Utbildning för resurspedagoger i skolan – Verktyg för att stödja eleverna

Under läsåret 2017/2018 har ett antal av Visättraskolans resurser deltagit i en kurs som Centrala skolstöd i Huddinge erbjuder. Kursen ska ge deltagarna grundläggande färdigheter inom strukturpedagogik, bemötande och relationsbyggande. Kursen innefattar pedagogiska och psykologiska metoder som kan stödja elevassistentens arbete med eleverna. Kursen syftar till att ge användbara och vardagsnära verktyg i det dagliga arbetet med elever.

 Kursen tar upp följande moment:

  • Hitta sin roll som resurspedagog/elevassistent/klassresurs
  • Bemöta elever på ett sätt som minskar risken för att konflikter uppstår och eskalerar
  • Skapa strukturpedagogiska hjälpmedel såsom arbetsordning, tankekartor och andra stödstrukturer som kan ge eleven en chans att lyckas
  • Skapa förståelse för olika funktionsnedsättningar
  • Träna och förstärka nya och önskvärda färdigheter i skolmiljön

Här nedan i ett första blogginlägg berättar  en av våra resurser, Jörgen om sitt deltagande under denna kurs. 🙂

/Semira Vikström #stoltrektor

Ledningen på Visättraskolan har gett oss resurser möjligheten att kompetensutveckla oss i strukturpedagogik, färdighetsträning och relationsbyggande. Syftet med kursen är att ge oss verktyg och strategier för att skapa bättre förutsättningar för våra elever att lyckas i skolan, att de ska må bättre, få en bättre struktur och att de ska kunna ta till sig undervisningen på ett bättre sätt.

Mina förväntningar på kursen var att jämföra de metoder och arbetssätt som jag själv har i ryggsäcken. Mycket av det som togs upp på kursen kände jag igen, och använder dagligen i mitt arbete, såsom relationsbyggande, kravanpassning, lågaffektivt bemötande mm.

Jag var också nyfiken på om de andra skolorna har ett nära samarbete med elevhälsan på skolan. Hos oss har vi resurser möjlighet att med kort varsel få tid för rådgivning, och stöd av elevhälsan. Elevhälsan hos oss kan också arbeta riktat mot en klass under en längre period om det finns ett större behov, och om vi pedagoger behöver stöd i hur vi ska arbeta med en elev, eller flera elever. De som arbetar med klassrumsbesök, eller riktat mot en klass är Tikki Stanic (Trygghetsansvarig/Kurator), Toni Azar (kurator) och vi kan få vägledning och stöd av skolledningen, där vi har en biträdande rektor med ansvar för elevhälsan, Erik Hall.

Upplägg

Kursen är upplagd på fem tillfällen och det är tänkt att alla resurser ska gå kursen. Hos oss på Visättraskolan är det fyra resurser som går varje kursomgång.

Inför varje tillfälle får vi uppgifter utifrån ett kompendium som är till grund för hela kursen. Det levande dokumentet och kärnan under kurstillfällena är en bemötandeplan som fylls i eftersom och tas upp för diskussion i gruppen

Varje kurstillfälle startar med en föreläsning och fortsätter sen med en workshop för att avslutas med ett case där vi delar in oss i grupper och man får inte vara med någon från sin egen skola. Till varje föreläsning så finns det ett YouTube klipp som förklarar vad som tas upp på föreläsningen.

Vi har fått med oss mycket under de här kurstillfällena. Vi har pratat om elevens styrkor som grund, relationsbyggande, kartläggning ”funktionell analys”, utvecklingsområden, sätta mål, kravanpassning, belöningssystem Premack Princip och Teckenekonomi, Struktur och tydliggörande pedagogik, färdighetsträning med rollspel, Npf och lågaffektivt bemötande, överskott och underskott, positiv och negativ förstärkning, differentiell förstärkning, utvärdering.

 

Relationsbyggande – Den förtroendefulla pedagogen

För att kunna kartlägga och se till utvecklingsområden, mål och kravanpassning så behöver man ha en relation till eleven. På Visättraskolan så börjar relationsbyggandet redan i förskoleklass då majoriteten av eleverna går på fritids och all fritidspersonal/resurser är i kontakt med dem i sina aktiviteter och under övrig fritidstid.

I kompendiet som vi fick under utbildningen så finns det en checklista med tips och råd om vad man kan tänka på när det gäller relationsbyggande.

En sak som togs upp under kursen och som jag tycker är viktigt i början av en relation till elev i klass är kravlös umgängestid. Kravlös umgängestid ett arbetssätt/metod som man kan ta till i början av relationsbyggandet. Det innebär att man tar sig tid med eleven helt utan krav på att eleven behöver prestera något t.ex. ta tid enskilt samtal med eleven, berätta lite om sig själv viktigt att det blir en dialog där pedagogen också berättar om sig själv.

När relationen är upprättad så är det dags att kartlägga eleven med hjälp av en funktionell analys. Analysen hjälper till att se när eleven behöver stöd t.ex. situationer då eleven tappar fokus, störande moment, miljöer och upplägg på lektion, för höga krav, sociala situationer som rast, omklädningsrum mm.

När analysen är klar så är det dags att gå igenom utvecklingsområden och sätta kort/långsiktiga mål med rätt kravanpassning, olika belöningsmetoder kan hjälpa till och stärka eleven att klara av målen.

 

Belöningssystem

Premack Princip (farmors lag), Är ett sätt att ha låga krav och hög belöning. Efter resultat så höjer man kraven och sänker belöning tills belöningen uteblir och målet är uppnått för att sedan börja med nästa mål, alltså ta ett mål i taget. Utvärdering, man sätter ett datum på varje mål för att se hur det går och hur vi går vidare.

Belöningar kan vara efter ett/flera intressen eleven har, gymnastiksal vid ledigt, skolgårds tid, dator/ipad tid där pedagog styr innehållet, rita/läsa, umgängestid med klasskamrat om klasslärare tillåter, YouTube klipp här är också pedagog med och styr innehållet.

Ändra ett beteende med hjälp av att förstärka förändringen med symboler, ”Teckenekonomi”, som sen kan bytas in mot förvalda belöningar, men var noga med att kollegor också känner till vad som ska förstärkas och att det är tydligt. Symboler kan vara markeringar i en bok, personlig tavla, tabell, sak, kort. Man kan skriva i en personlig bok, i en tabell, liten whiteboardtavla och använda stjärnor, tumme upp, smiley, bönor i burk, Pokemon kort eller efter eget förslag.

 

Struktur och tydliggörande pedagogik – Meningsfullt, Hanterbart och Begriplig pedagogisk lärmiljö

Eleven ska vara förberedd på hur dagen ska se ut, ska få svar på frågor som:

Vem har lektionen, Var ska jag vara, Vad och hur ska jag göra, När och hur länge, Vad händer, Vad händer sen.

På Visättraskolan är lärarna indelade i olika arbetsgrupper och i gruppen PUG – Pedagogisk utvecklingsgrupp så arbetar de utifrån frågeställningen ”Vad är en bra lektion?” och här främst utifrån det strukturella perspektivet. Syftet är att det ska leda till ett arbete där alla lektioner har samma struktur. Det är enklare för oss vuxna att anpassa oss, istället för att våra elever ska anpassa sig utifrån flera lärares olika sätt att exempelvis starta och avsluta en lektion. Tydlighet och en god struktur underlättar för eleverna i deras dagliga arbete, oavsett behov av anpassningar eller inte.

 

Färdighetsträning och utvärdering

Man kan träna färdighetsträning med grupp eller enskilt med elev. Här kommer ord som överskott/underskott, förstärkning/försvagning in men går inte in djupare på det, än att något tas bort och något tillkommer. För att motivera eleven så kan man använda rekvisita, humoristiska rollspel, charader och belöningssystem för genomförd lektion.

Vi gick igenom Npf och lågaffektivt bemötande också, vi har redan jobbat med lågaffektivt bemötande på Visättraskolan, då Martin Wallen från Centrala skolstöd har varit hos oss i två omgångar och haft föreläsningar så det var det inget nytt för oss.

 

Möjlighet till utveckling

2011 ingick jag och Pelin Celepli “fritidsansvarig” i ett nätverk i Huddinge kommun som arbetade med att implementera Lgr11 där vi träffade de flesta fritidshemmen för att arbeta med den nya läroplanen för att sen ta med sig till Visättraskolan för att arbeta med.

Vi märkte redan då att vi låg långt fram med att ha en strukturerad verksamhet med många aktiviteter som är väl planerade och engagerad personal. Genom att vi sedan flera år har låg omsättning på fritidspersonal och en fritidsansvarig som ställer höga krav på oss anställda, och en stark skolledning så ger det oss en möjlighet att utvecklas och behålla god kvalitet.

 

En bra kurs

Avslutningsvis så vill jag säga att jag tycker att kursen har varit bra. Jag har fått med mig material att ta till när jag kör fast. Det som jag vanligtvis gör varje dag finns nedskrivet i pappersform, det skapar en trygghet och det finns där när jag behöver landa i att jag faktiskt är på rätt väg, eller om jag behöver inspiration till att byta och prova ett nytt spår.

Det har också varit bra att få möjligheten att träffa kollegor i kommunen för att utbyta erfarenheter och få insikt hur andra jobbar och ta till sig nya arbetssätt och metoder.

/Jörgen Lif

 

4 kommentarer

Kommentarrubrik

Erik

Erik

Bra text Jörgen! Det är verkligen riktigt att du har de här metoderna och tankesättet med dig i ditt dagliga arbete. Du är en klippa 😁 / Erik

Svara

Kommentarrubrik

Barbro Hanson

Barbro Hanson

Härligt att läsa Jörgen, hur ditt stora engagemang fortsätter! Att få möjlighet att arbeta med dig är en ynnest, både som kollega och elev. Du ger alltid "järnet"- det bästa... - då är det gott att få egen påfyllning! Det är bara att Gratulera Visättraskolan!👍🏼

Svara

Kommentarrubrik

Jörgen Lif

Jörgen Lif

Tack Barbro, du har alltid varit en stor förebild för mig med ditt lugn och ditt proffsiga bemötande mot alla omkring dig, dina ord värmer gott :-)

Svara

Kommentarrubrik

Jörgen Lif

Jörgen Lif

Tack Erik, jag bugar och bockar för de fina orden men den kraften du, Tikki och Toni ger oss på Visättraskolan tillsammans med Semira och Pelin bildar vi ju det berömda kugghjulet som snurrar fort nu, det händer mycket positivt nu.

Svara

Kommentera

E-postadress publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *