BETT, Anson & Lite blandat!

Det är en fantastisk möjlighet att få resa bort på det här sättet och bli fullkomligt överproppad med intryck. Intryck som det sedan är viktigt att göra något av i verksamheten. Jag hade i år på Bett 2015 med mig tre av Visättraskolans förstelärare, Veronica (pedagogik), Sandra (språkutveckling) och Linus (IT). Det har under de här dagarna varit så roligt att höra dem få sådana här ”Wow-moments” ”Det HÄR måste vi göra!”. Förstår dem, för nu rycker det ordentligt i jobbådran, jag och många med mig vill bara tillbaks till skolan och köra, med ett X2000, minst! Fast det är viktigt att tänka att vi alla inte har varit med på resan, och att man därför måste tänka långsiktigt, vad ska vi arbeta med under det närmaste året/läsåret, och på vilket sätt ska vi tillsammans utveckla vår verksamhet. Viktigt att få alla med på det här tåget, annars blir det lätt misslyckat.

Vi har under de här dagarna ofta hört om den engagerade, stolta och drivande personalen som vi mött under våra skolbesök. Det har det absolut varit, men jag tycker att det är viktigt att säga att vi har minst lika engagerade, stolta och drivande skolledare och personal i Sverige och inte minst i Huddinge! Om jag bara ser till min egen verksamhet där vi sliter hårt för att skapa de absolut bästa förutsättningarna för eleverna, något som faktiskt också börjat synas i resultaten. Vi får heller inte glömma att vi alltid får se den positiva sidan när vi gör våra besök. Alla skolor har sina utmaningar, det viktiga är hur man tar sig an dessa. Att prata om HUR vi tar oss an utmaningar tycker jag exempelvis att vi är bra på i rektorsgänget (attans nu kom jag på att jag skulle frågat om man har något liknande här i England, blir nästa års fråga…)

Jag hoppas att vi framöver kommer kunna ta emot besök hos oss på Visättraskolan. Vi har mycket att vara stolta över, exempelvis vår verksamhet i förskoleklasserna (hörde i veckan att ALLA, ja, precis, ALLA elever har knäckt läskoden!), arbetet med våra nyanlända elever, fritidsverksamheten, hur vi skapat en verksamhet där 97 % av våra elever känner att de har en vuxen att vända sig till. Det här var bara några saker, det finns så klart många fler goda exempel att lyfta. Vi måste kanske överlag bli bättre på att lyfta fram det som är bra i våra verksamheter, vi gör ju väldigt mycket som är så bra!

Jag säger ofta till mina lärare att det måste vara bättre på att lyfta fram sina goda exempel, våga skryta och säga att man har gjort något som är bra och dela med sig det. Vi har skapat en sluten Facebook-grupp där många delger sig av undervisningsmetoder, tips på läsning och annat, ett lyckat sätt för oss att forma vår egen dela-kultur.

Här i bloggen försöker jag dela med mig i stort och smått, och jag tänkte väl försöka ge mig på att rensa tankarna i bloggen från besöket här i London och Bett.

Under de här dagarna i London har jag haft möjlighet att göra två skolbesök, Anson Primary School och Chesterfield, vilket jag skulle säga har varit höjdpunkterna på den här resan. Likaså var nätverksträffen med skolledare från olika kommuner en höjdpunkt. Det är otroligt inspirerande att se och lyssna till hur andra arbetar. Tydligt blir det också att man med så olika tankar kring det här med tekniken kan nå framgång. Det finns inget färdigt recept för att kunna lyckas, alla måste vi hitta vägen till framgång för just sin egen verksamhet, personal och elever.

Känner att jag har massor att skriva, men jag måste ändå på något sätt begränsa mig. Så första inlägget från Bett 2015 får bli mina tankar utifrån besöket på Anson Primary school. Sen är tanken att det ska komma fler inlägg! 🙂

Även förra året så besökte jag Anson Primary School. Jag blev så fascinerad över hur de arbetar med tekniken i skolan, och deras skolmiljö så jag ville besöka dem en gång till. Det var riktigt roligt att komma dit igen, träffa på samma personer som jag träffat för ett år sedan. Skolans biträdande rektor berättade bl.a. om personalens långa arbetsdagar på skolan, och att de frivilligt kom tidigt och att man är tvungen att låsa skolan klockan 18.00 för att personalen ska gå hem. Jag pratade med rektorn om det här förra året, för det här med arbetstiden/arbetsbelastningen är ju  alltid ett hett ämne här hemma. Det finns inga sådana diskussioner enligt rektorn, man vet att ska man arbeta på Anson så handlar det mer om ett ”kall”, och att det här med övertid inte spelar någon roll. I år frågade jag hur det såg ut för dem vid rekryteringen av nya lärare, om det var svårt för dem att hitta nya lärare. Fick veta att de inte haft en ledig tjänst på fyra år! Den gången hade de haft över hundra pedagoger som sökt tjänsten. När de söker efter elevassistenter så brukar det vara närmare två hundra sökande/tjänst. Det är så populärt att arbeta på Anson, att de inte heller behöver sätta in annonser på externa kanaler, utan använder hemsidan. Man berättar att med en stabil personalstyrka så kommer man långt, och man kan lägga tid, kraft och pengar på annat, eleverna! Man talar om ett ”massivt team, där teamkänslan är oerhört stark”! ”We tackle problems together!” ”Det gör oss starkare, smartare, mer effektiva!”.

Deras biträdande rektor berättade också hur viktig elevassistentens roll är på Anson, och det här är något som är oerhört viktigt! Jag tänker exempelvis på galan för ”Årets pedagog”, här skulle vi också lyfta ”årets barnskötare/elevassistent”. Jag vet inte hur det är på andra skolor, men på Visättraskolan har vi FANTASTISKA elevassistenter! Elevassistenter som är oumbärliga för verksamheten, och som gör ett otroligt viktigt arbete. Vissa har DET, utan att ha en lång utbildning i ryggen, och de här personerna är också viktiga att uppmärksamma!

Lite korta om Anson. En F-6 skola, och förskola. Anson är en kommunal skola, 400 elever, 15 klasser, 41 språk, 42 lärare, ligger i ett socialt utsatt område. En skola som tidigare drogs med dåligt rykte och som man gärna sökte sig ifrån. Föräldrarna sökte sig bort då de mindes sin egen skoltid. Man berättar att det har tagit lång tid att ändra inställningen till skolan, och att få till ett givande samarbete med föräldrarna. Idag vill man gå på Anson och de har en avdelning för elever i behov av särskilt stöd och till den gruppen kommer även barn utanför det direkta upptagningsområdet. Enligt dem själva har tekniken har spelat en stor roll för framgången. På Anson har man inte satsat på ett digitalt verktyg utan man har skapat en miljö där eleverna har tillgång till det mesta, ipads, PC, MAC, diktafoner, digitalkamera och mycket mer. På Anson vill man förbereda eleverna för det framtida yrkeslivet, och därför använder man både Apple och Google. Man har heller inte satsat på en-till-en, utan man arbetar två elever/digitalt verktyg. Detta för att inte hämma den språkliga utvecklingen som sker i kommunikationen eleverna emellan. Jag kommer sen berätta om det andra skolbesöket, Chesterfield där man tänkte tvärtom. Jag tänker också att det inte behöver betyda att man hämmar språkutvecklingen för att man arbetar en-till-en, men HUR:et blir än viktigare!

På skolan har de ett upplevelserum. Ett rum som ska berika eleverna med olika upplevelser som de sedan använder i undervisningen. Vi fick exempelvis ta del av en start på en raketfärd. Det var vibrerande soffor, rökelse och bild som skapade en känsla av att man var med på färden. Riktigt häftigt, hade dock gärna velat se hur barnen upplever rummet. Jag fick vara med om samma raketfärd förra året, och hade gärna önskat se något nytt. Jag känner att jag missade att fråga i vilken utsträckning man använder det här rummet, är det nyhetens behag för eleverna, eller är det verkligen en satsning som kommit till sin rätt? En annan cool grej var en projektor mot golvet så man med fötterna kunde ”sudda” och på så sätt få fram bilder, förra året fick vi krossa skalbaggar så här verkar man i alla fall kunna variera sig på ett enkelt sätt. Den blev jag lite sugen på! 🙂 När man går runt i skolan och ser all teknik som finns, och när man har besökt deras ”upplevelserum” så blir den naturliga frågan hur man finansierar det här, en fråga som också lyftes vid vårt besök. Man betalar allt inom ramen av sin budget, och man lägger ungefär 60 000 pund på tekniken varje år! 60 000 pund!!!!

De arbetar mycket med sociala medier, man tänker att en stor framgångsfaktor är att eleverna får dela med sig av det de gör med släktingar och vänner. De lägger bland annat ut videos och böcker. Man menar på Anson att man har 7 miljarder människor som kan ta del av det de gör! Kolla in deras kanal på YOUTUBE och inspireras,  vissa klipp har nästan kommit upp i 50 000 visningar!

På frågan hur de kommer runt det här med PLU så svarade de att de har tillstånd från elevernas föräldrar. Anson satsar på massiv information till hemmen, det är en framgångsfaktor menar dem då det skapar en trygghet. Man twittrar, finns på Facebook, och Instagram, man tar också hand om de föräldrar som inte har tillgång till internet genom att dela ut den här informationen på papperskopior. Vi får fundera över i vilka kanaler vi ska synas. Idag har vi hemsidan, veckobrev och sen Edwise, men där måste föräldrarna logga in och därför fungerar det inte som en snabb informationskälla idag. Många lärare på Visättraskolan har också börjat klassblogga, det är jättekul! På Anson verkar de ha fantastisk kontakt med föräldrarna till deras elever. De säger också att de upplever att föräldrarna har en stor tillit till deras verksamhet, och att de känner en stor trygghet. Det här är egentligen ett helt annat blogginlägg, men jag måste ändå flika in här att jag tycker att det är synd att det i Sverige i media och sociala medier har skapats en slags maktkamp mellan skolan och föräldrarna. Den ena än den andra skyller på varandra. Trist, när man istället skulle samarbeta mer, vi har ju alla ett gemensamt mål, och det är att skapa de absolut bästa förutsättningarna för våra elever! Vi skulle i skolvärlden må bra av att känna lite mer tilltro från föräldrar och media. Som Lena Boström, rektor på Karl Johans skola i Örebro så klokt sa under sin föreläsning ”Mod att leda lärande i världsklass” här under BETT, ”Vi måste våga lita på professionen!” Ingen gynnas av att den här misstroendekulturen fortsätter att växa, allra minst eleverna!!! Så ge oss andrum i skolan och låt oss få göra det vi är bra på!

En liten parentes, nu tillbaks till Anson… 🙂

Ansons biträdande rektor gav många konkreta tips på hur de arbetar med de digitala verktygen och vissa appar. (Tycker btw att han borde föreläsa på BETT nästa år, han är otroligt inspirerande att lyssna på!). Kanske självklart, men innan de börjar använda en app så funderar de över vad de vill få ut av appen de använder, vad det är som eleverna egentligen  ska lära sig. Exempelvis använder de en liknande app som Hemnet där de arbetar med beskrivande ord, sen får eleverna med hjälp av en green screen sälja husen. Man använder också fotbollsspelet FIFA för att eleverna exempelvis ska beskriva hur det är att vara målvakt. Eleverna får i första skedet själva välja den teknologin de tror passar bäst. Intressant här är att man i första skedet låter eleven välja själv. Tycker man att eleven har gjort ett för enkelt, eller kanske ett mindre lämpligt val så leder man dem vidare nästa gång. James Nottingham (kommer återkomma mer till honom i ett blogginlägg längre fram) sa på sin föreläsning här under BETT att det inte finns några akademiska fördelar med att ge eleverna valmöjligheter, eleverna väljer då det de är vana vid och utvecklas inte. Samma tankar hade man på Anson, ”You need to be pushed to The edge of your abilities to grow!” men att man lät eleverna välja i första skedet och att man sen guidar dem, intressant tycker jag! Det viktiga är att hitta uppgifter som intresserar eleverna, skapa lust till lärandet! På Anson har man inga bestämda vägar, utan lärarna får fria händer att hitta det som de tror fungerar för eleverna. Sedan delger man sina goda exempel till varandra.

En annan lite kul grej är att de har en egen radiostation, vet att Mikael Brozén, rektor på Kästaskolan i Huddinge ska starta upp en radiostation, det ska bli jättespännande att följa det arbetet!

Något som jag verkligen vill lyfta fram på Visättraskolan är en variant på Ansons ”digitala ledare”. Elever som utsetts till digitala ledare som ska inspirera och hjälpa andra elever. Fantastiskt att lyfta in eleverna på det sättet, de är ju ofta skickligare än oss själva på att arbeta i den digitala världen.

I år hade ledningen på Anson lovat sina lärare att inte ta med oss besökare in i klassrummen, så till skillnad från förra året så fick vi inte gå runt på skolan i samma utsträckning. Vi fick dock gå in i ett av klassrummen och man inspireras verkligen av hur de utnyttjar varje tom yta i klassrummet. Det här med en inbjudande arbetsmiljö är jätteviktigt! Gillar också deras bord!

2015-01-21 10.56.08

Avslutningsvis (på det här inlägget) måste jag säga att det känns så roligt att arbeta i en kommun som satsar så mycket på skolan som man gör i Huddinge. Vi kanske inte är helt där ännu på alla håll och kanter, men ambitionen finns och det känns jättespännande. Vi var i klar majoritet på BETT i år, och det har varit så roligt att träffa kollegor runt om i kommunen, vilka resurser vi har! En annan satsning man gör i kommunen är ju det här med Årets pedagog! Känner mig oerhört hedrad och stolt över att bli nominerad till årets chef, vi har flera skickliga pedagoger på Visättraskolan, och en av dem är i år finalist i kategorin ”Årets pedagog”, Malou Olsson. En otroligt skicklig pedagog på att arbeta inkluderande och på att skapa de bästa förutsättningar för alla elever!
TACK!!!

Hoppas vi ses på galan!

 

6 kommentarer

Kommentarrubrik

Jocke

Jocke

skön läsning! Tänk om det kan bli så hos oss, att alla kommer tidigt och ingen vill gå hem? Hihihi

Svara

Kommentarrubrik

Semira Vikström

Semira Vikström

Jocke, tycker att vi redan har det på många håll och kanter! Viktigt dock att man orkar med, tycker det är roligt och inte kör slut på sig! Ni behövs ju!

Svara

Kommentarrubrik

Jabbar Ziadi

Jabbar Ziadi

Tack Samira. Helt fantastisk träff i #London. BETT (WWW.bettsshow.com) och mm.

Svara

Kommentarrubrik

Barbro Hanson

Barbro Hanson

När jag läser ditt inlägg förstår jag att du är sprängfylld av inspiration och idéer -härligt Semira! Vi väntar med uppkavlade ärmar! Intressant att man har lite olika uppfattning om huruvida eleverna får välja eller inte. Skickliga pedagoger har säkert den kompetens som krävs för att se vilka elever som behöver lockas/bemötas genom att man utgår från deras erfarenheter och intressen. Det kan vara ett bra sätt att få med alla på tåget. Sedan är det viktigt att man spänner bågen och ger utmaningar för att nå maximal utveckling. Det är också härligt att läsa att lärarna ges stor frihet när det gäller vägval, att kunna möta varje enskild elev utifrån hans/hennes förutsättningar, det är att låta pedagogerna blomma under ansvar. Det är häftigt att arbeta på en skola där vi alla är engagerade, stolta och drivande men ändå ser till att vi får balans i våra liv genom att hålla oss inom ramen för en rimlig arbetstid! När du nämner intressanta möten du gjort inom "kommunens gränser", väcks tanken på vilket spännande samarbete det kan leda till med andra skolor. Tidigare hade vi "vänklasser", men nu har vi helt andra möjligheter, med tanke på de digitala verktyg som vi fogar över. Något att bita i!!

Svara

Kommentarrubrik

Jimmy Askelius

Jimmy Askelius

Mycket bra läsning Semira! Jag besökte inte Anson utan Chesterfield vilket jag har funderat mycket på. När jag läste ditt inlägg så blev det tydligare vad det var jag inte riktigt gillade på Chesterfield, just den faktorn att man endast använder Apples produkter. Att blanda som Anson gör är mer logiskt i den bemärkelsen att det är inte endast Apples produkter i hemmen eller ute på arbetsfronten. Att vilja endast använda ett varumärke kan jag tänka är ett val i en skola eftersom det förenklar en lärares "planering" fast tänk hur levande och inspirerande det skulle bli med fler varumärken och teknologi i ett klassrum!? Att låta eleverna styra sina studier på den teknologiska kapacitet det kan bäst och vi endast utmanar och hjälper "pushar" dem framåt. Blev väldigt sugen att besöka Anson nu och är själv intresserad att även lyfta fram den frågan att blanda varumärken i skolan i Annerstaskolan. Ser fram emot ditt inlägg om Chesterfield! Mvh Jimmy

Svara

Kommentarrubrik

Kugghjulet » 3xBETT – Nu är det dags att hitta nya vägar!

Kugghjulet » 3xBETT – Nu är det dags att hitta nya vägar!

[…] januari 2015 åkte jag tillbaks till BETT tillsammans med tre av mina lärarkollegor, då åkte även alla […]

Svara

Kommentera

E-postadress publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *