Kollegialt lärande – Fokus på matematik!

Vi lärare på Visättraskolan är indelade i olika arbetsgrupper där varje grupp har i uppdrag att utveckla undervisningen inom sitt område. Detta blogginlägg är skrivet av matematikutvecklingsgruppen. Syftet med arbetet i vår grupp är bland annat att ta fram en matematikutvecklingsplan för att säkra att matematikundervisningen på skolan fortsätter att hålla hög kvalitet. Vår grupp består av legitimerade lärare som arbetar i årskurserna 1-6. På våra träffar diskuterar vi bland annat skolans utveckling i matematik och grundar alltid diskussionerna i forskningsbaserad litteratur som vi valt ut och läst med omsorg.

Kollegialt lärande

Inom gruppen utbyter vi erfarenheter och diskuterar praktisk och teoretisk matematik. Det är lärorikt att resonera om olika forskningsrapporter och litteratur som vi läst och ofta resulterar diskussionerna i konkreta tips och förslag på arbetssätt som vi delger varandra. Eftersom gruppen består av lärare från årskurs 1 till 6 så diskuterar vi också hur matematikundervisningen kan göras likvärdig och följa en röd tråd genom alla årskurser. Det kollegiala lärandet sker inte bara inom matematikutvecklingsgruppen utan också med alla andra lärare på skolan då vi håller i matematikworkshops.

Workshops

Två stycken workshops hölls för resterande lärare på skolan lärare där vi dels presenterade matematikutvecklingsplanen men även praktiska matematikövningar som lärarna fått prova. Övningarna bygger på de fokusområden vi upptäckte att eleverna behöver ytterligare träning inom, genom analysen av de nationella proven. En av övningarna var att arbeta med begrepp på olika sätt; att para ihop begrepp, att förklara begrepp och berätta om begreppens innebörd. Detta språkutvecklande arbetssätt innebär ett roligt sätt att bredda elevernas förståelse för begreppens innebörd – någonting som är nödvändigt för att de ska kunna tillgodogöra sig de matematiska innehållet till fullo.

Nationella prov

Ett av våra uppdrag var att analysera skolans resultat från tidigare nationella prov i matematik i årskurs 3 och 6. Utifrån analysen sammanställde vi vilka områden skolan behöver ha som mål att arbeta med under läsåret. Analysen av de nationella proven visade att matematikundervisningen behöver fokusera mer på elevernas kunskaper om matematiska begrepp, muntlig matematik, att välja rimliga metoder vid problemlösning samt taluppfattning.

Tematiskt arbetssätt

På Visättrakolan arbetar vi ämnesövergripande i alla årskurser. Syftet med de ämnesövergripande temana är att fördjupa kunskapen hos eleverna och ge dem en röd tråd i undervisningen. Ett av målen som matematikutvecklingsgruppen har är att få in ämnet matematik i temaarbetena i större utsträckning. Detta för att eleverna ska få en större förståelse för matematiken eftersom den blir mer konkret och satt i ett större sammanhang. Att arbeta med matematik ämnesövergripande är även bra för språkutvecklingen och begreppsförståelsen hos eleverna eftersom eleverna då kan arbeta med matematiken i samband med andra ämnen.

Mål läsåret 2017/2018

  • Öka begreppskunskap i matematik – muntlig matematik
  • Få in matematiken i de ämnesövergripande temaarbetena i större utsträckning
  • Problemlösning – välja lämplig metod
  • Positionssystemet – tallinjen
  • Mer matematik i praktiken

/Matematikutvecklingsgruppen 🙂


Gästbloggare: ELIT-gruppen

Alla lärare på Visättraskolan är indelade i fyra olika arbetsgrupper; PUG, Matematik, FBK och ELIT. Vi som har skrivit detta blogginlägg tillhör ELIT-gruppen. ELIT står för entreprenöriellt lärande och IT. För att arbetet ska vila på vetenskaplig grund och för att alla i gruppen ska få med sig samma kunskap om entreprenöriellt lärande valde vi ut två böcker: Entreprenöriellt lärande Konkreta exempel i alla ämnen (Bernelf) och Entreprenöriellt lärande – i praktik och teori (Falk Lundqvist, Hallberg, Leffler, Svedberg).  

En app som är väldigt motivationshöjande och som är lätt att koppla till entreprenöriellt lärande är Minecraft därför har vi även läst boken Minecraft som ett pedagogiskt verktyg  (Gyllenstig Serrao). Utifrån litteraturen har vi fört diskussioner och planerat våra två workshops som vi höll för våra kollegor.

Vårt syfte under båda våra workshops har varit att ge våra kollegor en blandning av praktiska tips och att skapa forum till att diskutera och reflektera hur vi arbetar med entreprenöriellt lärande och IT på Visättraskolan idag. Vi kommer i detta blogginlägg berätta om vad vår grupp erbjöd våra kollegor under den första workshopen. Med detta hoppas vi att vi kan inspirera er till att arbeta entreprenöriellt och med IT.

Entreprenöriellt lärande, programmering och IT i temaarbete

Under den första workshopen visade vi exempel på hur man kan arbeta ämnesövergripande genom ett tema. Vi valde att visa hur årskurs två har arbetat med temat Bland stjärnor, planeter och galaxer – Resa genom vintergatan. Klasserna har arbetat med temat på olika sätt. En del i temat har varit att eleverna har fått skriva faktatexter om olika planeter utefter cirkelmodellen. Texterna har eleverna fått skriva i olika appar t.ex. Book creator och Skolstil. Till texterna fick eleverna rita de olika planeterna och skriva frågor till sina egna faktatexter. Efter att texter och bilder var klara hjälpte vi eleverna att para ihop dessa i appen Aurasma. Aurasma är en app som gör det möjligt att scanna en bild istället för en qr-kod och sedan få fram t.ex. en given text. När detta förarbete var klart var det dags för höjdpunkten; att få lära av varandra genom programmering. Eleverna blev indelade i par och skulle nu gå på uppdrag och svara på alla frågor om de olika planeterna. För att få reda på svaren var eleverna tvungna att programmera sin Blue-bot till respektive planet och scanna i appen Aurasma och på så vis kunna läsa sig fram till svaret.  

Det har varit värdeskapande för eleverna att få uppdrag där de fick möjlighet att omsätta sina egna idéer till handling och detta har väckt deras fortsatta intresse och lust att lära sig mer.

Genom att låta våra kollegor testa detta arbete i praktiken vill vi ge våra kollegor möjlighet till inspiration om hur de kan kombinera programmering, IT och entreprenöriellt lärande genom temaarbete.

 

Musikworkshop

Vid tillfället för musikworkshopen fick deltagarna gruppvis skapa ett rytmarrangemang och ramsa utifrån en bestämd modell. Modellen bestod av 16 tomma rutor där varje ruta symboliserar ett pulsslag, en fjärdedelsnot per ruta. Deltagarna fick sedan byta ut de tomma pulsslagen mot olika slagverksinstrument och skapa en ramsa som rytmiskt skulle fungera till slagverksarrangemanget.

Deltagarna delades in i två grupper där ena gruppen ansvarade för slagverket och den andra för ramsan. Deltagarna fick pröva, ompröva och öva tillsammans för att sedan redovisa resultatet, vilket också filmades.

Detta är en förenklad övning i musikskapande som vanligtvis sker i flera steg. Eleverna har här en färdig struktur att utgå från samtidigt som de ges möjligheter att själva styra över de faktiskt kreativa delarna i uppgiften, som att pröva och bestämma kompmönster för varje instrument och att skriva ramsa/sångtext. Får eleverna vara kreativt medbestämmande i uppgiften blir skapandet mer meningsfullt och motiverande för alla. Det blir också tydligt för eleverna att ansvaret sinsemellan måste fördelas för att skapa struktur till processen och att allas bidrag i skapandet är avgörande för slutresultatet. Att kunna kommunicera sina idéer och föra egna resonemang är oerhört viktigt i en skapandeprocess och något eleverna får öva på. Mål och process tydliggörs samtidigt som eleverna får användning av såväl teoretiska som praktiska förkunskaper. Tillsammans kommer eleverna stöta på problem som behöver analyseras och diskuteras för att lösas. Sådana problembaserade arbetssätt kan ofta engagera och motivera elever. Arbetssättet går att liknas vid hur dagens låtskrivare samarbetar över internet där två eller fler musiker skapar tillsammans efter ett antal gemensamma kreativa riktlinjer och i den mån tekniken tillåter. Mot äldre åldrar kan denna övning övergå till att faktiskt arbeta med webbaserat digitalt skapande vilket visar på ett mer autentiskt lärande.

 

Tema -En resa genom Europa.

Eleverna i årskurs 6 startade HT17 med temat En resa genom Europa. I detta tema tränade eleverna olika entreprenöriella förmågor som kreativitet, samarbete, kommunikation, initiativtagande, problemlösning, flexibilitet, organisering och ansvarstagande. De material som användes i temat var UR.se Geografens testamente -En resa genom Europa, läromedlet Utkik Geografi, Blue-bots (robotar) för programmering och några digitala verktyg för skapande av produkter till temat som exempelvis QR-koder och filmer.

Under workshopen presenterades elevernas färdiga arbete/produkt för lärarna. De hade skapat en spelplan för Blue-bots med ett rutnät på 15 x 15 cm. I dessa spelplaner hade eleverna sedan ritat in två europeiska länder med städer, vatten och naturtyper på varje spelplan. Arbetet med faktatexter de gjort under geografin skapade de filmer där de spelade in berättarröst och använde bilder som de fick källhänvisa. Dessa filmer publicerades i deras Youtubekanal och därefter skapade QR-koder som skrevs ut och klistrades fast på spelplanerna.

 

Sista steget så skapade de algoritmer som andra fick lösa med Blue-bots. Exempel på en algoritm:

Algoritm 4 (en annan ska läsa upp algoritmen)

Stå på start 1.

Programmera roboten så den hamnar på Nantes. Sedan så den åker till Novi Sad. Sedan så den åker till Toulouse. Sedan till Kraljevo. Till sist, programmera roboten så att den åker till Cherbourg.

Kommer du ihåg vilken stad den var på först?

Lärarna fick testa elevernas algoritmer och även fundera och diskutera hur de kunde utveckla och applicera detta till deras undervisning? En återkommande fråga var hur lång tid som lades ner på själva programmeringen? Svaret överraskade många då vi berättade att själva programmeringen är en liten del i helheten. Ungefär 120 minuter använde eleverna Blue-bots till detta projekt. Kanske låter lite men det är resan dit som är kärnan i projektet. Att studera om de europeiska länderna, lära sig om jordens inre och yttre krafter, naturresurser och kartografi. Själva programmeringen är en belöning som är väl värd dem när de är klara. De har ju ändå skapat en produkt som kan ses över hela världen då de publicerat deras arbete på både blogg och Youtube. Snacka om Entreprenöriellt lärande.

/ ELIT-gruppen


Inspirationsdagar för oss lärare i förskoleklass

Under höstterminen har vi lärare i förskoleklass deltagit vid två stora konferenser som arrangerades av Ability Partner och Skolverket. Fokus på båda konferenserna har varit förskoleklassens uppdrag och implementeringen av de nya läroplanstexterna i LGR11/16.

Vi fick lyssna till flera inspirerande och engagerade talare vars syfte var att synliggöra verksamhetens uppdrag så att alla elever i förskoleklass ska erbjudas en likvärdig undervisning som bygger på kontinuitet och progression. Talarna var både verksamma forskare, författare, skolledare och praktiserande lärare som gav både teoretiska och praktiska exempel på hur verksamheten kan utformas för att möta olika behov och uppfylla läroplanens syften och mål.

Förskoleklassens verksamhet ska fungera som en bro mellan två olika skolformer, förskolan och den obligatoriska grundskolan och en intressant fråga som lyftes var hur man kan skapa trygga och bra övergångar mellan olika verksamheter? Det pratades om övergångar mellan förskola-förskoleklass, förskoleklass-fritids, förskoleklass-åk:1 samt förskoleklass-hemmet. Under elevens första skolår ska de alltså anpassa sig efter fyra olika typer av miljöer och samtidigt bygga trygga och förtroendefulla relationer med andra barn och vuxna. Det är ett komplext uppdrag för oss som arbetar i skolan och vi började genast fundera på hur vi på Visättraskolan arbetar för att ge de bästa förutsättningarna för trygga och bra övergångar. Det är även viktigt att komma ihåg att eleverna möter olika typer av övergångar under hela sin skoltid, inte bara det första året. Det kan vara dagliga övergångar då eleverna byter ämne och ska förflytta sig mellan olika salar och tas emot av olika lärare, men även större övergångar mellan t.ex. låg- och mellanstadiet. Vi som arbetar i skolan måste göra vårt yttersta för att ge eleverna bra förutsättningar för att klara av dessa övergångar så bra som möjligt.

Linda Lissvik, biträdande rektor på Kämpetorpsskolan i Stockholms stad, berättade hur de på hennes skola arbetar med övergångar på olika sätt. T.ex. hade skolan ett nära samarbete med förskolorna i området vilket möjliggjorde för dem att ha gemensamma föräldrasamtal under elevens sista termin på förskolan. Vid samtalet i förskolan deltog barn, vårdnadshavare, pedagog från förskola samt mottagande lärare i förskoleklass. Detta samtal fungerade som ett avslutningssamtal som sammanfattade barnets tid i förskolan samt även som ett framåtsyftande lära-känna-samtal för läraren i förskoleklass. Samtalet gav förutsättningar för alla som deltog att lyfta styrkor och utvecklingsområden samt ställa frågor och prata om förväntningar. Linda Lissvik medgav att det var ett pussel att få ihop dessa samtalstider och att det var en utmaning att få tiden att räcka till, men vinsterna med samtalen övervägde. Här i Visättra fungerar det i dagsläget så att barn och vårdnadshavare har ett avslutningssamtal tillsammans med pedagog i förskolan och sen har lärarna i förskoleklassen ett lära-känna-samtal med barn och vårdnadshavare i skolan. I många fall finns även behov av ett tredje samtal då lärarna i förskoleklass träffar pedagogerna i förskolan (och ibland även vårdnadshavare) för att diskutera elever som utmanar på olika sätt eller som har behov av särskilda anpassningar av någon anledning. Vid vårt senaste möte med pedagogerna på förskolorna i Visättra-området lyfte vi Kämpetorpsskolans modell och frågade om det var något som de skulle kunna tänka sig att prova på, fortsättning följer…

Något annat som fångade vårt intresse var diskussionen om likvärdighet i skolan. David Edfelt, leg psykolog och författare, pratade om förebyggande arbete och om hur man kan utforma en verksamhet som tar tillvara på alla elevers olika intressen och behov? Han pratade även om olika typer av anpassningar och vilka metoder kan vi använda oss av som inte är kränkande eller utpekande mot eleven?

Skolan har mängder av förväntningar på eleverna. En del av de här förväntningarna kan vi tycka är småsaker, men för många elever kan det vara alldeles för mycket att förhålla sig till, speciellt under förskoleklassåret då det är mycket nytt att lära sig och anpassa sig efter. David Edfelt använde en stege som liknelse, där varje pinne stod för en förmåga. Om man saknar en förmåga är det vårt att nå upp till skolans förväntningar och saknar man flera av dessa förmågor kan det rent av bli ett omöjligt uppdrag för eleven.

Vi tänker att vi lärare har ett viktigt uppdrag att kartlägga elevernas förmågor för att tidigt kunna upptäcka vilka utmaningar som varje elev möter i sin vardag och hur vi kan hjälpa dem på bästa sätt. Vi vuxna måste göra anpassningar om kan fungera som extra pinnar att sätta i stegen för att ge eleverna de bästa förutsättningarna för att nå skolans mål.

David Edfelt pratade även en hel del om hur vi vuxna i skolan påverkas av elevernas sätt att vara och om vikten av att bemöta elever som utmanar på ett lågaffektivt sätt. Han gjorde jämförelser mellan beteende och personlighet och förklarade hur vi påverkas av krav i miljön kopplat till vår funktionsnivå.

Även om det tar mycket tid och energi så känns det bra att vi systematiskt arbetar både med att kartlägga elevernas förmågor och bygga förtroendefulla relationer på Visättraskolan. David Edfelt avslutade med att berätta att barn upp till 11 års ålder lär sig av att lyckas, detta tål att tänkas på…

/Sarah, Lina, Jessica & Ann Katrin