Ugglan Vis – Arbeta praktiskt med att implementera planen mot diskriminering & kränkande behandling

Här nedan kommer du få läsa ett gästinlägg där Visättraskolans biträdande rektor med ansvar för elevhälsan, Erik Hall, berättar hur man kan arbeta praktiskt för att implementera skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Ställ gärna frågor, eller lämna feedback i kommentarsfältet nedan!

Bakgrund

Jag heter Erik Hall och arbetar som biträdande rektor med ansvar för elevhälsan på Visättraskolan. En viktig del i mitt uppdrag som biträdande rektor är att jag leder skolans trygghetsteam.

Trygghetsteamet består av personal från verksamhetens samtliga delar såsom personal från årskurser F – 6, fritidshemmet och elevhälsan. Arbetet som vi gör i teamet utgår i mångt och mycket från skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Jag tycker själv att vi på Visättraskolan är bra på att arbeta med planen mot våra elever och att personalen är skickliga i arbetet med att göra planen ”levande”. I teamet diskuterade vi under föregående läsår hur vi kan levandegöra planen än mer i vår verksamhet och hur vi kan stötta personalen i arbetet med planen.

I samma veva presenterade skolans musiklärare, Marianne Adefeldt, ett projekt om en stafettbok som hon arbetat med i en tidigare skola. Då väcktes idén om att vi på Visättraskolan skulle arbeta med ett liknande projekt som var kopplad till vår likabehandlingsplan.

Från idé till två färdiga böcker

I vår kartläggning av tryggheten och trivseln på skolan såg vi att vi behöver arbeta vidare med 4 områden och dessa är ursprung, religion, ”tycka om vem man vill” och förtroendefulla relationer (ett område som samtliga grundskolor ska arbeta aktivt med på uppdrag från politiska nämnden). För att göra dessa områden mer konkreta och tydliga för våra elever bestämdes att våra klasser skulle skriva två stafettböcker med utgångspunkt från våra utvecklingsområden.

En film spelades in där trygghetsteamet presenterades för våra elever och där uppdraget att författa stafettböckerna presenteras för eleverna. Klasserna i årskurser F – 3 fick i uppdrag att skriva ett uppslag var utifrån teman ursprung och religion och klasserna i årskurs 4 – 6 fick i uppdrag att skriva om ”tycka om vem man vill” och förtroendefulla relationer. Eleverna fick också i filmen veta att de skulle få ett exemplar av boken de varit medförfattare till.

Under vårterminen 2016 fick klasserna en vecka på sig att skriva och illustrera sitt uppslag och sedan samlade trygghetsteamet in originalen och satte samman dem till två böcker. Skolans förstelärare i IT, Jimmy Askelius, hjälpte till att skanna in barnens original i Book Creator och böckerna redigerades innan de skickades in till tryck.

Det var oerhört spännande att följa projektet och att få se hur böckerna växte fram när de ”vandrade” från klass till klass. Det var också i ärlighetens namn nervöst att vara involverad i projektet men samtidigt vara vid sidan av själva arbetet. När alla original var insamlade och trygghetsteamet fick se resultatet av böckerna förstod vi att våra elever tillsammans med deras lärare och resurser hade gjort två fantastiskt fina böcker!

2016-09-23 19.50.06

2016-09-23 19.49.32

Bokrelease för böckerna ”Ugglan Vis resa – Vis lär sig mer om religion och länder” och ”Ugglan Vis resa – Vis lär sig mer om vänskap och kärlek”

 I augusti fick skolan så nytryckta läroböcker om likabehandlingsplanen som våra elever hade författat själva. Detta är givetvis något stort som måste firas tillsammans med alla våra eminenta författare på skolan, våra elever!

Trygghetsteamet planerade för ett boksläpp där böckerna skulle firas ordentligt. Idéerna från teamet sprudlade och ett program för bokfesten växte fram. Programmet för bokreleasen började ta form och datum spikades till fredagen 23/9.

På bokreleasen förvandlades skolans idrottssal till en galasal där barnen fick gå in genom rök på röda mattan ackompanjerat av Lalehs låt ”bara få va mig själv” kompanjerat av Lans idrottssal till en galasal där barnen fick gå in genom rök på röda mattan ackompanjerat av Lå va mig själv”. Barnen fick se en film där vår egen sagofarbror, Lasse Andersson, läste in boken ”Vis lär sig mer om vänskap och kärlek”. De fick sjunga med i förskolefröken Linas raplåt och framförallt fick de träffa skolans nya maskot Ugglan Vis. Festen avslutades med en gemensam skål i pommacbubbel och klasserna fick med sig en klassuppsättning av böckerna.

2016-09-23 19.51.56

 

 

Nu kommer arbetet med böckerna att fortsätta i klasserna med diskussioner om böckernas teman utifrån ett diskussionsunderlag som trygghetsteamet har arbetat fram. Festen kommer du att få ta del av i kommande avsnitt av skolans serie på youtube ”Visättraskolan – en helt (o)vanlig skola”

Trygghetsteamet är oerhört stolt över arbetet som våra elever har gjort med böckerna och jag är stolt och förundrad över hur smidigt arbetet har gått. Ett projekt som detta ställer höga krav på samarbete mellan personal på flera plan. Projektet skulle inte ha varit möjligt att genomföra utan personalens engagemang och driv. Det är många pusselbitar som måste falla på plats och de har de verkligen gjort i det här projektet!

/Erik Hall

 

 

 


Dylan Wiliam

Jimmy

Mitt namn är Dylan Wiliam, ja det stavas med ett l. Det räcker väl så?” 

Wiliams lyckas fånga ens uppmärksamhet direkt. Man litar på vad han säger när han går där uppe på scenen och talar till oss.
Formative assessment, eller formativ bedömning om man översätter det till svenska är själva huvudtemat i Wiliams föreläsning. Under dessa sex timmar så visar Wiliams 20 stycken olika formativa arbetssätt. Han menar på att det är du som pedagog som får hitta ditt sätt som du tror passar dig och dina elever bäst. Det finns alltså inte endast ett arbetssätt när det gäller att arbeta med formativ bedömning.

Jag själv arbetar med framför allt med två utav dessa arbetssätt. Feedback, muntligt och skriftligt samt Peer tuturing (kamratlärande). Dessa två fungerar bra för mig och mina elever. Men som Wiliams tidigare nämnde gällande feedback, så är det viktigt att eleverna litar på dig som lärare och att vi har en god relation. Om fallet inte är så är risken väldigt stor att feedback ger negativt resultat.

Wiliams talade om många andra viktiga begrepp inom skolan och ett utav dessa var metastudier. Vi måste kritiskt granska metastudier. Varför? Wiliams menar på att många metastudier som görs, görs inte för den verkliga målgruppen. Det kan vara metastudier inom ett ämne där man använt elever i årskurs 7-9 och det fungerar inte alls på elever i årskurs 1-4. “Know the evidence that you bring to your school”
Det sista jag vill lyfta från Wiliams föreläsning var möjligheten att ha en skola där alla pedagoger är briljanta Han hänvisar till forskning att det tar ca 10 år för att nå en nivå inom ett yrke, där du ses som briljant eller outstanding som Wiliams sa. Vi som pedagoger måste tro på oss själva, stötta varandra och våga göra misstag på vägen dit. Han menar att Sverige kan lösa skolkrisen genom detta och att vi kan ha en skola med bara briljanta pedagoger, vilket vi i-och-för-sig har!

Good teachers lay good foundations for future learning.” – Dylan Wiliam

Michaela

Jag tar med mig många kloka ord efter dagens heldagsföreläsning med Dylan Wiliam. Jag blir fascinerad över all den forskning han har koll på och samtidigt hur han också påminner oss om att vi inte ska tro på allt vi hör. Vi måste reflektera över det vi gör. Det som genomsyrar hela hans föreläsning är att vi måste låta eleverna veta vad de ska lära sig för att de ska kunna lära sig det. Vi måste låta dem se hur processen fungerar för att de ska veta var i processen de befinner sig och se sitt nästa steg i utvecklingen. Eleverna måste helt enkelt ta kontroll över sitt lärande. Som Dylan Wiliam inledde föreläsningen med “to be a leader you have to be a bridge“. Vi ska hjälpa dem framåt. Det är vårt uppdrag.

Maria

Hur kan vi lärare förbättra vår praktik?

– Vad vill du bli bättre på idag? Hur ska jag bli en bättre lärare?

– “ Can teachers improve?

 

DW säger: Investera i 15 minuter tyst egen tid. Gör en personal-action-planning (personlig handlingsplan)
“Vad experten gör kan inte göras av annan genom instruktion till andra. Practice the things you want to get good at.”

 

Det är en sak att veta hur man ska göra och en helt annan sak att göra det.

DW´s exempel: alla vet hur man kan gå ner i vikt: ät rätt,motionera. Med det enkla exemplet forsätter vi lyssna engagerat om att det handlar om att våga ändra på rutiner för att nämligen bli lite sämre ett litet tag om man vill blir bättre. Att våga ta risker att förändra vanor.”Habit changing business

För att vi ska kunna uppnå förändringar i vår klassrumspraktik behöver vi finna sätt att övervinna motståndet och låta det inlärda som står i vägen för det nya lärandet integreras med den nya kunskapen om det ska bli varaktigt. Vi måste låta det ta tid. Vi måste tillåtas att ta korta steg.

DW berättade att det tog honom 1,5 år att känna sig bekväm med en strategi tills det att det blev en del av honom, hans läraridentitet.

Det jag vill fokusera på och vill dela med mig av är: Att bryta ner till små steg i taget.

Fråga dig själv: – vad är möjligt idag?

Shrink the change, make it easy”.

Rabia

Dylan Wiliam menar att man inte ska skriva eller säga vilket betyg eleven uppnår utan berätta vad eleven visat att hen kan och behöver för att komma vidare i sin utveckling. Feedback lotsar eleverna till rätt spår och ger eleverna ökat förståelse för deras egen utveckling. Ett betyg säger inte så mycket och skapar jämförelser mot andra elever istället för att fokusera på elevens egen prestation.

Feedback ges under pågående lärande och inte som ett ”betyg/omdöme” efter avslutad arbetsområde. Eleverna måste få tid att arbeta med feedbacken som vi ger.
Hur eleverna mottar feedbacken från dig som lärare beror på din relation med dina elever. Genom relationen lär du dig hur du ska lotsa dina elever på bästa sätt och det skapar förutsättningar för elevens insikt om sitt eget lärande. DW menar att läraren måste bygga upp ett förtroende för att eleverna ska känna tillförlit till läraren. Finns inte förtroende för läraren så kan det vara svårt att lyckas med feedbacken.

Viktigt att tänka på är att resultatet av feedbacken visar sig olika i tid och kvalitén på feedbacken är jätteviktig. Det viktigaste är dock relationen till våra elever.

Feedback är inte enbart gynnsamt för eleven utan även för läraren för att hen ska kunna veta hur hen ska kunna stötta eleven. Detta får vi veta när vi lär känna våra elever.
Föreläsningen var otroligt bra och gav oss mer insikt om hur viktigt det är med feedback som lotsar eleverna vidare i deras utveckling och att det är relationen alla bör arbeta på för att kunna få med alla våra elever. Föreläsningen väckte också stor nyfikenhet och stora förhoppningar på hur mycket vi kommer att utvecklas på vår skola under den tiden som vi ska arbeta med hans bok.

Henrik

Dylan Wiliam är en mycket entusiasmerande föreläsare. Han talade mycket om vår roll som lärare och inte minst om formativ bedömning.

Han menar att vi lärare bör vara en bro för eleverna över till kunskapen. Bron är bl.a. formativ bedömning.
Jag fastnade mycket för Dylans entusiasm. Är jag en passionerad lärare? Hur behåller jag passionen? Tycker jag om det jag gör? Visar jag mina elever att jag älskar mina ämnen? Vill jag bli bättre som lärare? Vad gör jag för att utvecklas? Gör jag kontinuerliga utvärderingar med eleverna?
Han talade vidare om att det är mycket viktigt med bra frågor. Vad är då en bra fråga? Det är frågor som gör att alla elever måste tänka till innan de svarar. Dylan talade om hur viktigt det är att eleverna tillåts göra fel och att det är av felen lär man sig.

Har jag en anda i klassrummet som är tillåtande att göra fel? Hur reagerar övriga elever när någon gör fel? Vad gör jag med det? Vad gör jag med elevers kommentarer (de nedlåtande)? Uppmanar jag mina elever att avbryta när man inte förstår?
Dylan tycker att det är mycket viktigt att fråga sig själv som lärare om de sakerna vi arbetar med ger det resultat man vill. Gör kontinuerliga tester så du vet att eleverna och du vet att ni jobbar med rätt saker.
Formativ bedömning handlar om vad som är nästa steg för eleven. Var är hen nu? Vart ska hen? Du måste veta vad som går fel för att kunna ge återkoppling. Det handlar naturligtvis också om positiv återkoppling. Dylan menar på att den bör ske kontinuerligt både i hela klassen och individuellt, men även återkoppling eleverna sinsemellan. Sedan är det naturligtvis viktigt att låta eleverna arbeta med återkopplingen. För att detta ska fungera krävs en god anda, som förvisso alltid är viktig i klassrummet.

Vad gör jag för att bygga en god anda i klasserna jag arbetar i?
Shakespeare sa att nyckeln för eleverna för att förstå vad dem håller på med är misstagen de gör och misstagen är chanser att lära.
Vidare talade Dylan om att skapa förväntningar för kontinuerlig förbättring. Att hålla fokus på det som gör skillnad för eleverna och att uppmuntra risktagande.

Försäkra sig om att man har eleverna med sig. Hur vet jag det? Vad gör jag för att kontrollera det? Handuppräckning, miniwhiteboards, Ipads, utvärderingar, frågor, tester….
Vad gör jag för att eleverna ska bli motiverade? Att få eleverna att våga tänka nytt och upp uppmuntra detta. Fråga eleverna vad vill de förbättra denna vecka? Låta elever göra egna tester är mycket lärorikt både för eleverna och för mig som pedagog.

Dylan talade också om vikten om att vara professionell. Våga och vilja titta på sig själv, både vad beträffar bemötande av kollegor, elever och sin undervisning. Hur bemöter vi varandra? Vad innebär det att vara professionell? Är jag professionell? Är vi professionella?

Jag lämnade föreläsningen med mycket inspiration. Imorgon är det måndag igen och jag får undervisa. Det känns mycket bra. Jag ser även fram emot att börja läsa Dylans bok om formativ bedömning.


Lyft skolan!

Idag har Visättraskolans Jimmy Askelius skrivit ett blogginlägg på ”Skola 365”.

Lyft skolan – att arbeta i en skola som faktiskt fungerar.

Som skolledare blir man oerhört glad och stolt av ett sådant inlägg. Det finns så mycket fantastiskt bra som pågår i dagens skolor, men i sociala medier möts vi överlag bara av det som inte fungerar. Nattsvart!

Vi behöver fortsätta lyfta det som är bra och det som fungerar. Det kan inspirera och få spridning. Vi måste sluta slå ner på de som vill förändra, och de som verkligen försöker! Vi måste glädjas åt varandras framgångar! Plocka russinen ur kakan, det finns en hel drös som bara väntar där ute. Vi ska inte behöva uppfinna hjulet själva hela tiden,

Vi behöver arbeta för en skola att vara stolt över och där alla barn får lyckas, men det måste vi göra tillsammans!

Nu kör vi!

/Semira Vikström