Prioriterat område – Språkutveckling

Visättraskolans (föräldralediga) biträdande rektor, Dounya Hayyoun bloggar här om hur vi på Visättraskolan arbetar med språkutveckling! 🙂

XPhoto (22)

Någonting som ligger mig varmt om hjärtat är det svenska språket och språkutveckling hos barn och ungdomar, därför är jag också svensk- (och engelsk) lärare i botten. Jag blev alltså glad när jag som ny i Huddinge kommun fick veta att kommunen hade just språkutveckling som ett av sina prioriterade områden. Ett språk är viktigt för den enskilda människans utveckling men det är också viktigt för samhällets utveckling i stort att det har medborgare som fullt ut kan leva och verka i det, språket är en viktig nyckel till detta.

Språkutveckling för vem?

En vanlig uppfattning jag stött på under min tid i skolans värld är att språkutveckling som fokus har elever med ”utländsk bakgrund” som målgrupp och att det handlar om en brist av någonting; det svenska språket. På senare år anar jag att denna uppfattning håller på att ändras till att innefatta alla elever, en helt korrekt och nödvändig riktning tycker jag. Kanske beror denna ändring i fokus på att man börjat uppmärksamma PISA-resultaten där man ser att alla kategorier av ungdomar i den svenska skolan halkar efter i exempelvis läsförståelse. Det kan också bero på en insikt om att eleverna i dagens skola har en mer komplex språklig- och kulturell bakgrund jämfört med vad de hade på 80-talet. Vad man kallar ”utländsk bakgrund” och ”andraspråkselever” har blivit mycket mer komplext i dagens skola. Vi har elever som är födda i Sverige av föräldrar som en gång invandrat till landet men som i många fall har levt och verkat här under många års tid. Vi har också elever där även föräldrarna är födda i Sverige men som har mor/farföräldrar som en gång invandrat hit. Samtidigt har vi också helt nyanlända barn och vad man brukar kalla för ”etniskt svenska” barn.

En till dimension till detta är den stora utvecklingen av sociala medier och datorspelsvärlden, vilka bidragit till en förändring av våra barns språk och språkanvändning; man läser och skriver kort och kontextbundet och med stort inflytande av engelskan. Det är alltså tydligt att det i många fall finns en diskrepans mellan våra elevers språk och språkanvändning och det språk de möter och förväntas använda i skolan eller i den akademiska världen om de väljer den banan. Det handlar alltså i första hand inte om en brist på språk utan om andra sorters språk. Allt detta ställer höga krav på den svenska skolans språkutvecklande arbete. Vi måste i min mening röra oss ifrån enkla kategoriseringar av våra elever, ”utländsk bakgrund”/”svensk” när vi planerar vårt språkutvecklande arbete, och istället titta på individerna. Vårt fokus ska vara att utifrån varje elevs språkliga förutsättningar och utgångsläge jobba för att alla elevers språk ska utvecklas så långt som möjligt.

Fem nyckelbegrepp och en plan

När man tittar på vad som är sagt om språkutvecklande arbetssätt så ser man att det överlag finns en övergripande enighet kring fem nyckelbegrepp; Stöttning, produktion, rik interaktion, återkoppling och kontextrika samanhang (Löthagen, A och Lundenmark, P och Modigh, A (2008) Framgång genom språket ).

Inför planeringen av det språkutvecklande arbetet hos oss på Visättraskolan hade vi som utgångspunkt att alla lärare skulle ta ansvar för att jobba språkutvecklande inom ramen för sitt ämne, detta är förövrigt inte någonting vi kan välja då det är tydligt i läroplanen att språkperspektivet ska genomsyra all undervisning. För att detta ska kunna uppnås på vår skola så är det vissa förhållanden som behöver utvecklas på skolan, utifrån dessa upprättade vi en språkutvecklingsplan. Här är ett utdrag från språkutvecklingsplanen där de fem nyckelbegreppen som vi ska jobba med rent pedagogiskt beskrivs:

Stöttning

Vi har höga förväntningar på eleverna och lägger undervisningen ”snäppet över” deras nuvarande nivå med tydligt stöd från läraren i både språk – och ämneskunskaper. Vi stöttar eleverna genom att skapa förförståelse, jobba med svåra/nya ord och nyckelbegrepp och genom att använda bilder, demonstrationer, laborationer och annat som kan konkretisera och ge en kontext.

Produktion

Vår undervisning ska stimulera till en rik språkanvändning. Eleverna ska använda sitt språk, tala, samtala, diskutera och skriva i många sammanhang och utifrån öppna frågeställningar där läraren inte har ett färdigt svar.

Rik interaktion

Undervisningen ska ge möjlighet till en rik och aktiv interaktion, både muntligt och skriftligt, i helklass, elev till elev och lärare till elev.

Återkoppling

Vi ska ge kontinuerlig återkoppling till eleverna gällande deras ämnesanknutna språk- och kunskapsutveckling. Detta sker genom formativ bedömning inom ramen för undervisningssituationen men också genom omdömen och individuella utvecklingsplaner.

Kontextrika sammanhang

Undervisningen ska gå från konkret till abstrakt och vi ska använda oss av varierande arbetsmetoder. Vi ska jobba med att bygga upp elevernas förförståelse inför nya arbetsområden och använda oss av alla sinnen vid inlärningen; bilder, demonstrationer, laborationer och upplevelser. Vi ska utveckla en röd tråd i verksamheten och i större utstäckning jobba ämnesövergripande.

Det vi ska jobba med organisatoriskt och kollegialt finns beskrivet i en handlingsplan i språkutvecklingsplanen. I handlingsplanen finns arbetsområden planerade över en treårsperiod, vi kände att det var viktigt att ha en planering över tid för att det skulle bli lättare för oss att följa upp arbetet och hålla koll på att det inte är någonting som faller mellan stolarna.

Pedagogiska diskussioner

Ett av de områden vi dragit igång arbetet med det här läsåret är de pedagogiska diskussionerna gällande språkutvecklande arbetssätt i samtliga ämnen och för samtliga elever. Med de pedagogiska diskussionerna vill vi öka kompetensen i hur man kan arbeta språkutvecklande i alla ämnen, bygga för en tydligare röd tråd genom alla årskurser och skapa ett forum för kollegialt utbyte och lärande. Vi skapade två arbetsgrupper som vardera utgjordes av lärare från förskolaklassen till åk 6. Det var viktigt för oss att utforma grupperna på det här sättet dels för att det skulle underlätta skapandet av en röd tråd genom hela verksamheten och dels för att möjliggöra större förutsättningar för en blandning av perspektiv och referensramar i diskussionerna och i det kollegiala utbytet.

Diskussionerna i arbetsgrupperna leds av två av våra förstelärare, Sandra Grängstedt (språkutveckling), Veronica Johansson (pedagogik). Som underlag för diskussionerna använder vi boken Stärk språket – stärk lärandet av Pauline Gibbons, alla lärare har också fått en studiehandledning till boken. Studiehandledningen består av både diskussionsfrågor och praktiska uppgifter som ska utföras i klassrummet eller på plats under mötena. Med boken som utgångspunkt får vi teoretiska insikter om språkutveckling kombinerat med handfasta metoder och arbetssätt för hur man kan jobba med de fem nyckelbegreppen som beskrivs ovan så att samtlig ämnes- och språkundervisning blir språkutvecklande. Vi får också många intressanta diskussioner med utbyte av tankar och erfarenheter mellan kollegorna!

Det här var en inledande beskrivning av hur vi på Visättraskolan valt att arbeta med språkutveckling. Vi ser mycket fram emot det fortssatta arbetet och vi kommer självklart att dela med oss av hur arbetet fortlöper.

Visättraskolans språkutvecklingsplan


Utvecklingssamtal – Så här gjorde vi…

Att skriva blogginlägg är inte alldeles enkelt tycker jag. Det är svårt att veta exakt vad man ska skriva om. Jag mejlade därför ut till mina kollegor för att lyssna in vad de tyckte att jag skulle lyfta i bloggen. En sak flera tyckte att jag skulle skriva om var hur vi i år arbetade med utvecklingssamtalen.

Det här med utvecklingssamtal är en stor utmaning, inte innehållet i samtalet, utan själva genomförandet. Många lärare håller i ca 20 samtal, 30-40 minuter långa och inför de här samtalen ska de också ha hunnit göra en skriftlig dokumentation. Det är med andra ord enormt tidskrävande för lärarna. För att lärarna ska ha en skälig arbetsbelastning och orka sig igenom de här samtalen med huvudet över ytan, så har vi i år provat oss på ett nytt sätt. Viktigt för oss var också att hitta lösningar för att utvecklingssamtalen inte skulle påverka elevernas undervisning, dvs. hitta tid UTANFÖR lärarnas planeringstid där lärarna kunde förbereda och genomföra utvecklingssamtalen. Planeringstiden ska användas för att utveckla, planera och följa upp undervisningen.

Så här gjorde vi:

  • Under höstterminen så planerade vi in utvecklingssamtalen direkt i anslutning till höstlovet.
  • Två dagar, den 3:e och 4:e november avsattes som ”utvecklingssamtalsdagar”.
  • Eleverna hade ordinarie undervisning mellan 08.10-13.00.
  • Samtliga av dagens lektioner leddes av lärare/assistenter som inte har mentorskap, detta för att mentorerna skulle kunna avsätta hela dagen för samtal.
  • Lärarna fick 1,5 arbetsdag under höstlovet till att förbereda sig för samtalen, samt dokumentera.

I återkopplingen från lärarna efter samtalsdagarna, så har de varit mycket nöjda med det här upplägget, majoriteten upplever att arbetsbelastningen minskar.

Jag och Dounya har tankar kring att lägga samtalen tidigare under läsåret, så att de verkligen blir framåtsyftande. Likaså funderar vi kring hur vi ska tänka om det att lärarna endast vid ett tillfälle ska upprätta en skriftlig individuell utvecklingsplan, och att man under det andra samtalet ska förmedla detta muntligt. Detta är ett sätt att minska arbetsbelastningen från beslutsfattarnas håll. Men för att det verkligen ska minska arbetsbelastningen så måste vi i vår verksamhet skapa förutsättningar för att lärarna ska kunna förmedla den här informationen till varandra. Någon form av skriftlig dokumentation kommer givetvis att förekomma i kommunikationen kollegor emellan, men det är läraren själv som bestämmer hur denna dokumentation ska se ut.

En stor utmaning för oss har varit att få alla elevers vårdnadshavare att komma på samtalen. Det är vårt uppdrag att hitta vägar för att samverka med vårdnadshavarna, och det är därför viktigt att försöka mötas och ge dem de förutsättningar som krävs för att de ska kunna delta på samtalen, t.ex. genom att vara ute i god tid med information och tiden för samtal, att det måste finna lite flexibilitet med hur man som lärare planerar tiden t.ex. att man kan börja med samtalen lite senare om det är en vårdnadshavare som inte kan närvara tidigare än kl. 17 osv. Det vill säga hela tiden agera med elevens bästa i fokus. Men i de fall där lärarna inte har fått till ett samtal trots upprepade försök ska de:

  1. Boka in och hålla samtalet med eleven! – Utvecklingssamtalet är ju elevens samtal!
  2. Anmäl till elevhälsan och vi kallar till EHS – samarbetet mellan skola och hem är jätteviktigt! Skolans ordningsregler brukar oftast fokusera på vad eleverna inte får göra, eller på hur de ska göra. Vi har i våra ordningsregler även ordningsregler för både personal och vårdnadshavare.

Hur gör ni på era skolor? Berätta gärna hur ni har lagt upp era samtal, och hur det har fungerat hos er!

Det är intensivt just nu, och bara EN månad kvar till jullovet! Som sagt, dagarna räcker inte riktigt till, man kommer till jobbet och helt plötsligt är klockan 17.00! Några timmar till/dygn hade inte varit helt fel! 🙂 Nu kör vi på, till dess att många av oss får njuta av lite ledighet, och en möjlighet att ladda batterierna.

Om allt går som det ska kommer något inlägg innan dess, vi tänkte lyfta hur vi arbetar med Huddinge kommuns prioriterade områden, matematik, språk och IT.

Igen, om ni har några tankar kring vad ni skulle vilja läsa i min blogg så skriv gärna det i kommentarsfältet! 🙂


Vad vill ni läsa om?

Vad skulle ni vilja läsa om i min blogg?

För att bloggen ska vara intressant för er läsare så hade det ju varit väldigt roligt att få veta vad ni tycker att jag ska skriva om.  Tanken är ju ändå att bloggen ska läsas! 🙂

Skriv gärna i kommentarsfältet eller mejla på semira.vikstrom@huddinge.se!