Vikten av att arbeta MED språket


Jag har precis gått en kurs om språklig sårbarhet och språkstörning, där begreppet språknedsättning användes då språkstörning oftast klingar illa. Den officiella benämningen är dock språkstörning. Jag kommer använda mig av språknedsättning i denna text.

Kursens hörnstenar var givetvis att prata om elever som har svårigheter med språket men även vad vi som pedagoger kan göra för att ge eleverna verktyg för att tillgodogöra sig undervisningen.

Föreläsare Anna-Eva Hallin, legitimerad logoped/Ph.D/postdoktor, från Karolinska institutets logopedmottagning pratade om att språket utvecklas genom hela livet men att prat och interaktion är otroligt viktigt  för barn i unga åldrar då det påverkar barnens språk och vilket ordförråd de utvecklar. Hon berättade att barn från socioekonomiskt svaga förhållanden saknar 30 miljoner färre ord än barn från en så kallad medelklass. TV räknas inte som interaktion.

Hon pratade även om att elever har en begränsad bearbetsningsförmåga. När de sammanlagda kraven överstiger förmågan så uppstår en s.k. bearbetningsöversvämning. Detta innebär att en elev kan skriva en välformulerad saga men när det kommer till att skriva en faktatext så begränsas eleven då genrerna inte hör ihop och eleven behöver mer stöd.

Alla föreläsare var överens om att alla elever behöver öva på sitt ordförråd. Föreläsarna Erica Eklöf, specialpedagog, och Johanna Kristensson, legitimerad logoped, talade om på sin föreläsning att 2% okända ord i en text räcker för att påverka läsförståelsen. De berättade också att elever i skolåldern lär sig 3000-4000 nya ord per år.

Mycket av detta tog jag med mig tillbaka till klassrummet och applicerade på min undervisning. I min klass ska vi arbeta med faktatexter och när jag gjorde planeringen så tänkte jag att detta har vi arbetat med tidigare så detta kan eleverna och jag behöver inte lägga ner ett sånt gediget arbete på det. Det visade sig när jag tog på mig mina nya glasögon in i arbetet att det behövde jag visst.

Jag hade en relativt enkel faktatext om renar från en lärobok. Eleverna brukar stoppa mig när det kommer svåra ord men den här gången bad jag att de inte skulle göra det men istället stryka under orden som var svåra och bara lyssna. När jag var klar frågade jag eleverna hur många som tyckte att texten var lättförståelig. Otroligt få räckte upp handen. Vi gick igenom texten igen men den här gången med att gå igenom alla svåra ord. Därefter läste jag texten igen. Jag frågade hur många som nu tyckte att texten var lätt att förstå. I princip alla räckte upp handen. Egentligen hade jag inte ens tänkt göra den delen av övningen. Vilken tur att jag tänkte om!

Vid nästa lektionstillfälle läste jag upp texten igen men nu skulle vi ringa in renens delar. Detta var lättare och eleverna fick sedan en uppgift att sätta ut delarna på rätt plats. Därefter skulle de fylla i en lucktext med ämnesspecifika ord från texten. Eleverna fick samarbeta och sedan återsamlade vi och gick igenom tillsammans. Här fanns ett exempel på att renen fäller sina horn, här hade en del av eleverna skrivit tappar istället. Svaret är inte fel men här kunde jag lyfta upp vad ämnesspecifika ord betyder och varför vi ska använda ordet fäller istället för tappar.

Detta tar givetvis en del tid i anspråk men ökar elevernas förståelse enormt. Nästa lektion ska vi gå igenom strukturen på texten och arbeta med olika språkutvecklande övningar för att skapa oss en förståelse för hur en faktatext organiseras.

Det är så viktigt att vi inte antar att eleverna kan något bara för att vi tidigare arbetat med det. Vi kan ha fått nya elever som inte har någon förförståelse alls eller ha elever med kort arbetsminne som behöver repetera. Eleverna kanske förstår vad en faktatext är men har svårt för strukturen eller att förstå innehållet i liknande modelltexter. Ett utökat ordförråd är a och o för alla elever men i synnerhet för elever med språknedsättning. Vi behöver fråga oss själva hur ofta vi tillåter att saker tar tid och hur mycket vi arbetar med begrepp eller för den delen språket för att det ska bli begripligt för våra elever.

Sandra Grängstedt Mbalire

Förstelärare i språkutveckling

Bilder: Från föreläsningen.

1 kommentarer

Kommentarrubrik

Marielle

Marielle

Bra skrivet Sandra! Jag läser en bok om läsförståelse genom strukturerade textsamtal för elever i behov av särskilt stöd. Den tar upp just hur man kan arbeta med läsförståelse i faktatexter och vikten av förkunskaper för att förstå!

Svara

Kommentera

E-postadress publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *