Spännande arbete med multireligiösa traditioner – Förskoleklass (FA) gästbloggar

Ett av våra fokusområden under 2016 i Visättraskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling är ”Att positivt uppmärksamma den etniska och religiösa mångfalden”. Ett exempel på insats är att skolans Trygghetsteam har införskaffat den multireligiösa kalendern till samtliga klasser. Det är en kalender som lyfter fram religiösa och icke religiösa högtider. Denna kalender ska vara ett stöd för lärarna i arbetet kring att lyfta olika seder och bruk i klasserna.

Några exempel på hur man har arbetat med detta fokusområde:

FBK 4-6 har arbetat med den judiska högtiden Tu bi shevat , det kan ni läsa om här.

Förskoleklassen FB har arbetat med ”semelbak” , det kan ni läsa om här.

I vår andra förskoleklass, FA, har de arbetat med dopceremonin. Jag bad Lina, Jessica och Daniel som arbetar i klassen att skriva ett blogginlägg om detta arbete, så att de kunde få inspirera andra.

/Semira #stoltrektor

 

Vårt arbete med multireligiösa traditioner

I Visättraskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling står det hur vi på skolan ska arbeta för att främja elevernas trivsel och trygghet på skolan.

Skolans elevhälsosamordnare Erik Hall besökte oss i början av vårterminen och lämnade över en almanacka från trygghetsteamet. Han berättade för eleverna att den tar upp olika religiösa högtider. Vi fick i uppdrag att prata om dessa religiösa högtider och varför just de firas. Syftet är att skapa en förståelse för religioners olika högtider och att det ska bidra till att skapa förståelse för varandra här på skolan och i samhället.

När vi kom tillbaka från jullovet hade vi fått tillökning i vår klass av två dockor. Dockorna kom namnlösa och vi bestämde då att utifrån Barnkonversationens paragraf 7, När vi kom ”Varje barn har rätt till ett eget namn, ett medborgarskap och att känna till sitt ursprung. Barnet har rätt, så långt det är möjligt, att få veta vilka föräldrarna är och bli omvårdat av dem”, att namnge våra dockor och välkomna dem till oss.

Vi utgick även från Lgr 11 ”Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nations­gränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Skolan är en social och kulturell mötesplats som både har en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som arbetar där” ( s.7 Lgr 11).

För att få alla elever delaktiga i arbetet så fick de ge olika namnförslag till dockorna som vi sedan röstade utifrån. Alla elever fick två lappar var som de fick skriva de namn som de tyckte mest om av namnförslagen. Vi gjorde sedan en sammaställning på tavlan för att tydligt kunna se vilka namn som hade röstats fram. Vi lärare berättade för eleverna hur olika seder kan se ut utifrån vilken religion och kultur man tillhör när ett barn ska få ett namn. Eleverna fick berätta för varandra hur deras föräldrar hade gjort för att uppmärksamma deras namn. Vi bestämde att vi skulle arrangera ett dop får våra dockor. Vi tittade på en film hur ett kyrkligt dop går till och fick därefter besök av vår egen präst ”Nicolas”.  Han döpte våra dockor till Maria och Sussie i vår fruktskål.

Vi avslutade dopet med att sjunga första versen i psalmen ”Du vet väl om att du är värdefull”.

12549039_1028018013906599_2097664276282405407_n12565406_1028017967239937_574098009271097440_n

Enligt läroplanen ska vår undervisning bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna att aktivt delta i samhällslivet. Den ska även utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar.

Eleverna ska även få uppleva olika uttryck för kunskaper. De ska få pröva på att utveckla flera olika uttrycksformer genom drama, rytmik, dans, musice­rande och skapande i bild.

Genom detta arbetssätt kunde vi arbeta ämnesövergripande och alla elever blev delaktiga i undervisningen. Något som också uppskattades av eleverna var att vi lärare gjorde dopceremonin mer verklig genom att dramatisera den.

/Lina, Jessica och Daniel

 


Den pedagogiska plattformen – Kollegialt lärande – Ett konkret exempel

I det här blogginlägget kommer ni att få ta del av ett konkret exempel på hur vi har arbetat med kännetecknet, Kollegialt lärande – Har förmåga till analys och reflektion.

Som jag tidigare har berättat om så har vi byggt upp en kurs i iTunes U och det är där vi skapar workshops kring de olika kännetecknen i den pedagogiska plattformen. Vi tänker att om vi i det dagliga arbetet inte kan koppla det vi gör till den pedagogiska plattformen, så är det kanske inte heller något vi behöver prioritera. Så för oss är verkligen den pedagogiska plattformen en jättebra utgångspunkt, och det har skapat en struktur i det kollegiala lärandet på skolan.

Lärarna på Visättraskolan får också individuellt analysera och reflektera två gånger/läsår i en framtagen analys. Analyserna kan variera från gång till gång beroende på vad det är vi har arbetat med i verksamheten. Avsedd tid ges för detta. Den senaste analysen som vi tog fram och som skulle lämnas in i januari var lite mer fördjupad kring just den pedagogiska plattformen, detta då vi använder analysen som PLUS-samtalsunderlag. Det var ett sätt att minska det administrativa, och att innehållet på samtalet skulle bli verksamhetsnära. Det kommer jag berätta om i ett annat inlägg längre fram (vill utvärdera upplägget först). Då lärarna i dessa analyser reflekterar kring innehållet i den pedagogiska plattformen, så får vi en tydlig bild av vilka kännetecken vi ska prioritera.

Här kommer vi berätta om hur vi har arbetat med just kännetecknet ”Har förmågan till analys och reflektion”.

 

Foto från en annan workshop, men så här ser det ut på måndagarna hos oss!

Foto från en annan workshop, men så här ser det ut på måndagarna hos oss!

 

Då vi använder den pedagogiska plattformen som bedömningsunderlag så startar vi alltid varje workshop med att återkoppla till kraven.

 

Exempel på hur du kan synliggöra Kollegialt lärande – Har förmåga till analys och reflektion:

FÖR UPPFYLLT:

Du tar till dig av det som sägs och skrivs i den dagliga verksamheten, exempelvis i veckobreven, arbetslagsmöten och de pedagogiska diskussionerna.

Du lämnar in en av ledningen efterfrågad analys 2 ggr/läsår.

Du ger återkoppling när detta har efterfrågats.

FÖR ÖVERTRÄFFAT:

Du visar intresse för hela verksamhetens resultat genom att ta del av skolans kvalitetsarbete för att på sätt skapa dig en helhetsbild.

Du synliggör styrkor och utvecklingsmöjligheter för hela verksamheten.

Du använder det du har tagit del i ditt dagliga arbete och vågar prova på nya metoder.

Du vågar pröva nya metoder, och vet att även misstag leder till utveckling.

I samarbetet med kollegor lyfter du fram dina erfarenheter, både lyckade och mindre lyckade för att så sprida en medvetenhet som leder till utveckling.

I analysen reflekterar du och analyserar din egen och verksamhetens samlade resultat. Du kan peka på styrkor och utvecklingsmöjligheter, samt ge konkreta förslag till orsaker och förbättringar.

Inledning

Skolinspektionen har i uppdrag att granska Sveriges skolor. De här tillsynsrapporterna är ett viktigt dokument för alla som arbetar i skolan att ta del av. Man lär sig mycket av innehållet, och kan synliggöra styrkor och utvecklingsmöjligheter i sin egen verksamhet. Med andra ord kan de här rapporterna utgöra en viktig del i det systematiska kvalitetsarbetet.

Som ni vet har Skolinspektionen haft tillsyn på några av Huddinge kommuns skolor. En rapport är nu offentlig. Vi har valt att utgå från den då vi tycker att det kan vara intressant att analysera och reflektera kring innehållet från en verksamhet som finns i samma kommun som oss, detta då utifrån ett likvärdighetsperspektiv.  (Här valde vi att utgå från en rapport från Huddinge, men man kan ju självklart välja en annan skola/kommun).

Uppgifter:

Innan workshopen

  1. Läs igenom Skolinspektionens rapport.
  2. Välj ut 1-3 områden i rapporten som skulle vara en utvecklingsmöjlighet för vår verksamhet.

Under workshopen

  1. Skriv dina utvecklingsområden på post-it lappar som delas ut under mötet.
  2. Sitt tillsammans i gruppen (vi har färdiga arbetsgrupper som arbetar varje vecka, lärare från alla årskurser) och gå igenom era post-it lappar, diskutera och sätt ihop sådant som hör ihop och enas om vilka tre utvecklingsområden som ska prioriteras på Visättraskolan.
  3. Fyll i dokumentet som finns upplagt under er grupp i GAFE/Pedagogiska plattformen. (Vi använder GAFE som kommunikationsyta).

    sva

    Exempel från en av grupperna.

  4. Diskutera – Kan ni hitta områden som har granskats i rapporten som ni ser är styrkor hos oss?
  5. Avslutande muntlig diskussion där varje grupp presenterar vad de kommit fram till.

En mycket givande workshop där det också blev synligt att pedagogerna och ledningen har samma syn på vad som är ett prioriterat utvecklingsområde på Visättraskolan, ett helhetsgrepp kring sva/sv. Något som skrivs in i skolans arbetsplan, det här är ett sätt att göra lärarna direkt delaktiga i det systematiska kvalitetsarbetet på skolan.

Om ni provar samma eller ett liknande upplägg så får ni gärna berätta hur det gick!

Har ni några synpunkter, tankar eller funderingar kring de här så skriv gärna en kommentar! 🙂

/Semira