Visättraskolans fritidshem – Att arbeta tematiskt

På Visättraskolans fritidshem arbetar vi utifrån ett antal teman som är anpassade efter barnens olika behov och intressen.

Vi började arbeta tematiskt under läsåret 2016/2017. Vi valde att arbeta tematiskt för att fördjupa oss i olika kunskapsområden och för att stötta upp skolans verksamhet. Att jobba tematiskt både på skola och fritids gör att lärandet blir mer sammanhängande.

Under utvärderingen av verksamheten i slutet av föregående läsår kunde vi se att vi haft för många teman. Vi hann inte riktigt gå in på djupet, och det blev allt för ytligt i vårt sätt att arbeta. En verksamhetsutvecklande åtgärd som vi infört det här läsåret är att vi planerat för färre teman med större chans för eleverna att fördjupa sig och där vi satsar på kvalité framför kvantitet.

Under våra planeringsdagar inför läsåret har vi haft diskussioner kring vilka teman vi ska arbeta med. Utifrån våra diskussioner, och utifrån önskemål från våra elever så landade vi i att vi skulle arbeta med teman utifrån: närområdet, skolans mångfald, naturen, vänskap och olika högtider.

Utvecklingsgrupp

Fritidshemmet har en utvecklingsgrupp som består av åtta fritidsresurser som jobbar i olika årskurser. Vi har under läsårets gång diskuterat upplägget av våra planeringsmöten och har därför bildat en mindre planeringsgrupp för att effektivisera mötestiden och ge deltagarna möjlighet att komma till tals.

Gruppen träffas varannan vecka för att jobba med verksamhetsutvecklingen. De planerar teman som fritidshemmet ska jobba med under läsåret, skriver pedagogiska planeringar som är kopplade till dessa teman och läroplanen samt utvärderar verksamheten kontinuerligt.

Inför varje temaperiod planeras och struktureras verksamheten utifrån det aktuella temat. De pedagogiska planeringarna och dess olika aktiviteter är alla kopplade till temat och läroplanen.

Nedan följer två exempel på de teman som vi arbetat med under läsåret 2017/2018.

Vänskap

Temat ”Vänskap” inledde läsåret 2017/2018. Syftet med temat var att skapa ett positivt klimat på fritids och därmed stärka barnens sociala relationer till varandra. Vi inledde temaarbetet med diskussioner om hur man är en bra kompis. Genom olika samarbetsövningar fick barnen öva på kreativa förhållningsätt och skapa goda relationer. Några av våra aktiviteter som var kopplade till temat var skapande och rörelse.

Skapandeverkstaden tillverkade vänskapsarmband och vänskapshalsband med skolans logga. Under aktiviteten rörelse fick barnen leka samarbetslekar som de tillsammans fick bestämma. De har haft diskussioner om känslorna och hur man hanterar olika känslor.

Genom utvärderingen med barnen av temaarbetet såg vi att temat var uppskattat av både barnen och personalen. Vi kommer att inleda även nästa läsår med detta tema då vi får nya elever i förskoleklasserna och vi tycker att det är viktigt att arbeta med relationer.

Vi tror på att en god kommunikation baserat på förtroendefulla relationer mellan barn och vuxna skapar goda förutsättningar för att barnen ska få kunskaper, känna sig trygga och trivas hos oss.

Jorden runt

Syftet med temat ”Jorden runt” har varit att främja barnens förståelse och uppfattning för andra människor i världen och få större förståelse för olika kulturer. Vi har delat in aktiviteterna i grupper och jobbat med olika världsdelar. Genom att barnen roterade mellan de olika grupperna gavs de möjlighet att jobba med alla världsdelar. Genom att skapa, baka, leka, och söka fakta om dessa världsdelar har barnen fått ta del av olika kunskaper kulturer från världens olika delar.

Skapandeverkstaden har jobbat med världsdelen Afrika. De har haft diskussioner om vilka länder som ligger i Afrika, vilka djur som finns och olika nationaliteter.

Utifrån diskussionerna har barnen skapat en karta, målat djur, målat flaggor samt skapat egna figurer med tillhörande kläder. Figurerna och flaggorna har placerats runt om kartan och har visats upp för föräldrarna på avslutningen för temat

En av fritidshemmets mest populära aktiviteter är IT verkstad. Under temats gång har barnen fått jobba med världsdelen Sydamerika. Barnen började med att söka fakta om världsdelen, dess form och har återskapat den i Minecraft.

Under aktiviteten rörelse har barnen fått möjlighet att delta i olika lekar från olika länder. Barnen fick presentera lekar från sina ursprungsländer. De har även övat på olika danslekar från andra länder samt lyssnat på musik på olika språk.

Vi avslutade temat med en fest för barnen där vi bjöd in föräldrarna där de fick ta med sig bakverk som härstammar från deras ursprungsland och kultur.

Genom utvärderingen med barnen ser vi att arbetet kring temat ”Jorden runt” har varit lyckat. Både barnen och personalen tyckte att arbetet med temat har varit roligt och lärorikt.  Barnen uttryckte att de har lärt sig mer om andra länder och kulturer samt fått ökad förståelse för andras levnadsvillkor. Temaarbetet kommer därför att pågå även under nästa läsår eftersom vi har en rik mångfald på skolan och detta kommer berika vår verksamhet.

 

”[…] undervisningen ska bidra till att utveckla elevernas intresse för och kunskaper om natur, teknik och samhälle genom att ge dem möjligheter att utforska, ställa frågor kring och samtala om företeelser och samband i omvärlden. Undervisningen ska också ge eleverna möjlighet att använda matematik för att beskriva omvärlden och lösa vardagliga problem. Vidare ska undervisningen ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om hur de olika val som människor gör kan bidra till en hållbar utveckling. Genom att eleverna får vistas i natur och samhälle ska undervisningen också stärka deras möjligheter att ta del av ett aktivt förenings-, kultur- och friluftsliv i närmiljön.”

(LGR11, reviderat 2017,s 25)

Genom att skriva pedagogiska planeringar för temaarbeten, koppla aktiviteterna till dessa teman och läroplanen inser vi att vi förtydligar verksamhetens mål. Eftersom de pedagogiska planeringarna är kopplade till fritidshemmets mål ser vi att arbetet med det tematiska arbetssättet fångar upp barnens intresse och gör de delaktiga. Barnen får på så sätt en djupare insikt för olika kunskapsområden samt ett tydligare sammanhang om hur olika kunskaper hänger ihop. Vi ser fram emot det fortsatta arbetet kring det tematiska arbetssättet.

 /Pelin Celepli Fritidsasnvarig Visättraskolan

 

 

 

 


Kollegialt lärande med fokus på våra nyanlända elever

Vi har på Visättraskolan två förberedelseklasser som är uppdelade i årskurser 1-3 och 4-6. I förberedelseklasserna fokuseras mycket av arbetet på att utveckla elevernas kunskaper i det svenska språket. Men eleverna undervisas även i övriga teoretiska ämnen. Hur länge en elev undervisas i förberedelseklassen beror på elevens tidigare skolbakgrund samt språkutveckling. Dock finns det regelverk som säger att elever får undervisas i förberedelseklass i högst två år. Dessutom säger skollagen att eleverna inte får undervisas 100 % i förberedelseklass vilket leder till att eleverna relativt fort hamnar i ordinarie klass i framförallt idrott och hälsa, bild, musik och slöjd, dels för att dessa ämnen är enklare för eleverna att delta i och dels för att vi i förberedelseklassen inte kan erbjuda eleverna den undervisningen.

På Visättraskolan arbetar vi i olika arbetsgrupper och vi som arbetar i förberedelseklasserna ingår i FBK-gruppen. I arbetsgruppen träffas vi vid ett antal tillfällen i månaden och diskuterar bland annat litteratur utifrån elevgruppen nyanlända. Detta läsår har vi utgått från Sara Perssons bok “Nyanlända elever- undervisning, mottagande och flerspråkighet” och “Att undervisa nyanlända – metoder, reflektioner och erfarenheter” av Anna Kaya. Dessutom diskuterar vi hur vi kan samarbeta mellan klasserna och ger varandra tips på olika arbetssätt.

På Visättraskolan arbetar vi mycket med det kollegiala lärandet där vi delar med oss av det arbete vi gör i klasserna med varandra. Vi i FBK-gruppen har planerat två lärarmöten som vi hållit i för övriga lärare på skolan för att tillsammans med våra kollegor prata om det arbete som vi gör i våra klasser samt hur övergången mellan förberedelseklass och ordinarie klass ser ut.

Vi startade vårt första lärarmöte med att hälsa våra kollegor välkomna och be dem sätta sig ner på rumänska. Därefter fick de två uppgifter där de skulle para ihop ord med bilder på rumänska och en text på rumänska med tillhörande frågor där de fick använda sig av Google translate. Detta gjorde vi för att försöka visa hur våra elever kan känna när de kommer helt nya utan erfarenheter av språket. Lärarna fick sedan diskutera hur det kändes och de sa bland annat att de blev medvetna om översättningens begränsningar. Vi visade sedan lärarna vad eleverna i förberedelseklasserna sagt om att gå ut i ordinarie klass vilket gav många en tankeställare. Många av eleverna tycker att det är spännande att komma till ordinarie klass medan andra känner att de har svårt att känna tillhörighet med klassen då de kanske inte har en egen låda till sina saker eller en fast plats att sitta på. Lärarna fick därefter samtala i grupp kring hur de gör när en elev från förberedelseklassen kommer till dem för första gången. Sara Persson (2016) skriver i sin bok att för att ett sätt att få en bra start med en nyanländ elev är att lära sig något på dennes modersmål, det kan vara “hej” eller “välkommen”.

Många elever känner att de har svårt att förstå när de kommer ut i ordinarie klass och lärare känner också många gånger att de har svårt att skapa förståelse för eleverna. Därför valde vi att på vårt andra lärarmöte fokusera på vilka förväntningar lärarna har på eleverna som kommer till ordinarie klass samt vilka begrepp som är nödvändiga för eleven att kunna för att följa med i undervisningen. Lärarna fick i grupp skriva om vilka förväntningar de har och därefter även skriva vilka begrepp som är nödvändiga i just deras ämnen. Att elever har svårt med begrepp är inte knutet just till våra elever utan även övriga elever på skolan. Därför har vi en tanke om att tillsammans skapa en begreppsbank där lärare kan fylla på begrepp och därmed skapa ett levande dokument som alla har tillgång till. Anna Kaya (2016) anser att det är viktigt att använda alla elevens språk för att utveckla och kartlägga elevens ämneskunskaper, detta kan man göra genom att låta eleven översätta viktiga begrepp till sitt modersmål. Dock bör man vara medveten om att vissa begrepp är nya för eleven både på deras modersmål och svenska. Det är då bra att ta hjälp av elevens studiehandledare för att skapa en djupare förståelse kring begrepp och texter. Persson (2016) pratar om vikten av att skapa ett gott samarbete med studiehandledare och att detta innebär att ge studiehandledare planeringar samt material för att de på bästa sätt ska kunna förbereda sitt arbete. Hon menar även att det är viktigt att beakta elevens modersmål då den är del av elevens identitet och även att modersmålets utveckling även gynnar språkutvecklingen i svenska. Detta är något som diskuterades på lärarmötet där vi talade om vikten av att se elevens modersmål som en resurs samt att få eleven att känna stolthet över sitt modersmål.

Slutligen- för att arbetet i förberedelseklass och övergången till ordinarie klass skall fungera krävs det att alla på skolan skapar en bra relation till dessa elever och att vi ser till de kunskaper eleven redan har med sig. Gör vi det skapas goda förutsättningar för att eleverna får goda kunskaper, trivs och känner sig trygga, vilket är Visättraskolans ledord- kunskap, trygghet och trivsel.

Tack för ordet!

/Marielle, Michaela och Solav

 

 


Vikten av att arbeta MED språket


Jag har precis gått en kurs om språklig sårbarhet och språkstörning, där begreppet språknedsättning användes då språkstörning oftast klingar illa. Den officiella benämningen är dock språkstörning. Jag kommer använda mig av språknedsättning i denna text.

Kursens hörnstenar var givetvis att prata om elever som har svårigheter med språket men även vad vi som pedagoger kan göra för att ge eleverna verktyg för att tillgodogöra sig undervisningen.

Föreläsare Anna-Eva Hallin, legitimerad logoped/Ph.D/postdoktor, från Karolinska institutets logopedmottagning pratade om att språket utvecklas genom hela livet men att prat och interaktion är otroligt viktigt  för barn i unga åldrar då det påverkar barnens språk och vilket ordförråd de utvecklar. Hon berättade att barn från socioekonomiskt svaga förhållanden saknar 30 miljoner färre ord än barn från en så kallad medelklass. TV räknas inte som interaktion.

Hon pratade även om att elever har en begränsad bearbetsningsförmåga. När de sammanlagda kraven överstiger förmågan så uppstår en s.k. bearbetningsöversvämning. Detta innebär att en elev kan skriva en välformulerad saga men när det kommer till att skriva en faktatext så begränsas eleven då genrerna inte hör ihop och eleven behöver mer stöd.

Alla föreläsare var överens om att alla elever behöver öva på sitt ordförråd. Föreläsarna Erica Eklöf, specialpedagog, och Johanna Kristensson, legitimerad logoped, talade om på sin föreläsning att 2% okända ord i en text räcker för att påverka läsförståelsen. De berättade också att elever i skolåldern lär sig 3000-4000 nya ord per år.

Mycket av detta tog jag med mig tillbaka till klassrummet och applicerade på min undervisning. I min klass ska vi arbeta med faktatexter och när jag gjorde planeringen så tänkte jag att detta har vi arbetat med tidigare så detta kan eleverna och jag behöver inte lägga ner ett sånt gediget arbete på det. Det visade sig när jag tog på mig mina nya glasögon in i arbetet att det behövde jag visst.

Jag hade en relativt enkel faktatext om renar från en lärobok. Eleverna brukar stoppa mig när det kommer svåra ord men den här gången bad jag att de inte skulle göra det men istället stryka under orden som var svåra och bara lyssna. När jag var klar frågade jag eleverna hur många som tyckte att texten var lättförståelig. Otroligt få räckte upp handen. Vi gick igenom texten igen men den här gången med att gå igenom alla svåra ord. Därefter läste jag texten igen. Jag frågade hur många som nu tyckte att texten var lätt att förstå. I princip alla räckte upp handen. Egentligen hade jag inte ens tänkt göra den delen av övningen. Vilken tur att jag tänkte om!

Vid nästa lektionstillfälle läste jag upp texten igen men nu skulle vi ringa in renens delar. Detta var lättare och eleverna fick sedan en uppgift att sätta ut delarna på rätt plats. Därefter skulle de fylla i en lucktext med ämnesspecifika ord från texten. Eleverna fick samarbeta och sedan återsamlade vi och gick igenom tillsammans. Här fanns ett exempel på att renen fäller sina horn, här hade en del av eleverna skrivit tappar istället. Svaret är inte fel men här kunde jag lyfta upp vad ämnesspecifika ord betyder och varför vi ska använda ordet fäller istället för tappar.

Detta tar givetvis en del tid i anspråk men ökar elevernas förståelse enormt. Nästa lektion ska vi gå igenom strukturen på texten och arbeta med olika språkutvecklande övningar för att skapa oss en förståelse för hur en faktatext organiseras.

Det är så viktigt att vi inte antar att eleverna kan något bara för att vi tidigare arbetat med det. Vi kan ha fått nya elever som inte har någon förförståelse alls eller ha elever med kort arbetsminne som behöver repetera. Eleverna kanske förstår vad en faktatext är men har svårt för strukturen eller att förstå innehållet i liknande modelltexter. Ett utökat ordförråd är a och o för alla elever men i synnerhet för elever med språknedsättning. Vi behöver fråga oss själva hur ofta vi tillåter att saker tar tid och hur mycket vi arbetar med begrepp eller för den delen språket för att det ska bli begripligt för våra elever.

Sandra Grängstedt Mbalire

Förstelärare i språkutveckling

Bilder: Från föreläsningen.