg, eller om jag behöver inspiration till att byta och prova ett nytt spår.

Det har också varit bra att få möjligheten att träffa kollegor i kommunen för att utbyta erfarenheter och få insikt hur andra jobbar och ta till sig nya arbetssätt och metoder.

/Jörgen Lif

 


Ett år tillsammans med förskoleklassen!

På Visättraskolan finns det två stycken förskoleklasser med totalt 58 elever. Majoriteten av eleverna har ett annat modersmål och flera är nyanlända. Eleverna kommer från olika förskolor runt om i Huddinge kommun. I varje klass arbetar två lärare och en resurs som även arbetar på fritids. Vi lärare har ferietjänster och har den största delen av vår tid förlagd i förskoleklasserna. Lärarna följer varje dag med till fritids för en kort överlämning för att skapa en trygg övergång mellan de olika verksamheterna.

Syftet med vår arbetsgrupp är att skapa en likvärdig grund för förskoleklasserna när det gäller gemensamma teman, bedömningsstöd, utvecklingssamtal, IUP:er.

Äntligen har förskoleklassen börjat synas genom att vi har fått en egen del i läroplanen. Vi ser framemot att förskoleklasserna from augusti 2018 kommer att bli obligatoriskt. Detta kommer att gynna förskoleklasserna, vi får en högre status och undervisningen blir mer betydelsefull och alla elever får samma rätt till utbildning.

Innan vi fick en egen del i läroplanen med ett centralt innehåll har vi tittat och anpassat vår undervisning utifrån målen i 3:an.
Den nya läroplanen har underlättat vår planering och undervisning. Eftersom den är alldeles ny, så har det tagit tid att sätta sig in i den. Vi har tittat på det centrala innehållet och har tillsammans resonerat om hur vi ska tolka innehållet. Utifrån våra diskussioner har vi tolkat hur det centrala innehållet ska utformas.

Under höstterminen har vi lärare fått gå på flera utbildningar, det har varit otroligt viktigt att vi alla har fått gått på samma utbildning samtidigt. Det har gynnat vårt arbete kring förskoleklassens innehåll, att vi tillsammans kunnat diskutera och lyfta olika tankar. Grunden är att vi i förskoleklasserna ska ha lika innehåll, men att vi kan forma våra verksamheter utifrån våra olika kompetenser.
Det har varit lätt att inspireras och dras med i att ”det här måste vi göra”. Även här var det viktigt att landa, diskutera och tänka efter vad som skulle passa oss och vår verksamhet. Vi insåg att allt inte kunde sättas i verket hur bra vi än tyckte att det var.
Vi har även varit på Natur och Kultur och fått inspiration av nytt material. I förskoleklasserna arbetar vi med Bornholm och Lyckostjärnan. Efter föreläsningen på läromedelsföretaget valde vi även att börja arbeta med PULS Förskoleklass – Samhälle, Natur och teknik.

Alla föreläsningar och material har även gett oss inspiration i valet av gemensamma teman för oss i förskoleklasserna.
Vid skolstart får eleverna träffa skolans speciallärare och göra en Bornholmskartläggning i läs och skrivutveckling. Vi lärare har kartlagt eleverna i deras bokstavs- och läsutveckling samt matematikutveckling. För att göra eleverna medvetna om sitt eget lärande har vi utifrån kartläggningarna gjort individanpassade grupper.

Genom åren har vi arbetat med flera olika kartläggningsmaterial i svenska och matematik, men vi har saknat ett material som på ett tydligt sätt synliggör för eleverna vad de kan och vilka förmågor de behöver utveckla. Vi har även känt att det varit godtyckligt vad vi vill att eleverna ska kunna och ha med sig när de börjar i ettan.
Vi har sett att det funnits ett behov av att synliggöra elevernas lärande och att öka deras delaktighet under utvecklingssamtalen. Vi har letat på nätet, men det har varit svårt att hitta material som varit riktat mot förskoleklass. Efter mycket sökande så hittade vi ett material från Beta pedagogerna som vi kunde utgå ifrån. Materialet är uppbyggt med bilder utifrån de olika förmågor som är kopplade till de fem ämnesområdena i läroplanen. För att materialet ska passa vår verksamhet, har vi omarbetat det.

För att följa med i sin egen utveckling har eleverna fått pappersmaterialet från Beta- pedagogen, och har allt eftersom de utvecklats fått färglägga sina förmågor. Detta har gjort att det blivit väldigt tydligt för både elever, lärare och vårdnadshavare under utvecklingssamtalen.

Vi har kommit en bra bit på väg men det är fortfarande ett pågående utvecklingsarbete både när det gäller materialets innehåll, utformning och hur det ska fungera i praktiken.

Med detta arbete vill vi ge eleverna den bästa grunden och förutsättningarna för fortsatt kunskap, trygghet och trivsel i de högre årskurserna.

/Jessica, Lina, Ann Katrin & Sarah