Inkluderande arbetssätt del 1- En av våra största utmaningar!

En av Visättraskolans fantastiska specialpedagoger, Barbro Hansson, föreslog att jag i bloggen skulle lyfta hur vi på Visättraskolan arbetar med inkludering, och då utifrån perspektiven, organisation, pedagog och elev. Så därför tänkte jag i tre inlägg framöver skriva om hur vi på skolan arbetar med inkludering.

Här i det första inlägget tänkte jag berätta om mina tankar kring begreppet inkludering, och hur vi på Visättraskolan har arbetat rent organisatoriskt.

Inkludering, precis som Huddinges utvecklingsledare, Peter Nyberg skriver i sitt blogginlägg här på Pedagog Huddinge, så väcker det känslor. Jag tror därför att det är viktigt att man som skola pratar om begreppet och synliggör hur man tänker kring det. Googlar man på inkludering så finns det många olika tankar och åsikter om vad inkludering är och om man är för/emot osv, därför är det viktigt att man på ens egen enhet har en gemensam syn på vad det inbegriper för just oss.

Inkludering = Likvärdighet

För oss på Visättraskolan handlar begreppet inkludering inte om att alla elever ska befinna sig i samma klassrum. För oss handlar det om likvärdighet, att ALLA elever hos oss ska ges de bästa förutsättningarna för att lyckas i skolan. Elever kan befinna sig i samma klassrum och ändå inte vara inkluderade om läraren inte ser och bemöter dem utifrån deras förutsättningar. Heterogena klassrum gynnar alla elevers sociala- och kunskapsmässiga utveckling. Vi som skola måste ha inkludering som förhållningssätt för att kunna fullfölja vårt uppdrag gentemot alla elever. Motsatsen till inkludering- exkludering- rimmar illa med en vision om en skola för alla. Vi människor strävar efter att tillhöra ett socialt sammanhang, vi utvecklas i förhållande till varandra, att då exkludera vissa barn från gemenskapen blir hämmande för samtliga elever både socialt och kunskapsmässigt, dessutom är det inte svårt att tänka sig hur nedbrytande det kan vara för den exkluderade elevens självkänsla och självförtroende.

När jag började på Visättraskolan höstterminen 2013 så hade vi fyra särskilda undervisningsgrupper, två förberedelseklasser och två särskilda undervisningsgrupper. De två sistnämnda särskilda undervisningsgrupperna hade ingen tydlig profil och många av eleverna i grupperna hade varit placerade där under en lång tid, utan något tydligt mål. Det var också svårt att se på vilket sätt grupperna gynnade de placerade elevernas utveckling mot att nå samtliga kursplaners mål och kunskapskrav. Det är arbetet med inkluderingen av de här eleverna som just de här tre blogginläggen kommer att handla om. I ett blogginlägg längre fram hoppas jag även att lärarna i förberedelseklasserna gör ett gästinlägg och berättar om hur de så framgångsrikt arbetar med sina elever, och hur de skapar de bästa förutsättningarna för de här eleverna. För inkludering enligt oss på Visättraskolan handlar som sagt i grunden inte om placering, dvs. om eleven ska gå i ordinarie klass eller inte, utan likvärdighet, att alla elever ska ha rätt att utvecklas på bästa sätt och utifrån sina egna förutsättningar. Är en placering i en särskild undervisningsgrupp, under en begränsad tid med tydligt syfte och mål, det bästa utifrån ett elevperspektiv, då är det en sak, men den lösningen ska i så fall kontinuerligt utvärderas och omprövas.

NORMER & VÄRDEN
Följande områden ska vi arbeta med under läsåret 2013/14. Inkludering
Syftet med att arbeta med dessa områden är: Skollagen är tydlig med att särskilt stöd, i första hand – och i så hög utsträckning som möjligt, ska ges i den ordinarie elevgruppen. Dessutom finns forskning som har visat att socialt – och kunskapsmässigt heterogena elevgrupper kan nå höga studieresultat genom anpassning av arbetssätt. Skolan ska vara till för alla och erbjuda en gemenskap, alla elever gynnas i förlängningen av att möta en mångfald och ingen elev ska behöva känna sig bortvald.
Så här ska vi arbeta med dessa områden: Vi måste arbeta för att inkludera elever från den särskilda undervisningsgruppen i sin ordinarie klass och istället tillsätta resurser där. Målet är att vi till läsåret 2014/15 inte längre ska ha en särskild undervisningsgrupp.
Så här ska arbetet utvärderas: Kontinuerligt under hela läsåret i elevhälsoteamet tillsammans med rektor.
Så här ska vi dokumentera processen: Elevhälsoteamets protokoll, veckobreven
Ansvariga: Ytterst ansvarig är alltid skolans rektor, här redogörs för vilka som är ansvariga under processen: Elevhälsoteamet/Rektor

 

När vi startade upp inför läsåret 2013/14 så hade vi ett tydligt mål, eleverna från den särskilda undervisningsgruppen skulle återgå till sina ordinarie klasser. Detta skrevs också in i arbetsplanen. Därför slogs de båda grupperna ihop redan från start. Vi hade då 16 elever från årskurs 3-6 som gick i samma undervisningsgrupp.

Jag skickar ut veckobrev till personalen och i mitt första veckobrev som rektor på Visättraskolan berättade jag att eleverna från två av de särskilda undervisningsgrupperna skulle inkluderas i sina ordinarie klasser, likaså talade jag om varför.

Tanken vi hade var att successivt integrera eleverna i sina ordinarie klasser, detta genom att ta en klass i taget. Vi anställde en extra assistent som skulle fungera som länken mellan läraren och assistenten i den särskilda undervisningsgruppen och den ordinarie klassen. För att kunna bereda plats för eleverna från den särskilda undervisningsgruppen behövde vi dela en stor klass i två. Vi träffade berörda elever och föräldrar. Beskedet mottogs inte alltid positivt, framför allt var det en del föräldrar som var oroliga. Det var en stor förändring för många, men vi kände att det här var det rätta för att eleverna skulle kunna ges förutsättningarna att lyckas på allra bästa sätt.

Varje vecka i EHT-arbetet så utvärderades den gångna veckan, och en plan för den kommande veckans arbete gjordes. Planen redogjordes för personalen i skolledningens veckobrev. Där berättade vi vilka elever som stod ”på tur”, återkoppling från samtal med elev och föräldrar. Det handlade mycket om att tydliggöra det här med att ha höga förväntningar på ALLA elever, och visa det. Givetvis var det här en stor omställning för lärarna, de här grupperna hade funnits på skolan under en lång tid och det ställer ju större krav på en som lärare att nu skapa förutsättningarna inom sin ordinarie undervisning.

I januari 2014 hade alla 16 elever från den särskilda undervisningsgruppen inkluderats i sina ordinarie klasser.

Vi fick under resans gång vara oerhört flexibla. Den plan vi hade satt fungerade inte i alla lägen, och vi fick tänka om och ändra. Vårt uppdrag var att skapa förutsättningar för att eleverna skulle trivas i sina ordinarie klasser, och för vissa elever tog det lite längre tid än för andra.

Hur gick det då med elevernas resultat rent kunskapsmässigt?

Här märkte vi en tydlig skillnad att eleverna som inkluderats i de yngre åldrarna klarade kunskapskraven i allt högre utsträckning, vi hade exempelvis för skolan rekordhögt resultat på de nationella proven i årskurs 3. I årskurs 6 inkluderades 6 elever från den särskilda undervisningsgruppen. Flera lyckades väl, men vi kunde också se att kunskapsluckorna var många och inte alldeles enkla att fylla under ett läsår. Vi hoppas dock att förutsättningarna för dem att lyckas nå kunskapskraven i årskurs 9 har ökat i och med att de kommit ut i ordinarie klass och fått ta del av undervisning anpassad utifrån deras förutsättningar tillsammans med sina klasskamrater.

Tack

I nästa blogginlägg kommer några ur personalen få berätta om hur de upplevde arbetet med inkluderingen, för det var ju de som gjorde jobbet. Ett stort tack till er ALLA, vilket fantastiskt jobb ni gjorde och vilket fantastiskt jobb ni gör varje dag för våra elever på Visättraskolan! 🙂

Tack också till Visättraskolans elevhälsoteam, det var minst sagt en intensiv hösttermin! 🙂

*Stolt rektor*
Extra tack till Dounya som läser mina inlägg, kommer med synpunkter och förslag till förbättring! 🙂

1 kommentarer

Kommentarrubrik

Barbro Hanson

Barbro Hanson

Härligt att läsa ditt inlägg! Du gör en både grundläggande och tydlig beskrivning av vad inkludering innebär. Det bästa av allt är att du fokuserar på elevens bästa och då handlar det om en likvärdig skola!

Svara

Kommentera

E-postadress publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *