Utomhuspedagogik

Utomhuspedagogik innebär dock inte att man bara ska vara ute. Poängen är att växla mellan undervisning utomhus och inomhus för bästa inlärningseffekten.

Anders Szcepanski berättade att amerikanska studier visar att elever som undervisats både inne och ute hade högre resultat i matematik och språk än de elever som bara undervisats inne i ett klassrum.

Utomhuspedagogik är ett platsbaserade lärande och varje plats kan man närma sig historia, ekologiskt, socialt eller fysiskt. Det gör eleverna nyfikna och skolämnena får en större verklighetsanknytning. Dessutom visar en annan forskning att stressnivåerna minskar och koncentrationen ökar när barn och ungdomar kommer utomhus.

Eleverna behöver röra på sig, enbart skolidrotten är inte tillräcklig. Om eleverna även får röra sig på andra lektioner kan troligen barndiabetes, benskörhet och fetma minska på sikt.

Kursen vi gick var anlagd på universitetets område stora skuggan. Vi fick en heldag utomhus med baserat lärande. Vi provade många olika övningar som innehöll matematik, färg, form, språkligt, geografi, historia och textilmönster mm. Vi samarbetade, tävlade skapade och fick så mycket härlig kunskap med oss.

/Ann Katrin, Mayssa och Jessica.


Visättraskolan – En helt (o)vanlig skola avsnitt 2 – Pedagogiskt ledarskap

Nu ligger det andra avsnittet i serien ”Visättraskolan – En helt (o)vanlig skola ute!

Den här filmserien är Visättraskolans inlägg i skoldebatten. Vi vill skildra en vanlig svensk skola från insidan och nyansera den ständigt återkommande bilden av en skola i kris. Vi vill skildra vår verksamhet och belysa det arbete som vi anser ligger till grund för att Visättraskolan ska vara en skola där alla har möjlighet att utvecklas, känna trygghet och trivas.

Med förankring i aktuell forskning har man inom Huddinge kommuns Barn- och utbildningsförvaltning tagit fram en pedagogisk plattform. I den pedagogiska plattformen anges det tydligt vad vi inom Huddinge kommun menar kännetecknar en professionell pedagog, en professionell skolledare och en stödjande lärmiljö. Syftet med plattformen är att den ska bidra till högre måluppfyllelse och en ökad likvärdighet inom och mellan våra verksamheter. Den förmedlar vilket förhållningssätt och vilken kvalitet våra barn och elever ska möta i alla kommunens förskolor och skolor. I den här serien kommer den pedagogiska plattformen vara ett återkommande tema där vi synliggör hur plattformens kännetecken kan se ut och omsättas i praktiken och hur de kan användas för att utveckla verksamheten.

I plattformen finns 7 definitioner av god pedagogisk verksamhet med tillhörande kännetecken för varje definition.

I det andra avsnittet i serien kommer vi att behandla definitionen – En professionell pedagog utövar ett pedagogiskt ledarskap.

Kännetecknen för detta är att pedagogen:
  • Bygger förtroende och respektfulla relationer
  • Är tydlig ledare bland barn och elever
  • Har höga förväntningar – alla kan nå framgång
  • Har kommunikativ kompetens
  • Är medveten om sin egen påverkan på barns och elevers utveckling och lärande.

Hoppas ni tycker om avsnittet! Skriv gärna en kommentar!

Visättraskolan – En helt (o)vanlig skola del 2

/Semira Vikström #stoltrektor

 

 


Arbetet med nyanlända elever på Visättraskolan

Som för många andra skolor i Huddinge så har vi på Visättraskolan under det här läsåret haft ett otroligt tryck på nyanlända elever till våra grupper. Vi är en av de skolor i kommunen som tar emot flest nyanlända elever, vilket givetvis innebär att det ställs höga krav på de undervisande lärarna.

Vi erbjuder en verksamhet med hög kvalitet för våra nyanlända elever och varje gång jag hamnar i samtal med de här eleverna så gläds jag över deras lust till att lära och glädje över att vara i skolan. Att kunna föra samtal på svenska med elever som bara varit i Sverige i några månader är helt otroligt, och det blir då extra tydligt vilket fantastiskt arbete vår personal i förberedelseklasserna gör. Därför är jag extra glad över att här i bloggen kunna publicera ett gästinlägg skrivet av en av våra lärare i förberedelseklasserna, Veronica Johansson. Håll utkik i vår serie ”Visättraskolan – En helt (o)vanlig skola” där vi snart kommer visa mer från arbetet i förberedelseklasserna.

Jag är som rektor oerhört stolt över den verksamhet vi erbjuder våra nyanlända elever, våra lärare gör ett fantastiskt arbete!

/Semira Vikström #stoltrektor

Arbetet med nyanlända elever på Visättraskolan

På Visättraskolan har vi två förberedelseklasser, en för åk 1-3 och en för åk 4-6. Jag kommer nu att berätta lite om verksamheten i åk 4-6 av den enkla anledningen att det är där jag arbetar. Jag heter Veronica Johansson och arbetar i klassen tillsammans med mina fantastiska kollegor Johan, Linda och Mats och tillsammans får vi tillbringa våra arbetsdagar med 27 härliga barn.

Eleverna placeras i förberedelseklass även kallad fbk, för att de är nya i Sverige och behöver lära sig sitt nya språk, svenska. Syftet med vår fbk är att förbereda eleverna för en skolgång i skolans ordinarie klasser. För att en elev i fbk inte ska gå ut i ordinarie klass från en dag till en annan arbetar vi med att slussa ut eleverna. Detta innebär i praktiken att när en elev börjar hos oss i förberedelseklass på Visättraskolan så kartläggs den och får en placering i en klass i ordinarie verksamhet, allteftersom eleven lär sig svenska slussas den ut i allt fler ämnen. På så sätt gör vi övergången till den ordinarie klassen smidig och eleven har också under tiden fått möjlighet att lära känna elever och lärare vilket bidrar till en given plats när hen kommer ut på heltid.

Vi tar emot elever med olika skolbakgrund varav en del av dem har gått väldigt lite eller inte alls i skola. Detta innebär en enorm klyfta gentemot de elever som är födda i Sverige och som har gått i svensk skola sedan de var sex år gamla.

En del av våra elever har levt större delen av sina liv i krig och upplevt saker som många av oss vuxna inte ens har sett mer än på tv. Många av våra elever har också spenderat månader eller år på flykt utan en fast sängplats, mat, kompisar och i värsta fall utan sina syskon och föräldrar.

Vi som arbetar i verksamheten inser nog inte riktigt själva hur tungt det faktiskt är att hantera alla dessa livsöden under ett och samma tak. Glädjen att möta dessa fantastiska barn varenda morgon är så mycket större än det. Att få se en tolvårig pojke blygt glida in i klassrummet sin andra vecka i Sverige efter månader på flykt, en ”man” i ett barns kropp som upplevt diverse otäckheter, långsamt landa och bli en skolpojke. Att se honom en månad senare spela denna ”barnsliga fotboll” som han tidigare bara iakttagit, för att knappt ett år senare sitta i ett klassrum fullt av tolvåringar och prestera och ta till sig kunskaper, i stort sett, på samma sätt som sina kamrater. Det får ens hjärta att svämma över av stolthet och glädje. Yes, Vi har lyckats med vårt uppdrag!

Hur gör vi då för att lyckas?

”Du fattar ingenting” är tyvärr en ganska vanlig kommentar våra elever möter av andra barn och ungdomar i samhället. Detta baseras då på att de inte talar ”lika bra” svenska som andra och det här är något vi pedagoger hela tiden kämpar för att motbevisa. Hela grunden i vårt arbete är ett salutogent förhållningssätt som bygger på att lyfta elevernas styrkor och visa framförallt dem själva hur mycket de kan och har lärt sig sedan tidigare. Det du inte kan, det kan jag, och tvärtom så om vi samarbetar och delar med oss klarar vi detta tillsammans. Vår uppgift är att lyssna, stötta och framförallt ge dem orden på svenska för det de vill berätta, för berätta det kan de. Ni anar inte vilka intressanta samtal vi allt som oftast har i vårt klassrum men även i matsalen.

Till vår hjälp har vi också en hel drös duktiga studiehandledare som arbetar hårt för att eleverna ska lära sig det nya språket men också få möjlighet att visa allt de redan kan och behöver utveckla. För självklart är det så att våra nyanlända placerats i fbk för att lära sig svenska och fokus ligger såklart på det, MEN utmaningen ligger i att ta reda på och hålla fast vid vad eleverna har lärt sig sedan tidigare och sedan bygga vidare på det. Målet är att eleven ska ut permanent och på heltid i ordinarie verksamhet senast inom två år och för varje månad som går finns en risk att kunskapsklyftan mellan elever i fbk och elever i ordinarie klass ökar. Det är där själva ordet förberedelse kommer in. Eleverna ska inte bara förberedas rent språkligt för denna övergång utan de ska också förberedas kunskapsmässigt. Om en elev placerats i fbk när hen gick i åk 4 ska kunskaperna inte ha stannat där när hen kommer ut i ordinarie klass i åk 5 eller 6, en nyanländ elev har samma rättigheter till utveckling, lärande och undervisning på samma sätt som en elev med flera års skolbakgrund i Sverige har.

I klassen går som sagt 27 elever mellan 9-14 år med 11 olika språk. För att alla ska få möjlighet att bidra och dra nytta av sina kunskaper arbetar vi mycket i grupper. Grupperna varierar beroende på arbetsmoment och elevens styrka ligger alltid i fokus, ingen placeras i en grupp för att den kan mindre än de andra. Det är också väldigt viktigt att tänka på att för att utvecklas måste man också utmanas, nivån ska inte vara för svår men inte heller för lätt. Vi har också individuellt arbete då eleverna arbetar i sina böcker i svenska och matematik, där arbetar de helt utifrån sin egen nivå och har böcker tilldelade efter det. Ibland arbetar vi i språkgrupper, det vill säga att vi placerar eleverna i grupper där de kan tala ett gemensamt språk, förutom svenska. Dessa grupper har vi ofta när de arbetar med skrivuppgifter i svenska, då kan de prata på det språk de vill för att sedan få ner en text på svenska tillsammans.  Vi arbetar också i grupper utifrån den årskurs de är placerade i, detta gör vi framförallt i engelska, so och no för att klyftan inte ska vara alltför stor när de börjar i sin ordinarie klass. När vi har högläsning gör vi detta i grupper med olika böcker utifrån den nivå i svenska eleverna ligger på, detta för att samtalet och diskussionen kring läsningen ska passa alla som är i den gruppen. Ingen ska må dåligt för att den inte förstår eller hindras för att den förstår mer än de andra.

Ja arbetssätt och uppgifter kan variera men det som är viktigast för oss är att möta varje barn där den är och hjälpa den dit den vill! Det här var lite om hur vi arbetar i vår klass för att för att förbereda eleverna i största möjliga mån för en bra framtid i sitt nya land.

Veronica Johansson
Förstelärare i pedagogisk utveckling
Visättraskolan

IMG_5822.JPG

Veronica Johansson