Förstelärare på Visättraskolan, Malou & Veronica gästbloggar!

På Visättraskolan har vi fem förstelärare,

Veronica Johansson & Malou Olsson – Pedagogiskt utveckling
Linus Eriksson – Entreprenöriellt lärande
Jimmy Askelius – IT
Sandra Grängstedt – Språkutveckling

Alla fem har en uppdragsbeskrivning där vi i ledningen har beskrivit vilka förväntningar vi har på dem i deras uppdrag som förstelärare. Nedsättning i tid och ett tydligt uppdrag anser vi är självklara förutsättningar för att skolans förstelärare ska kunna göra ett bra jobb. En uppgift som de har fått av ledningen är att de en gång/termin ska gästblogga här i ”Kugghjulet”. Vi tycker att det är viktigt att visa hur vi på Visättraskolan arbetar med skolans förstelärare, och vår förhoppning är att det kan inspirera andra!

/Semira Vikström #Stoltrektor

 

Hej!

Vi heter Malou Olsson och Veronica Johansson och är förstelärare inom pedagogisk utveckling här på Visättraskolan.

På måndagseftermiddagar träffas alla lärare och har möten/workshops ledda av oss förstelärare inom språkutveckling, IT och pedagogik. Vi tänkte här berätta lite om vad vi två har fokuserat på och hur våra måndagar med lärarna har sett ut.

Vi har arbetat med case som har handlat om olika typer av pedagogiska utmaningar i undervisningen. Här har varje lärare fått ta med sig en situation som har känts pedagogiskt utmanande. I grupper har de sedan fått enats om ett case att diskutera vid just den träffen. Målet har varit att ta vara på alla de kunskaper vi lärare besitter och delge varandra dessa. Arbetet har syftat till att både ge och få kollegial handledning. Nedan ser ni modellen som vi har använt oss av.

Modell, 9 steg till kollegialt lärande

  1. Varvet (rundan): Varje deltagare presenterar sitt case.
  2. Gruppdeltagarna väljer ett case och en moderator och en protokollförare utses.
  3. Problemägaren berättar närmare om problemet. Inga frågor tillåts.
  4. Varvet: en fråga vardera tills alla frågor är ställda, eventuellt flera kompletterande frågor från deltagarna.
  5. Var och en formulerar sin syn på vad som är problemet, antecknar först sin synpunkt och berättar sedan.
  6. Runda med råd från kollegor, ett råd per peson varje varv. Fokus på lösningar och styrkor.
  7. Problemägaren redogör för vad hen kan tänkas göra åt problemet, reflekterar över de råd som givits.
  8. Summering (moderatorn).
  9. Reflektion kring vad som behövs för att nästa gång ska bli mer givande.

Vi har visat filmer om b l a elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar samt föräldrar till barn i liknande situationer. Detta för att inspirera och väcka tankar och idéer inför arbetet med casen. Även om casen inte alltid har handlat om elever med neuropsykologiska nedsättningar har diskussionsunderlaget och kunskapen varit av stor vikt vid just dessa samtal och det har varit oerhört givande att lyssna på varandras tidigare erfarenheter och kunskaper.

Vi har även gjort en egen film där vi har filmat tre av våra elever på skolan som har diagnosen ADHD. I filmen fick de berätta deras syn och upplevelse av sin funktionsnedsättning och hur den påverkar deras skolgång positivt och negativt. Filmen användes i utbildningssyfte för skolans pedagoger för att skapa diskussioner kring hur vi på skolan arbetar för att ta vara på våra elevers styrkor. Det var också viktigt för oss att få höra våra egna elever prata om diagnosen ADHD för att kunna utveckla vår egen profession utifrån det.

Allt vårt arbete utgår från den pedagogiska plattformen som Huddinge kommun har tagit fram, detta är ett kvalitetsarbete för att säkerställa likvärdigheten inom kommunen. Allt material som vi använder oss av sparas i den kurs som Visättraskolan har skapat för personalen på skolan i Itunes U.

Alla minnesanteckningar och protokoll från niostegsmodellen sparas i Classroom (G-Suit/GAFE) där vi har skapat ett rum för de pedagogiska träffarna. Där sparar lärarna sitt material men kan även gå in och ta del av varandras.

Vi vill tacka alla våra kollegor för ett superbra arbete, intresse och engagemang och ser fram emot fortsatt arbete nästa termin.

Veronica Johansson och Malou Olsson

Veronica Johansson

Veronica Johansson

Malou Olsson

Malou Olsson


Att höja skolans elevhälsokompetens

Under föregående läsår genomförde vi i elevhälsoteamet på Visättraskolan Specialpedagogiska skolmyndighetens fortbildning ”Att höja skolans elevhälsokompetens”. En utbildning som ska bidra till en fördjupad diskussion och vidareutveckling inom det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. En enligt oss mycket bra fortbildning, som vi verkligen rekommenderar. Visättraskolan blev efter avslutat utbildning inbjudna till att delta på SPSM dialogkonferens i Stockholm med fokus på elevhälsokompetens. Likaså kom SPSM hit till skolan i höstas för att göra ett reportage om vårt elevhälsoarbete, något som finns att läsa i deras tidning ”Lika värde”.

Här nedan berättar Erik om konferensen.

/Semira Vikström #Stoltrektor

lika värde

”Att höja skolans elevhälsokompetens”

Jag och skolsköterska Norma Bento var inbjudna att delta i en paneldiskussion tillsammans med Täby friskola på Specialpedagogiska skolmyndighetens (SPSM) dialogkonferens ”Att höja skolans elevhälsokompetens”. Syftet med vårt deltagande i paneldiskussionen var att SPSM ville lyfta goda exempel på skolors elevhälsoarbete och på så sätt inspirera andra elevhälsoteam i deras utvecklingsarbete.

På konferensen fick vi träffa många engagerade och kunniga elevhälsoarbetare som delade sina erfarenheter av elevhälsoarbete. Det var inspirerande och lärorikt att tillsammans med andra elevhälsopersonal diskutera hur vi som elevhälsa tar tillvara på varandras kunskaper och erfarenheter.

Under paneldiskussionen fick jag och Norma bland annat möjlighet att berätta om vilka faktorer som vi ser som framgångsfaktorer hos oss på Visättraskolan och vi fick också tillfälle till att berätta om hur vi organiserar elevhälsan och hur vi arbetar med elevhälsoutveckling.

Framgångsfaktorer för oss på Visättraskolan har varit att skolans rektor visat att elevhälsan är viktig och att den ska prioriteras lika högt som skolans kunskapsmål, betydelsen av rektorns prioritering av elevhälsan var även en viktig faktor som lyftes fram i många av de diskussioner som vi deltog i under dagen. Visättraskolans vision bygger kring ledorden kunskap, trygghet och trivsel. Våra ledord anser jag förmedlar skolans syn att en elev måste må bra för att kunna lära sig så mycket som möjligt.

Ytterligare en viktig faktor i vårt arbete kring elevernas mående är att vi i elevhälsan vet tydligt vad var och en av oss kan bidra med i arbetet med våra elever och att vi är bra på att använda oss av varandras olika perspektiv på elevernas skolsituation.

Inom elevhälsan på skolan och i skolledningen har vi arbetat konsekvent med att vi på skolan ska utgå från elevernas styrkor och möjligheter i allt arbete som vi bedriver på skolan. Ett exempel på detta är att skolans klasskonferenser utgår från två styrkor hos varje elev.

Arbetet med att sätta en kultur av att utgå från elevens styrkor är en viktig orsak till att vi har kommit en bra bit på väg i utvecklingen av skolans elevhälsoarbete.

Jag och Norma tog med oss många kloka tankar och idéer från konferensen och det stod klart för oss att elevhälsoarbete är ett dynamiskt arbete. Charmen (och utmaningen) med elevhälsoarbete är att du aldrig blir ”färdig” och det går alltid att vidareutveckla arbetet. Vi hoppas att vi i framtiden kan få flera tillfällen att träffa andra skolor för utbyte av erfarenhet och idéer, det är tillsammans som vi kan utveckla och utvecklas.

/Erik Hall
Biträdande rektor med ansvar för elevhälsan

Fotograf Erica Sjöberg

Fotograf Erica Sjöberg

 

 

 


Hur en av förskoleklasserna har arbetat med Ugglan Vis – Ett konkret exempel

I ett tidigare inlägg har Erik Hall skrivit ett inlägg om hur vi genom böckerna om ”Ugglan Vis” har arbetat praktiskt med att implementera och förankra planen mot diskriminering och kränkande behandling. Efter vår bokrelease i höstas så har varje klass fortsatt att arbeta med böckerna. Till sin hjälp har lärarna haft de båda böckerna och ett diskussionsunderlag som skolans trygghetsteam har tagit fram. Efter genomfört arbete fick lärarna skriva en sammanfattning av hur just de arbetade med diskussionsunderlaget.

I det här inlägget vill jag delge er återkopplingen som lärarna i förskoleklassen (FB) har lämnat in. Jag frågade givetvis om det var okej om jag publicerade det de skrivit här, vilket det var. Återkopplingen är så konkret att jag tänker att det kan inspirera andra till hur man skulle kunna arbeta. Så stort tack till klassens fina arbete och till lärarna Ann Katrin, Sarah, Hassan & Madeleine!

/Semira Vikström #Stoltrektor

Lämna gärna feedback i kommentarsfältet! 🙂

 

Återkoppling från FB – Arbetet med stafettböckerna om ugglan Vis

Boken som är skriven av i eleverna i åk 4-6:
Vi började med att lyssna på berättelsen via youtube.com och sedan återberättade vi handlingen tillsammans och dokumenterade på tavlan. Vi pratade även om de olika karaktärerna som är med i berättelsen och platserna som berättelsen utspelar sig på. Sen valde vi ut tre frågeställningar och diskuterade och arbetade med dem på olika sätt.

Grupp 1 arbetade med begreppet kränkande behandling, diskuterade vad det innebar och gav egna exempel. Eleverna fick rita bilder på situationer som inte kändes bra, och sen en motsatsbild som visade på hur man kan göra istället. Bilderna sates ihop till en digital bok som visades för klasskamraterna.

Grupp 2 arbetade med begreppet bakgrund, diskuterade vad det innebar och gav egna exempel. Eleverna kom fram till att ens bakgrund handlar om vad man kommer ifrån för sammanhang och vad man har med sig för erfarenheter. De pratade om var de var födda och berättade att de gått på olika förskolor tidigare innan de började på Visättraskolan, och att de lärt sig saker där som de kunde lära andra. Eleverna valde att visa upp sånger som de sjungit på förskolan och som de nu ville visa klasskamraterna.

Grupp 3 arbetade med begreppet tycka om vem man vill, diskuterade vad det innebar och gav egna exempel. Vem får man leka med? Vilka lekar är okej? Kan pojkar och flickor leka tillsammans? Eleverna valde att dramatisera olika situationer och spela upp för klasskamraterna.
Boken som är skriven av i eleverna i åk 1-3:

Vi började med att titta och lyssna på berättelsen via youtube.com sedan ritade vi upp ugglans resa tillsammans på tavlan. Till länderna som ugglan besökte kopplade vi lite religion och kultur. Eleverna hjälpte till att berätta vad de kände till om dessa länder. Någon var till och med född i ett av länderna och kunde dela med sig av sina egna erfarenheter.

ugglan vis 1

När vi pratade utifrån frågeställningen vilka religioner som fanns representerade i klassrummet? upplevde vi vuxna det som att eleverna inte hade reflekterat över olika innan. Vi kom fram till att kristendomen, islam och hinduismen fanns representerade i klassrummet, och jämförde byggnader (kyrka, moské, tempel) och skrifter (bibeln, koranen, fyra heliga skrifter).

Vi kom fram till att något som är gemensamt för de fem världsreligionerna är att man ska vara god mot andra, och det är något som vi i klassen har arbetat mycket med under hela terminen. Därför avslutade vi temat kring Ugglan Vis med att sammanfatta hur vi ska vara mot varandra och skriva in det i vårt hjul.

ugglan vis 2

 

Eleverna fick sedan arbeta vidare i smågrupper med frågeställningarna om att flytta till ett annat land och de kom fram till följande:

Vad kan vara bra med att flytta till ett annat land?

  • Man kan få nya vänner
  • Man får träffa sin familj (om de redan bodde i det nya landet)
  • Man får möjlighet att upptäcka nya miljöer
  • Man kan känna trygghet, lugn och ro i det nya landet
  • Man får lära sig et nytt språk
  • Man får kunskap om andra religioner
  • Se och uppleva nya djur
  • Man får en bra och trygg bostad
  • Man får börja i en ny (kanske bättre) skola

Vad kan vara dåligt med att flytta till ett annat land?

  • Man kan sakna sina vänner och sin familj
  • Man kan sakna sitt gamla hus, sitt gamla rum och sina leksaker
  • I början kan man känna sig osäker och ensam i det nya landet
  • Det kan vara svårt att förstå ett nytt språk och vet inte vad folk menar
  • Om det finns krig i det landet
  • Om man inte har mat eller bostad
  • Flygplanet kan krascha på vägen till det nya landet
  • Om man blir slagen
  • Man känner ingen
  • Alla kanske är fattiga
  • Man vet inte var man ska ta vägen

ugglanvis3ugglanvis4ugglanvis5