Samverkan – Skola – Arbetsliv

Vi, Rebecka och Rabia, har varit i Kungsbacka utanför Göteborg med ELIT-gruppen (Entreprenöriellt lärande och IT) för tre dagars konferens på SSA (Samverkan skola-arbetsliv). Där samlades pedagoger från hela Sverige för att utbyta erfarenheter och inspireras om hur skola och arbetsliv kan samverka. Vi har varit på olika seminarier och föreläsningar. Vi kommer att skriva om några av dem som vi tycker har varit betydelsefulla.

Framtidsjakten

Ett av de första seminarierna vi lyssnade på handlade om Framtidsjakten- utan spaning ingen aning. Det var tre pedagoger och en studie- och yrkesvägledare från Älvsåkersskolan som berättade om sitt arbete för att få en progression från förskoleklass till årskurs 9 med det entreprenöriella arbetet. Pedagogerna berättade att de har en gemensam målbild på skolan: Alla elever på skolan ska ha uppnått en god valkompetens i åk 9, dvs de ska kunna göra ett väl grundat gymnasieval. Detta är en röd tråd som hela skolan arbetar med. I detta arbete lyfts avsnitt 2.6 från LGR11 på ett naturligt sätt. Detta avsnitt handlar om skolan och omvärlden och det ska gå hand i hand med avsnitt 2.2 (kunskaper).  På skolan har de arbetat med Framtidsjakten som ska genomsyra all undervisning. Framtidsjakten är en sammanslagning av 2.2 och 2.6.

I planeringen av undervisningen la man stor vikt vid förarbete, genomförande och efterarbete. Där genomförandet är en samverkan med omvärlden. Inför denna samverkan t.ex. ett studiebesök på ett museum eller företag är det viktigt att göra ett ordentligt förarbete. Eleverna ska vara väl förberedda och insatta i syftet med besöket. Efter besöket är det viktigt med ett efterarbete där eleverna får förbereda en presentation för en mottagare t.ex elever i andra årskurser, företagsrepresentanter alt. politiker. Detta gör arbetet värdeskapande och ger en ökad meningsfullhet, vilket forskning visat stärker individens motivation (M. Lackéus).

Älvsåkersskolans studie- och yrkesvägledare lyfte vikten av att “Vardagssyva”. Hon menade att vi ska ta varje tillfälle att lyfta olika yrken för att vidga vyerna hos eleverna på ett naturligt sätt t.ex. när vi är på ett studiebesök: Vilka yrken finns här? Vilka yrken ser vi på vägen?

Martin Lackéus

Vi har även lyssnat på Martin Lackéus som Älvsåkersskolan lyfte. Han talade om hur eleverna ska utveckla sina entreprenöriella kompetenser på bästa sätt. Lackéus menade att det inte bara räcker att arbeta med entreprenöriellt lärande för att få effekt. Det vi måste tänka på är att göra undervisningen så värdeskapande som möjligt. Detta tillsammans med ett entreprenöriellt lärande ökar elevernas motivation, utvecklar deras skolkunskaper och får stark utveckling av de entreprenöriella kompetenserna. Med värdeskapande undervisning menas att undervisningen både skapar ett värde för eleven själv men även att eleven känner att det hen gör skapar ett värde för andra- inte bara för läraren.

Att arbeta entreprenöriellt på fritids

Linehedsskolan i Halmstad är en F-3 skola med ca 200 elever. Många elever på skolan har föräldrar som inte arbetar och får därmed inte möta yrkeslivet i sin närhet. Detta vill skolan ändra på för att eleverna inte bara ska kunna nämna yrken som t.ex. polis och brandman när de lämnar skolan. Precis som Älvsåkersskolan, lyfte Linehedsskolan vikten av att få med kapitel 2.6 (Lgr11) och skolan ville att detta ska lyftas även på fritids. Deras framtidsvision är att hela skolan ska genomsyras av: entreprenöriellt lärande, tydlig samverkan mellan skolan och arbetsliv samt att skolans ämnen sätts i ett större sammanhang. Genom att låta eleverna få fortsätta arbeta entreprenöriellt även på fritids så fortsätter elevernas träning i att ta ansvar och kreativitet genom aktiviteter på fritids. Eleverna får även uppdrag att lösa på fritids t.ex. Vi låter skräpet leva vidare, där uppdraget var att skapa nytt av skräp på skolan. Först presenterades ett tydligt mål för eleverna: att redovisa sina idéer på UF-mässan där gymnasieskolorna ställer ut sina företag. Sedan var det upp till eleverna vilken form projektet skulle ta och vilka saker de skulle visa. Till slut skapades en hel stad av mjölkkartongerna från matsalen och kakelplattor blev vägar där blue-bots programmerades att åka runt.

I den dagliga verksamheten på fritids presenterar personalen endast material utan vidare instruktioner, allt för att främja elevernas kreativitet. Ska det hållas kurser på skolan så är det elever som får hålla i kurserna och på så sätt lär de av varandra. Skolan vill genom allt detta skapa entreprenöriella elever.

.
Skolverket

I det här seminariet pratade man om väl underbyggda val och om betydelsen av samverkan mellan arbetsliv och skola samt om lärarnas och vägledarnas roll i detta. Vidare pratade man om behovet av att koppla samverkansaktiviteter med arbetslivet (t.ex. Studiebesök, föreläsningar) till befintliga kursplaner. I skollagen 2 kap 29$ står det: Elever i alla skolformer utom förskolan och förskoleklassen ska ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- yrkesverksamhet kan tillgodoses.

Den här bilden föreställer några få yrken elever känner till och nästa bild vad vi önskar eleverna ska känna till och välja mellan. Allting är inte bara svart och vitt utan det finns olika färgkombinationer som motsvarar de nya jobben på marknaden. Det skapas hela tiden nya jobb och många val görs under resans gång. Vi behöver rusta våra elever med mer kunskap om olika yrken så de kan göra väl underbyggda val.

Efter dessa tre intensiva dagar har vi kommit till insikt att vi på Visättraskolan är på rätt spår och på god väg att utveckla det entreprenöriella lärandet och samverkan skola-arbetsliv. Nu skulle det vara roligt att få detta att genomsyra hela verksamheten.
Rebecka Holm och Rabia Celik 

Kommentera

E-postadress publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *