Ett år tillsammans med förskoleklassen!

På Visättraskolan finns det två stycken förskoleklasser med totalt 58 elever. Majoriteten av eleverna har ett annat modersmål och flera är nyanlända. Eleverna kommer från olika förskolor runt om i Huddinge kommun. I varje klass arbetar två lärare och en resurs som även arbetar på fritids. Vi lärare har ferietjänster och har den största delen av vår tid förlagd i förskoleklasserna. Lärarna följer varje dag med till fritids för en kort överlämning för att skapa en trygg övergång mellan de olika verksamheterna.

Syftet med vår arbetsgrupp är att skapa en likvärdig grund för förskoleklasserna när det gäller gemensamma teman, bedömningsstöd, utvecklingssamtal, IUP:er.

Äntligen har förskoleklassen börjat synas genom att vi har fått en egen del i läroplanen. Vi ser framemot att förskoleklasserna from augusti 2018 kommer att bli obligatoriskt. Detta kommer att gynna förskoleklasserna, vi får en högre status och undervisningen blir mer betydelsefull och alla elever får samma rätt till utbildning.

Innan vi fick en egen del i läroplanen med ett centralt innehåll har vi tittat och anpassat vår undervisning utifrån målen i 3:an.
Den nya läroplanen har underlättat vår planering och undervisning. Eftersom den är alldeles ny, så har det tagit tid att sätta sig in i den. Vi har tittat på det centrala innehållet och har tillsammans resonerat om hur vi ska tolka innehållet. Utifrån våra diskussioner har vi tolkat hur det centrala innehållet ska utformas.

Under höstterminen har vi lärare fått gå på flera utbildningar, det har varit otroligt viktigt att vi alla har fått gått på samma utbildning samtidigt. Det har gynnat vårt arbete kring förskoleklassens innehåll, att vi tillsammans kunnat diskutera och lyfta olika tankar. Grunden är att vi i förskoleklasserna ska ha lika innehåll, men att vi kan forma våra verksamheter utifrån våra olika kompetenser.
Det har varit lätt att inspireras och dras med i att ”det här måste vi göra”. Även här var det viktigt att landa, diskutera och tänka efter vad som skulle passa oss och vår verksamhet. Vi insåg att allt inte kunde sättas i verket hur bra vi än tyckte att det var.
Vi har även varit på Natur och Kultur och fått inspiration av nytt material. I förskoleklasserna arbetar vi med Bornholm och Lyckostjärnan. Efter föreläsningen på läromedelsföretaget valde vi även att börja arbeta med PULS Förskoleklass – Samhälle, Natur och teknik.

Alla föreläsningar och material har även gett oss inspiration i valet av gemensamma teman för oss i förskoleklasserna.
Vid skolstart får eleverna träffa skolans speciallärare och göra en Bornholmskartläggning i läs och skrivutveckling. Vi lärare har kartlagt eleverna i deras bokstavs- och läsutveckling samt matematikutveckling. För att göra eleverna medvetna om sitt eget lärande har vi utifrån kartläggningarna gjort individanpassade grupper.

Genom åren har vi arbetat med flera olika kartläggningsmaterial i svenska och matematik, men vi har saknat ett material som på ett tydligt sätt synliggör för eleverna vad de kan och vilka förmågor de behöver utveckla. Vi har även känt att det varit godtyckligt vad vi vill att eleverna ska kunna och ha med sig när de börjar i ettan.
Vi har sett att det funnits ett behov av att synliggöra elevernas lärande och att öka deras delaktighet under utvecklingssamtalen. Vi har letat på nätet, men det har varit svårt att hitta material som varit riktat mot förskoleklass. Efter mycket sökande så hittade vi ett material från Beta pedagogerna som vi kunde utgå ifrån. Materialet är uppbyggt med bilder utifrån de olika förmågor som är kopplade till de fem ämnesområdena i läroplanen. För att materialet ska passa vår verksamhet, har vi omarbetat det.

För att följa med i sin egen utveckling har eleverna fått pappersmaterialet från Beta- pedagogen, och har allt eftersom de utvecklats fått färglägga sina förmågor. Detta har gjort att det blivit väldigt tydligt för både elever, lärare och vårdnadshavare under utvecklingssamtalen.

Vi har kommit en bra bit på väg men det är fortfarande ett pågående utvecklingsarbete både när det gäller materialets innehåll, utformning och hur det ska fungera i praktiken.

Med detta arbete vill vi ge eleverna den bästa grunden och förutsättningarna för fortsatt kunskap, trygghet och trivsel i de högre årskurserna.

/Jessica, Lina, Ann Katrin & Sarah


Visättraskolans fritidshem – Att arbeta tematiskt

På Visättraskolans fritidshem arbetar vi utifrån ett antal teman som är anpassade efter barnens olika behov och intressen.

Vi började arbeta tematiskt under läsåret 2016/2017. Vi valde att arbeta tematiskt för att fördjupa oss i olika kunskapsområden och för att stötta upp skolans verksamhet. Att jobba tematiskt både på skola och fritids gör att lärandet blir mer sammanhängande.

Under utvärderingen av verksamheten i slutet av föregående läsår kunde vi se att vi haft för många teman. Vi hann inte riktigt gå in på djupet, och det blev allt för ytligt i vårt sätt att arbeta. En verksamhetsutvecklande åtgärd som vi infört det här läsåret är att vi planerat för färre teman med större chans för eleverna att fördjupa sig och där vi satsar på kvalité framför kvantitet.

Under våra planeringsdagar inför läsåret har vi haft diskussioner kring vilka teman vi ska arbeta med. Utifrån våra diskussioner, och utifrån önskemål från våra elever så landade vi i att vi skulle arbeta med teman utifrån: närområdet, skolans mångfald, naturen, vänskap och olika högtider.

Utvecklingsgrupp

Fritidshemmet har en utvecklingsgrupp som består av åtta fritidsresurser som jobbar i olika årskurser. Vi har under läsårets gång diskuterat upplägget av våra planeringsmöten och har därför bildat en mindre planeringsgrupp för att effektivisera mötestiden och ge deltagarna möjlighet att komma till tals.

Gruppen träffas varannan vecka för att jobba med verksamhetsutvecklingen. De planerar teman som fritidshemmet ska jobba med under läsåret, skriver pedagogiska planeringar som är kopplade till dessa teman och läroplanen samt utvärderar verksamheten kontinuerligt.

Inför varje temaperiod planeras och struktureras verksamheten utifrån det aktuella temat. De pedagogiska planeringarna och dess olika aktiviteter är alla kopplade till temat och läroplanen.

Nedan följer två exempel på de teman som vi arbetat med under läsåret 2017/2018.

Vänskap

Temat ”Vänskap” inledde läsåret 2017/2018. Syftet med temat var att skapa ett positivt klimat på fritids och därmed stärka barnens sociala relationer till varandra. Vi inledde temaarbetet med diskussioner om hur man är en bra kompis. Genom olika samarbetsövningar fick barnen öva på kreativa förhållningsätt och skapa goda relationer. Några av våra aktiviteter som var kopplade till temat var skapande och rörelse.

Skapandeverkstaden tillverkade vänskapsarmband och vänskapshalsband med skolans logga. Under aktiviteten rörelse fick barnen leka samarbetslekar som de tillsammans fick bestämma. De har haft diskussioner om känslorna och hur man hanterar olika känslor.

Genom utvärderingen med barnen av temaarbetet såg vi att temat var uppskattat av både barnen och personalen. Vi kommer att inleda även nästa läsår med detta tema då vi får nya elever i förskoleklasserna och vi tycker att det är viktigt att arbeta med relationer.

Vi tror på att en god kommunikation baserat på förtroendefulla relationer mellan barn och vuxna skapar goda förutsättningar för att barnen ska få kunskaper, känna sig trygga och trivas hos oss.

Jorden runt

Syftet med temat ”Jorden runt” har varit att främja barnens förståelse och uppfattning för andra människor i världen och få större förståelse för olika kulturer. Vi har delat in aktiviteterna i grupper och jobbat med olika världsdelar. Genom att barnen roterade mellan de olika grupperna gavs de möjlighet att jobba med alla världsdelar. Genom att skapa, baka, leka, och söka fakta om dessa världsdelar har barnen fått ta del av olika kunskaper kulturer från världens olika delar.

Skapandeverkstaden har jobbat med världsdelen Afrika. De har haft diskussioner om vilka länder som ligger i Afrika, vilka djur som finns och olika nationaliteter.

Utifrån diskussionerna har barnen skapat en karta, målat djur, målat flaggor samt skapat egna figurer med tillhörande kläder. Figurerna och flaggorna har placerats runt om kartan och har visats upp för föräldrarna på avslutningen för temat

En av fritidshemmets mest populära aktiviteter är IT verkstad. Under temats gång har barnen fått jobba med världsdelen Sydamerika. Barnen började med att söka fakta om världsdelen, dess form och har återskapat den i Minecraft.

Under aktiviteten rörelse har barnen fått möjlighet att delta i olika lekar från olika länder. Barnen fick presentera lekar från sina ursprungsländer. De har även övat på olika danslekar från andra länder samt lyssnat på musik på olika språk.

Vi avslutade temat med en fest för barnen där vi bjöd in föräldrarna där de fick ta med sig bakverk som härstammar från deras ursprungsland och kultur.

Genom utvärderingen med barnen ser vi att arbetet kring temat ”Jorden runt” har varit lyckat. Både barnen och personalen tyckte att arbetet med temat har varit roligt och lärorikt.  Barnen uttryckte att de har lärt sig mer om andra länder och kulturer samt fått ökad förståelse för andras levnadsvillkor. Temaarbetet kommer därför att pågå även under nästa läsår eftersom vi har en rik mångfald på skolan och detta kommer berika vår verksamhet.

 

”[…] undervisningen ska bidra till att utveckla elevernas intresse för och kunskaper om natur, teknik och samhälle genom att ge dem möjligheter att utforska, ställa frågor kring och samtala om företeelser och samband i omvärlden. Undervisningen ska också ge eleverna möjlighet att använda matematik för att beskriva omvärlden och lösa vardagliga problem. Vidare ska undervisningen ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om hur de olika val som människor gör kan bidra till en hållbar utveckling. Genom att eleverna får vistas i natur och samhälle ska undervisningen också stärka deras möjligheter att ta del av ett aktivt förenings-, kultur- och friluftsliv i närmiljön.”

(LGR11, reviderat 2017,s 25)

Genom att skriva pedagogiska planeringar för temaarbeten, koppla aktiviteterna till dessa teman och läroplanen inser vi att vi förtydligar verksamhetens mål. Eftersom de pedagogiska planeringarna är kopplade till fritidshemmets mål ser vi att arbetet med det tematiska arbetssättet fångar upp barnens intresse och gör de delaktiga. Barnen får på så sätt en djupare insikt för olika kunskapsområden samt ett tydligare sammanhang om hur olika kunskaper hänger ihop. Vi ser fram emot det fortsatta arbetet kring det tematiska arbetssättet.

 /Pelin Celepli Fritidsasnvarig Visättraskolan

 

 

 

 


Kollegialt lärande med fokus på våra nyanlända elever

Vi har på Visättraskolan två förberedelseklasser som är uppdelade i årskurser 1-3 och 4-6. I förberedelseklasserna fokuseras mycket av arbetet på att utveckla elevernas kunskaper i det svenska språket. Men eleverna undervisas även i övriga teoretiska ämnen. Hur länge en elev undervisas i förberedelseklassen beror på elevens tidigare skolbakgrund samt språkutveckling. Dock finns det regelverk som säger att elever får undervisas i förberedelseklass i högst två år. Dessutom säger skollagen att eleverna inte får undervisas 100 % i förberedelseklass vilket leder till att eleverna relativt fort hamnar i ordinarie klass i framförallt idrott och hälsa, bild, musik och slöjd, dels för att dessa ämnen är enklare för eleverna att delta i och dels för att vi i förberedelseklassen inte kan erbjuda eleverna den undervisningen.

På Visättraskolan arbetar vi i olika arbetsgrupper och vi som arbetar i förberedelseklasserna ingår i FBK-gruppen. I arbetsgruppen träffas vi vid ett antal tillfällen i månaden och diskuterar bland annat litteratur utifrån elevgruppen nyanlända. Detta läsår har vi utgått från Sara Perssons bok “Nyanlända elever- undervisning, mottagande och flerspråkighet” och “Att undervisa nyanlända – metoder, reflektioner och erfarenheter” av Anna Kaya. Dessutom diskuterar vi hur vi kan samarbeta mellan klasserna och ger varandra tips på olika arbetssätt.

På Visättraskolan arbetar vi mycket med det kollegiala lärandet där vi delar med oss av det arbete vi gör i klasserna med varandra. Vi i FBK-gruppen har planerat två lärarmöten som vi hållit i för övriga lärare på skolan för att tillsammans med våra kollegor prata om det arbete som vi gör i våra klasser samt hur övergången mellan förberedelseklass och ordinarie klass ser ut.

Vi startade vårt första lärarmöte med att hälsa våra kollegor välkomna och be dem sätta sig ner på rumänska. Därefter fick de två uppgifter där de skulle para ihop ord med bilder på rumänska och en text på rumänska med tillhörande frågor där de fick använda sig av Google translate. Detta gjorde vi för att försöka visa hur våra elever kan känna när de kommer helt nya utan erfarenheter av språket. Lärarna fick sedan diskutera hur det kändes och de sa bland annat att de blev medvetna om översättningens begränsningar. Vi visade sedan lärarna vad eleverna i förberedelseklasserna sagt om att gå ut i ordinarie klass vilket gav många en tankeställare. Många av eleverna tycker att det är spännande att komma till ordinarie klass medan andra känner att de har svårt att känna tillhörighet med klassen då de kanske inte har en egen låda till sina saker eller en fast plats att sitta på. Lärarna fick därefter samtala i grupp kring hur de gör när en elev från förberedelseklassen kommer till dem för första gången. Sara Persson (2016) skriver i sin bok att för att ett sätt att få en bra start med en nyanländ elev är att lära sig något på dennes modersmål, det kan vara “hej” eller “välkommen”.

Många elever känner att de har svårt att förstå när de kommer ut i ordinarie klass och lärare känner också många gånger att de har svårt att skapa förståelse för eleverna. Därför valde vi att på vårt andra lärarmöte fokusera på vilka förväntningar lärarna har på eleverna som kommer till ordinarie klass samt vilka begrepp som är nödvändiga för eleven att kunna för att följa med i undervisningen. Lärarna fick i grupp skriva om vilka förväntningar de har och därefter även skriva vilka begrepp som är nödvändiga i just deras ämnen. Att elever har svårt med begrepp är inte knutet just till våra elever utan även övriga elever på skolan. Därför har vi en tanke om att tillsammans skapa en begreppsbank där lärare kan fylla på begrepp och därmed skapa ett levande dokument som alla har tillgång till. Anna Kaya (2016) anser att det är viktigt att använda alla elevens språk för att utveckla och kartlägga elevens ämneskunskaper, detta kan man göra genom att låta eleven översätta viktiga begrepp till sitt modersmål. Dock bör man vara medveten om att vissa begrepp är nya för eleven både på deras modersmål och svenska. Det är då bra att ta hjälp av elevens studiehandledare för att skapa en djupare förståelse kring begrepp och texter. Persson (2016) pratar om vikten av att skapa ett gott samarbete med studiehandledare och att detta innebär att ge studiehandledare planeringar samt material för att de på bästa sätt ska kunna förbereda sitt arbete. Hon menar även att det är viktigt att beakta elevens modersmål då den är del av elevens identitet och även att modersmålets utveckling även gynnar språkutvecklingen i svenska. Detta är något som diskuterades på lärarmötet där vi talade om vikten av att se elevens modersmål som en resurs samt att få eleven att känna stolthet över sitt modersmål.

Slutligen- för att arbetet i förberedelseklass och övergången till ordinarie klass skall fungera krävs det att alla på skolan skapar en bra relation till dessa elever och att vi ser till de kunskaper eleven redan har med sig. Gör vi det skapas goda förutsättningar för att eleverna får goda kunskaper, trivs och känner sig trygga, vilket är Visättraskolans ledord- kunskap, trygghet och trivsel.

Tack för ordet!

/Marielle, Michaela och Solav