Visättraskolan – Årets pedagog & Årets chef!

I tisdags var det dags för Årets pedagog-gala, galan där Huddinge lyfter fram och belönar personer som utvecklat verksamheten vid en skola/förskola. Visättraskolan hade i år två finalister, i kategorin Årets pedagog och Årets chef.

Jag som aldrig tidigare varit på den här galan var väldigt fundersam över hur man skulle lyckas förvandla den mest ocharmiga korridoren ever till en galaplats. Men vilket jobb man hade gjort! Det var röda mattan, eldslukare, bubbel och fantastisk mat. Mat som dessutom hade tillagats av Sågbäcksgymnasiets elever på restaurangprogrammet. Supertjusigt arrangerat! Själv var jag där med ett stort gäng från Visättraskolan, min man och det var också ett gäng som följde livesändningen hemifrån. KUL!

Anders Enström på Östra grundskolan (som jag dessutom sett in action samma dag!) och Visättraskolans Malou Olsson vann i kategorin Årets pedagog! Välförtjänt och helt fantastiskt roligt! Något som jag tyckte var väldigt fint var de här fina motiveringarna som finalisterna fick. Vilken återkoppling för oss alla som var nominerade!

Årets pedagog – Malou Olsson

Malous finalist- & vinnarnominering:
”Med hjärtat på rätt plats arbetar hon varje dag för att skapa ett tryggt, inspirerande och utvecklade klimat i sitt klassrum. Undervisningen anpassas efter varje elev, vilket har fått hennes elever att nå fantastiska resultat i matematik och svenska som andraspråk. Genom hårt arbete och en tro på att alla kan har hon höjt studiemotivationen hos alla elever.”

”Med positiv inställning, hårt arbete och med en fantastisk förmåga att utveckla och individanpassa sin undervisning har eleverna tack vare Malou lyckats nå nya höjder. Utmaningarna har varit stora men hennes höga förväntningar, tålamod och engagemang har gett tydliga resultat. Elever som tidigare gått i särskild undervisningsgrupp har i hennes trygga och trivsamma klassrum växt och utvecklats tack vare tron på att de ska lyckas och att alla elever kan. Resultatet talar sitt tydliga språk: från 29 procent med godkänt på de nationella proven i matematik till 90 procent. Det här är en lärare att räkna med!”.

Malou, vilken tajming! Nu ser vi med spänning fram emot nästa läsår då du kommer få en helt ny roll på Visättraskolan!!! 🙂

Årets chef

Jag vann i kategorin årets chef, vilket känns oerhört stort! Det är egentligen först nu då jag skriver det här inlägget som jag faktiskt tar in det hela. Det känns helt galet, och samtidigt är det en stor utmaning, vi ska ju bli ännu bättre och nå ännu högre!

Juryns finalist- & vinnarmotivering :

”Med sin förmåga att entusiasmera, analysera, motivera och organisera har hon på mycket kort tid lyckats vända skolans tidigare nedåtgående trend och utveckla den på flera viktiga punkter. Personal, elever och föräldrar vittnar om ökad trygghet, trivsel och tydlighet i arbete och rutiner. En annan effekt av ledarskapet är avsevärt förbättrade kunskapsresultat.”

”En chef som är beslutsam, rak och stark med ett klart fokus. Genom sitt ledarskap har hon åstadkommit en skola där harmoni, kamratskap och glädje råder. Semira är en ledare med framåtanda som ser fram emot nya mål och utmaningar, men som tänker långsiktigt och är lyhörd och empatisk på vägen. Tack vare henne finns ett lugn på skolan som ger trygghet för såväl elever, föräldrar och personal. Dörren står alltid öppen för eleverna och det märks att de älskar sin rektor!”

Som sagt fantastiska motiveringar, TACK!

Malou_SemiraFoto: Huddinge kommun

De flesta som känner mig vet att jag lider av brutal scenskräck, så verkade jag nervös så är det korrekt uppfattat! Så inspirerad av Anders så tackar jag här i bloggen istället!! 🙂

Vill börja med att tacka Jan-Eric ”Janne” Johansson, grundskolechefen, för att jag fick möjligheten! Du trodde på mig trots att jag inte tidigare hade arbetat inom kommunal verksamhet, och att jag inte hade så många års erfarenhet som skolledare. TACK för ditt fina stöd!!! Så trist att du ska sluta!!!

Sen måste jag tacka vår fantastiska personal på Visättraskolan, vilket gäng!!! Som jag försökte säga i mitt otroligt utförliga tacktal på galan så kan man inte bli framgångsrik utan att ha fantastiska medarbetare. Jag har tur, det är så roligt att få arbeta och utvecklas tillsammans med er! Ni har från dag 1 varit positiva till förändring och utveckling. Alla, verkligen alla har varit med på tåget och det har gått fort. Vilken resa vi har gjort. Vi är på god väg, men vi ger oss inte förrän vi har nått ända fram, alla elever ska nå målen!

Amir, Ann Katrin, Angelica, Alison, Barbro, Bilal, Camilla, Carina, Chimen, Daniel, Dina, Driss, Erik, Fabian, Faisal, Helena, Henrik, Ingrid, Ingela, Jocke, Jonah, Jonas, Jörgen, Kristina, Lasse, Lina, Linda, Linus, Malou, Margaretha, Maria, Marianne, Marielle, Marcus, Martin, Mavinda, Mats, Mayssa, Mavinda, Methap, Michaela, Nazende, Norma, Olga R, Pelin, Rabia, Rafah, Roger, Sandra, Sara, Tanne, Theres, Tina, Toni, Veronica och Dounya, Visättraskolan – Den här vinsten delar jag med er!!!!

Tack till föräldrar och våra härliga elever som låter oss på Visättraskolan vara en del av deras kunskapsresa, det är stort!

Tack också till gamla kollegor, basgruppen från Rektorsprogrammet (bästa stödet!), rektorskollegor, BUF, vänner, familj och MAMMA!!! <3

Tack till er som har nominerat mig till det här priset. När jag har mina mindre lyckade dagar ska jag läsa era nomineringar och motiveras av dem!!

Sist, men inte minst tack till familjen Vikström, mina grabbar, min rörmokarkarl som dagligen med måttligt stort intresse får stå ut med mina långa pläderingar om skolan. Tack för att du står ut och för att du möjliggör så jag får göra det som jag tycker är allra roligast, jobba, jobba, jobba! Du är bäst! <3

Tack också för alla gratulationer, det betyder jättemycket!

Vi ses!

 

 

 

 

 

 


BETT, Anson & Lite blandat!

Det är en fantastisk möjlighet att få resa bort på det här sättet och bli fullkomligt överproppad med intryck. Intryck som det sedan är viktigt att göra något av i verksamheten. Jag hade i år på Bett 2015 med mig tre av Visättraskolans förstelärare, Veronica (pedagogik), Sandra (språkutveckling) och Linus (IT). Det har under de här dagarna varit så roligt att höra dem få sådana här ”Wow-moments” ”Det HÄR måste vi göra!”. Förstår dem, för nu rycker det ordentligt i jobbådran, jag och många med mig vill bara tillbaks till skolan och köra, med ett X2000, minst! Fast det är viktigt att tänka att vi alla inte har varit med på resan, och att man därför måste tänka långsiktigt, vad ska vi arbeta med under det närmaste året/läsåret, och på vilket sätt ska vi tillsammans utveckla vår verksamhet. Viktigt att få alla med på det här tåget, annars blir det lätt misslyckat.

Vi har under de här dagarna ofta hört om den engagerade, stolta och drivande personalen som vi mött under våra skolbesök. Det har det absolut varit, men jag tycker att det är viktigt att säga att vi har minst lika engagerade, stolta och drivande skolledare och personal i Sverige och inte minst i Huddinge! Om jag bara ser till min egen verksamhet där vi sliter hårt för att skapa de absolut bästa förutsättningarna för eleverna, något som faktiskt också börjat synas i resultaten. Vi får heller inte glömma att vi alltid får se den positiva sidan när vi gör våra besök. Alla skolor har sina utmaningar, det viktiga är hur man tar sig an dessa. Att prata om HUR vi tar oss an utmaningar tycker jag exempelvis att vi är bra på i rektorsgänget (attans nu kom jag på att jag skulle frågat om man har något liknande här i England, blir nästa års fråga…)

Jag hoppas att vi framöver kommer kunna ta emot besök hos oss på Visättraskolan. Vi har mycket att vara stolta över, exempelvis vår verksamhet i förskoleklasserna (hörde i veckan att ALLA, ja, precis, ALLA elever har knäckt läskoden!), arbetet med våra nyanlända elever, fritidsverksamheten, hur vi skapat en verksamhet där 97 % av våra elever känner att de har en vuxen att vända sig till. Det här var bara några saker, det finns så klart många fler goda exempel att lyfta. Vi måste kanske överlag bli bättre på att lyfta fram det som är bra i våra verksamheter, vi gör ju väldigt mycket som är så bra!

Jag säger ofta till mina lärare att det måste vara bättre på att lyfta fram sina goda exempel, våga skryta och säga att man har gjort något som är bra och dela med sig det. Vi har skapat en sluten Facebook-grupp där många delger sig av undervisningsmetoder, tips på läsning och annat, ett lyckat sätt för oss att forma vår egen dela-kultur.

Här i bloggen försöker jag dela med mig i stort och smått, och jag tänkte väl försöka ge mig på att rensa tankarna i bloggen från besöket här i London och Bett.

Under de här dagarna i London har jag haft möjlighet att göra två skolbesök, Anson Primary School och Chesterfield, vilket jag skulle säga har varit höjdpunkterna på den här resan. Likaså var nätverksträffen med skolledare från olika kommuner en höjdpunkt. Det är otroligt inspirerande att se och lyssna till hur andra arbetar. Tydligt blir det också att man med så olika tankar kring det här med tekniken kan nå framgång. Det finns inget färdigt recept för att kunna lyckas, alla måste vi hitta vägen till framgång för just sin egen verksamhet, personal och elever.

Känner att jag har massor att skriva, men jag måste ändå på något sätt begränsa mig. Så första inlägget från Bett 2015 får bli mina tankar utifrån besöket på Anson Primary school. Sen är tanken att det ska komma fler inlägg! 🙂

Även förra året så besökte jag Anson Primary School. Jag blev så fascinerad över hur de arbetar med tekniken i skolan, och deras skolmiljö så jag ville besöka dem en gång till. Det var riktigt roligt att komma dit igen, träffa på samma personer som jag träffat för ett år sedan. Skolans biträdande rektor berättade bl.a. om personalens långa arbetsdagar på skolan, och att de frivilligt kom tidigt och att man är tvungen att låsa skolan klockan 18.00 för att personalen ska gå hem. Jag pratade med rektorn om det här förra året, för det här med arbetstiden/arbetsbelastningen är ju  alltid ett hett ämne här hemma. Det finns inga sådana diskussioner enligt rektorn, man vet att ska man arbeta på Anson så handlar det mer om ett ”kall”, och att det här med övertid inte spelar någon roll. I år frågade jag hur det såg ut för dem vid rekryteringen av nya lärare, om det var svårt för dem att hitta nya lärare. Fick veta att de inte haft en ledig tjänst på fyra år! Den gången hade de haft över hundra pedagoger som sökt tjänsten. När de söker efter elevassistenter så brukar det vara närmare två hundra sökande/tjänst. Det är så populärt att arbeta på Anson, att de inte heller behöver sätta in annonser på externa kanaler, utan använder hemsidan. Man berättar att med en stabil personalstyrka så kommer man långt, och man kan lägga tid, kraft och pengar på annat, eleverna! Man talar om ett ”massivt team, där teamkänslan är oerhört stark”! ”We tackle problems together!” ”Det gör oss starkare, smartare, mer effektiva!”.

Deras biträdande rektor berättade också hur viktig elevassistentens roll är på Anson, och det här är något som är oerhört viktigt! Jag tänker exempelvis på galan för ”Årets pedagog”, här skulle vi också lyfta ”årets barnskötare/elevassistent”. Jag vet inte hur det är på andra skolor, men på Visättraskolan har vi FANTASTISKA elevassistenter! Elevassistenter som är oumbärliga för verksamheten, och som gör ett otroligt viktigt arbete. Vissa har DET, utan att ha en lång utbildning i ryggen, och de här personerna är också viktiga att uppmärksamma!

Lite korta om Anson. En F-6 skola, och förskola. Anson är en kommunal skola, 400 elever, 15 klasser, 41 språk, 42 lärare, ligger i ett socialt utsatt område. En skola som tidigare drogs med dåligt rykte och som man gärna sökte sig ifrån. Föräldrarna sökte sig bort då de mindes sin egen skoltid. Man berättar att det har tagit lång tid att ändra inställningen till skolan, och att få till ett givande samarbete med föräldrarna. Idag vill man gå på Anson och de har en avdelning för elever i behov av särskilt stöd och till den gruppen kommer även barn utanför det direkta upptagningsområdet. Enligt dem själva har tekniken har spelat en stor roll för framgången. På Anson har man inte satsat på ett digitalt verktyg utan man har skapat en miljö där eleverna har tillgång till det mesta, ipads, PC, MAC, diktafoner, digitalkamera och mycket mer. På Anson vill man förbereda eleverna för det framtida yrkeslivet, och därför använder man både Apple och Google. Man har heller inte satsat på en-till-en, utan man arbetar två elever/digitalt verktyg. Detta för att inte hämma den språkliga utvecklingen som sker i kommunikationen eleverna emellan. Jag kommer sen berätta om det andra skolbesöket, Chesterfield där man tänkte tvärtom. Jag tänker också att det inte behöver betyda att man hämmar språkutvecklingen för att man arbetar en-till-en, men HUR:et blir än viktigare!

På skolan har de ett upplevelserum. Ett rum som ska berika eleverna med olika upplevelser som de sedan använder i undervisningen. Vi fick exempelvis ta del av en start på en raketfärd. Det var vibrerande soffor, rökelse och bild som skapade en känsla av att man var med på färden. Riktigt häftigt, hade dock gärna velat se hur barnen upplever rummet. Jag fick vara med om samma raketfärd förra året, och hade gärna önskat se något nytt. Jag känner att jag missade att fråga i vilken utsträckning man använder det här rummet, är det nyhetens behag för eleverna, eller är det verkligen en satsning som kommit till sin rätt? En annan cool grej var en projektor mot golvet så man med fötterna kunde ”sudda” och på så sätt få fram bilder, förra året fick vi krossa skalbaggar så här verkar man i alla fall kunna variera sig på ett enkelt sätt. Den blev jag lite sugen på! 🙂 När man går runt i skolan och ser all teknik som finns, och när man har besökt deras ”upplevelserum” så blir den naturliga frågan hur man finansierar det här, en fråga som också lyftes vid vårt besök. Man betalar allt inom ramen av sin budget, och man lägger ungefär 60 000 pund på tekniken varje år! 60 000 pund!!!!

De arbetar mycket med sociala medier, man tänker att en stor framgångsfaktor är att eleverna får dela med sig av det de gör med släktingar och vänner. De lägger bland annat ut videos och böcker. Man menar på Anson att man har 7 miljarder människor som kan ta del av det de gör! Kolla in deras kanal på YOUTUBE och inspireras,  vissa klipp har nästan kommit upp i 50 000 visningar!

På frågan hur de kommer runt det här med PLU så svarade de att de har tillstånd från elevernas föräldrar. Anson satsar på massiv information till hemmen, det är en framgångsfaktor menar dem då det skapar en trygghet. Man twittrar, finns på Facebook, och Instagram, man tar också hand om de föräldrar som inte har tillgång till internet genom att dela ut den här informationen på papperskopior. Vi får fundera över i vilka kanaler vi ska synas. Idag har vi hemsidan, veckobrev och sen Edwise, men där måste föräldrarna logga in och därför fungerar det inte som en snabb informationskälla idag. Många lärare på Visättraskolan har också börjat klassblogga, det är jättekul! På Anson verkar de ha fantastisk kontakt med föräldrarna till deras elever. De säger också att de upplever att föräldrarna har en stor tillit till deras verksamhet, och att de känner en stor trygghet. Det här är egentligen ett helt annat blogginlägg, men jag måste ändå flika in här att jag tycker att det är synd att det i Sverige i media och sociala medier har skapats en slags maktkamp mellan skolan och föräldrarna. Den ena än den andra skyller på varandra. Trist, när man istället skulle samarbeta mer, vi har ju alla ett gemensamt mål, och det är att skapa de absolut bästa förutsättningarna för våra elever! Vi skulle i skolvärlden må bra av att känna lite mer tilltro från föräldrar och media. Som Lena Boström, rektor på Karl Johans skola i Örebro så klokt sa under sin föreläsning ”Mod att leda lärande i världsklass” här under BETT, ”Vi måste våga lita på professionen!” Ingen gynnas av att den här misstroendekulturen fortsätter att växa, allra minst eleverna!!! Så ge oss andrum i skolan och låt oss få göra det vi är bra på!

En liten parentes, nu tillbaks till Anson… 🙂

Ansons biträdande rektor gav många konkreta tips på hur de arbetar med de digitala verktygen och vissa appar. (Tycker btw att han borde föreläsa på BETT nästa år, han är otroligt inspirerande att lyssna på!). Kanske självklart, men innan de börjar använda en app så funderar de över vad de vill få ut av appen de använder, vad det är som eleverna egentligen  ska lära sig. Exempelvis använder de en liknande app som Hemnet där de arbetar med beskrivande ord, sen får eleverna med hjälp av en green screen sälja husen. Man använder också fotbollsspelet FIFA för att eleverna exempelvis ska beskriva hur det är att vara målvakt. Eleverna får i första skedet själva välja den teknologin de tror passar bäst. Intressant här är att man i första skedet låter eleven välja själv. Tycker man att eleven har gjort ett för enkelt, eller kanske ett mindre lämpligt val så leder man dem vidare nästa gång. James Nottingham (kommer återkomma mer till honom i ett blogginlägg längre fram) sa på sin föreläsning här under BETT att det inte finns några akademiska fördelar med att ge eleverna valmöjligheter, eleverna väljer då det de är vana vid och utvecklas inte. Samma tankar hade man på Anson, ”You need to be pushed to The edge of your abilities to grow!” men att man lät eleverna välja i första skedet och att man sen guidar dem, intressant tycker jag! Det viktiga är att hitta uppgifter som intresserar eleverna, skapa lust till lärandet! På Anson har man inga bestämda vägar, utan lärarna får fria händer att hitta det som de tror fungerar för eleverna. Sedan delger man sina goda exempel till varandra.

En annan lite kul grej är att de har en egen radiostation, vet att Mikael Brozén, rektor på Kästaskolan i Huddinge ska starta upp en radiostation, det ska bli jättespännande att följa det arbetet!

Något som jag verkligen vill lyfta fram på Visättraskolan är en variant på Ansons ”digitala ledare”. Elever som utsetts till digitala ledare som ska inspirera och hjälpa andra elever. Fantastiskt att lyfta in eleverna på det sättet, de är ju ofta skickligare än oss själva på att arbeta i den digitala världen.

I år hade ledningen på Anson lovat sina lärare att inte ta med oss besökare in i klassrummen, så till skillnad från förra året så fick vi inte gå runt på skolan i samma utsträckning. Vi fick dock gå in i ett av klassrummen och man inspireras verkligen av hur de utnyttjar varje tom yta i klassrummet. Det här med en inbjudande arbetsmiljö är jätteviktigt! Gillar också deras bord!

2015-01-21 10.56.08

Avslutningsvis (på det här inlägget) måste jag säga att det känns så roligt att arbeta i en kommun som satsar så mycket på skolan som man gör i Huddinge. Vi kanske inte är helt där ännu på alla håll och kanter, men ambitionen finns och det känns jättespännande. Vi var i klar majoritet på BETT i år, och det har varit så roligt att träffa kollegor runt om i kommunen, vilka resurser vi har! En annan satsning man gör i kommunen är ju det här med Årets pedagog! Känner mig oerhört hedrad och stolt över att bli nominerad till årets chef, vi har flera skickliga pedagoger på Visättraskolan, och en av dem är i år finalist i kategorin ”Årets pedagog”, Malou Olsson. En otroligt skicklig pedagog på att arbeta inkluderande och på att skapa de bästa förutsättningar för alla elever!
TACK!!!

Hoppas vi ses på galan!