Förstelärare i entreprenöriellt lärande

Jag heter Rebecka Holm och är klasslärare i 2C på Visättraskolan. Sedan april 2017 är jag även förstelärare i Entreprenöriellt lärande.

För sex år sedan gick jag kursen ELIT (Entreprenöriellt lärande och IT) i Huddinge kommun. Då var det helt nytt för mig med entreprenöriellt lärande och det var svårt att greppa hur jag skulle arbeta för att få min undervisning entreprenöriell. Men ju längre kursen gick så till slut föll polletten ner och jag förstod! Jag hade ju hela tiden haft ett entreprenöriellt förhållningssätt i mig, men det var först nu som jag fick ett tjusigt namn på det (som jag dock hade svårt att uttala). Jag har tidigare låtit mina elever arbeta med uppdrag, lösa problem i grupp och klassen har ofta haft mottagare till sina arbeten. Precis det som det entreprenöriella lärandet handlar om!

 

Skolverket säger så här:

”Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt deras vilja att pröva och omsätta idéer till handling och lösa problem. Eleven ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Utbildningen ska därigenom ge eleverna förutsättningar att utveckla ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap.

En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang.”

(LGR11, kapitel 1 s. 9)

 

Förra året fick jag möjlighet att gå fortsättningskursen, ELIT 2.0 tillsammans med min kollega Rabia Celik. Jag hade då chansen att fördjupa mig i entreprenöriellt lärande och tid för att diskutera och planera ett par entreprenöriella teman. I samband med detta sökte Visättraskolan en förstelärare i Entreprenöriellt lärande. Jag tvekade först om jag skulle söka samtidigt som jag tyckte att uppdraget lät väldigt spännande. Jag såg det som en chans att själv få utvecklas och testa något nytt samtidigt som jag fick chansen att inspirera mina kollegor att utveckla sin undervisning.

 

Mitt uppdrag

Det här läsåret har jag 20 % nedsatt i undervisningstid förlagt under tisdagar. Detta gör det lätt för mig att boka in t.ex. klassrumsbesök eller andra handledningar.

Mitt uppdrag består av ett par olika delar:

 

Klassrumsbesök/ Handledning

En av de roligaste delarna i mitt uppdrag är att göra klassrumsbesök. Mina kollegor får boka in en tid då de vill att jag kommer och är med en lektion. Antingen kommer jag och tittar när de arbetar entreprenöriellt med sin klass, eller så kommer jag och tittar och ger förslag hur man skulle kunna twista till undervisningen för att göra den mer entreprenöriell. Efter varje besök ger jag feedback per mail där jag skriver vad jag har sett, vad som har varit bra och så ger jag ett par tips och idéer som jag vill ska väcka nya tankar hos mina kollegor.

Jag läser även igenom de pedagogiska planeringarna som ligger på Visättraskolans kunskapsportal. Efter att jag har läst lämnar jag återigen feedback på mail och ger tips och idéer. Ligger planeringarna uppe innan temat startar igång så har jag också tid att hinna väcka nya tankar innan arbetet startar, t.ex. vem kan vara mottagare för arbetet? Kan man lyfta in närings- och arbetslivet naturligt?

 

Workshop

På måndagar och tisdagar är det ett rullande scheman med olika möten för lärarna på Visättraskolan. Två tisdagar under hösttermin har jag hållit i workshops för mina kollegor. Nervöst, absolut, men också väldigt roligt! Under dessa workshops har jag pratat om vad entreprenöriellt lärande är, inspirerat genom att ge tips som kan appliceras på flera olika teman och arbetsområden och låtit mina kollegor få tid att diskutera hur de ser på entreprenöriellt lärande och hur de låter sina elever träna på de entreprenöriella kompetenserna. För jag tror ju att många av mina kollegor redan arbetar entreprenöriellt idag, men att de behöver få upp ögonen för vad det verkligen innebär och få, precis som jag fick för sex år sedan, en aha-upplevelse att man redan arbetar entreprenöriellt men även få hjälp att utveckla tänket.

ELIT-gruppen

Tillsammans med försteläraren i IT, Jimmy Askelius, leder vi ELIT- gruppen (entreprenöriellt lärande och it). I gruppen har vi bl.a. planerat för workshops (läs mer om en av dem här) och läst gemensam litteratur för att få en samsyn på entreprenöriellt lärande och hur det kan kombineras med IT. Under vårterminen kommer vi tillsammans planera entreprenöriella uppdrag som kombineras med IT kopplade till varje tema i kunskapsportalen. Detta kommer medföra att entreprenöriellt lärande följer som en röd tråd genom elevernas hela skolgång på Visättraskolan F-6.

 

SYV

En annan del i mitt uppdrag är att utgå från Huddinge kommuns strategidokument för SYV (studie- och yrkesvägledning) och planera för elevens val.

Redan från årskurs ett ska eleverna få möjlighet att:

  • Granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden.
  • Ha inblick i närsamhället och dess arbete, förenings- och kulturliv.
  • Ha kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra länder.

 

Ett steg i att öppna upp skolan mot omvärlden och världen full av arbeten och yrken är att eleverna ska få möta olika yrken och arbetsplatser under sin skolgång. Jag kommer berätta mer om detta arbete i kommande blogginlägg.

 

Det är spännande att arbeta utifrån ett entreprenöriellt förhållningssätt där vi utgår från elevernas eget intresse för att på så sätt öka deras motivation men är det möjlighet att kombinera detta med läroplanens kunskapskrav? Låt oss titta på de entreprenöriella kompetenserna som vi genom detta arbete ska främja:

 

  • Initiativtagande
  • Ansvarstagande
  • Att omsätta idéer till handling
  • Nyfikenhet
  • Självtillit
  • Kreativitet
  • Mod att ta risker
  • Att fatta beslut
  • Att kommunicera
  • Att samarbeta
  • Tillvarata möjligheter och förändringar
  • Utveckla och skapa värden

(Källa: OECD, Organisation for Economic Cooperation and Development)

 

Om vi nu går tillbaka till början av mitt inlägg och återigen läser vad Skolverket skriver så ser vi snabbt att entreprenöriellt lärande och läroplanen till stor del går hand i hand!

 

Första året

Nu har jag varit förstelärare i entreprenöriellt lärande i snart ett år, ett år som har varit både roligt och utmanande. Roligt då det verkar som att de flesta av mina kollegor tycker att entrepenöriellt lärande är spännande så de är väldigt positiva till arbetet men även utmanande då det gäller att få med alla på tåget och få alla att förstå hur man kan arbeta entreprenöriellt. Under året har jag även haft tid för att läsa litteratur om entreprenöriellt lärande t.ex. om hur man kan utveckla fritidsverksamheten och få in ännu mer entreprenöriellt lärande där.

Nu blir nästa steg att få ihop en ”uppdragsbank” tillsammans med ELIT-gruppen som ska uppmuntra till ett entreprenöriellt förhållningssätt, där IT används kopplas in och där eleverna når ut och bjuder in omvärlden.

 

Läs gärna mer om mitt dagliga arbete med min klass här.

/Rebecka Holm


Hattie + Nottingham inspirerar

I november hade några av oss möjlighet att få delta på en heldags föreläsning med John Hattie, professor i pedagogik, och James Nottingham, fd lärare, som ger strategier att följa upp Hatties forskning med. Vi delar här nedan med oss av våra tankar från denna dag.

 

Mayssa:

James Nottingham

Mycket bra föreläsning och mycket inspiration. Förra året var jag på James föreläsning som handlade mycket om “power of feedback” och hur vi som pedagoger bör tänka kring den biten. Eleverna behöver veta vad de ska göra och vad som förväntas av de. Han betonade vikten av att man ger kontinuerlig feedback under arbetets gång både muntligt och skriftligt samt på varierande sätt. som exempelvis; att eleven själv kollar igenom sitt arbete, få feedback från en kompis och från läraren. Men för att eleven ska kunna vara självständig och kunna ge kamratåterkoppling behövs det en grund som eleven kan utgå ifrån. Och då visar Nottingham en bild på anslagstavla under rubriken “power of feedback” där eleverna får skriftliga instruktioner för vad som är viktigt att ha med i exempelvis en text.

Den biten har jag tagit med mig sen tidigare och har arbetat på liknande sätt i klassrummet. Vi har en anslagstavla där eleverna jämför sina texter/arbeten innan de får feedback och efter. Det är väldigt givande och nyttigt att arbeta på det sättet. Eleverna ser deras utveckling tydligt och blir mer medvetna om vad de behöver utveckla och även vad de ska satsa på.  

I fredags pratade Nottingham ytterligare om hur viktigt det är för både eleverna och för oss pedagoger att se elevernas utveckling och inte vad de inte kan. Han gav ett exempel om en elev som fick 4/10 rätt i ett prov. James betonade vikten av att tala om för eleven att hen har klarat 4 och det är 6 kvar. Det kan vara ett exempel på hur vi pedagoger kan lägga mer vikt på hur vi ger feedback till eleverna med ett mer utvecklande och positivt sätt. Eleverna behöver hela tiden vara medvetna om deras utveckling både vad de har åstadkommit och vad de behöver uppnå.

 

Emma:

Förväntansfull föreläsning, att få höra mer och inspireras i hur man når en framgångsrik undervisning. Hattie har under en lång period gått igenom olika forskningar och presenterar ett resultat utav dessa under sin föreläsning. Han återkommer under hela sin föreläsning om vikten i ett samarbete, kollegor emellan och elever emellan. Detta är något jag själv tycker är så viktigt i min egna undervisning och mellan mig och mina kollegor. Att få oss prata mer med varandra är något jag verkligen tar med mig. Hattie menar också att som lärare ska man inte gå in med inställningen att, nu ska jag här idag lära ut läroplanen till eleverna, utan att man ska tänka mer, vilka kan jag påverka idag.

 

Något jag också fastnade för, att barn ofta spelar tv-spel/Ipad och där tar inte spelet slut bara för att man klarat av en bana, utan nästa bana blir mer avancerad. Så borde vi tänka i vår undervisning också. Inte bara säga, bra jobbat gå ut och lek nu när du klarade uppgiften. Det är så viktigt att vi faktiskt får in detta tänk på skolan och när vi planerar för vår undervisning tycker jag. Att vi hjälper och utmanar barnen i att lära sig mer, avancera och inte sätta ett “nu är du klar” stämpel på varje uppgift. Det handlar inte, precis som Hattie påpekar under sin föreläsning, att man går ju inte i skolan bara för att lära sig något man redan vet. Hattie pratar också om vikten av feedback, något som jag själv tycker är grunden för en bra undervisning. Den är så otroligt viktig, på alla sätt, men också på vilket sätt. Att inte sätta en stämpel på ett barn utan att se till den uppgift barnet arbetat med. Att också ge barnen rätt verktyg för att kunna ge varandra feedback är också något som jag tycker är så viktigt att man arbetar med. Hattie säger under sitt föredrag, “How to get the kids to become their own teachers?”.

 

Nottingham hade mycket mer konkreta tips på hur man kan göra för att uppnå en  framgångsrik vilket gjorde att det var lättare att sätta hans ord i sin egna undervisning. The learning pit är något som jag tänker är något som vi alla behöver arbeta mer kring. Att synliggöra lärandet hos barnen, få dem att arbeta uppåt och inte avsluta något bara för att det är för svårt eller för enkelt. Att hitta rätt utmaningar för varje enskild individ i klassen är så viktigt för att kunna arbeta fram en framgångsrik undervisning. Något som Nottingham inspirerade mig i väldigt mycket under sin föreläsning. Nottingham pratar också mycket kring feedback och hur otroligt viktigt detta är, feedback is the most powerful influence on learning and achievement. Han menar att vi måste tala samma språk över alla skolor, att ge barnen verktyg i att lära sig själva med stöd av oss lärare. Intressant tycker jag och något vi strävar efter på skolan. För hur ska barnen annars arbeta mot progression om de inte vet stegen? Nottingham tar också betyg som ett exempel under sitt föredrag, han ger ett exempel hur vi ofta är emot betyg men att vi ofta sätter upp exempelvis klara bilder som barnen ritat på väggarna, Vad visar vi då? Progression eller det färdiga resultatet, vilket är viktigast? En tankeställare iallafall för mig! Att ge barnen utmaningar och inte svaret!

 

Ingela:

Föreläsarna John + James förmedlade flera intressanta ledord och uttryck från sitt arbete. Nedan följer några exempel på dessa.

 

What’s your impact? Evaluate it! Impact, här i betydelsen av vår undervisnings inverkan på eleverna, vad den gör för skillnad. Tillsammans med eleverna, bör vi utvärdera denna inverkan. Vi har även möjlighet att påverka och utveckla eleverna till att själva söka frågor och svar, istället för att, som på silverfat, servera färdiga fakta. Vi behöver få eleverna att vilja anstränga sig, att gå till botten i lärandegropen för att sedan lösa hur man kan ta sig upp, kanske med lite hjälp på vägen.

Det är hur lärare tänker, som gör störst skillnad! (enligt Hattie)

Lärandegropen

 

Jämför prestation och utveckling, en utvecklingsprocess, istället för att bara visa slutresultat. Med upprepade förtester kan vi se till att alla kan vid prov. Det måste alltid finnas plats för utveckling för alla, även de som är duktiga behöver det för att inte bli uttråkade. Titta på resultat i början, kanske under processen, och på slutet.

Med slöjden som exempel, en arbetsprocess som synliggörs genom loggbok, i text och bild på ipad eller genom målad planering/skiss, med text efter varje lektion och ännu en målad bild på slutet. Andra sätt kan vara att belysa förkunskaper och en progression, med gjorda arbeten. En bild på kroppen, till exempel; att fylla i det eleven kan. Fyll sedan på med det eleven lärt sig i en ny bild.

I lugn och ro

 

Growth mindset och Lärandegropen – Eleverna behöver få reda på att de har ett växande tankesätt, som tar dem framåt, upp ur lärandegropen. Att få någon att anstränga sig kan vara en balansgång. Oftast går det bra, det är jättekul att ha lärt sig. Andra gånger när det inte fungerar – för jobbigt /svårt – och eleven vill ge upp; kanske just den här eleven skulle må bra av att komma fram till att ha lärt sig. När tålamodet tryter kan olust skapas och påverka framtida undervisning. Här skulle en mer individanpassad uppgift behövas för att bibehålla elevens motivation. Ett växande tankesätt behöver få ta flera små steg, och i vissa fall andra vägar. Vårt uppdrag är att eleverna ska få syn på sitt lärande, som sina egna lärare.

Tänkvärt är också att tekniken kan vara både framåtsträvande, utvecklande, för lärandet, men också distraherande för elevernas tänkande. I bilden ovan illustreras avskildhet för eget tänkande!

Vi bör fokusera på det som fungerar bäst i undervisningen, eftersom de flesta beprövade metoder fungerar. Lärares expertis med rätt feedback, höga förväntningar, samarbete, utmaningar, att låta eleverna testa – testa igen och ge mer talutrymme är bland de aspekter som påverkar lärandet mest.

Feedback av hög kvalité fås genom att besvara följande frågor:

    Vad vill jag prestera, uppnå?

    Hur mycket har jag förbättrats så här långt?

    Vad ska jag göra härnäst för att bli bättre?

 

Mycket intressant föreläsning att ta till sig i praktiken. Vissa saker gör man, vissa saker kan behöva få mer utrymme. Härligt med inspiration till mer utveckling!

 

Notera: Den andra bilden från inläggets början är tagen i ett klassrum, övriga är tagna under föreläsningen.