Känner mig stolt!

Så har ännu ett läsår med oss på Visättraskolan passerat och vilket fantastiskt läsår vi har haft!

Vi startade upp läsåret med Visättraskolans dag, där vi hade Samir och Viktor på besök, kan nog inte bli en bättre start än så. Vårterminen inleddes med att vi hade en vinnare och en finalist i ”Årets pedagog”, Pelin Celepli var en väl värdig finalist och Henrik Bartoldsson en väl värdig vinnare. Det var den bästa starten på vårterminen och på 2016!

Vi har under läsåret fått ordentlig fart på våra sociala medier där det nu är över 800 som följer oss på Instagram och Facebook. Jätteroligt! Vi har nu också startat upp och i många fall kommit igång ordentligt med klassbloggarna, vilka nästa läsår ska fungera som lärarnas huvudsakliga informationskanal.

Vårt arbete har bland annat uppmärksammats i Södra sidan, P4, och senast i UR Lärlabbet. Vi har startat vår egen filmserie där vi vill bidra till dagens negativa debatt om skolan med positiva inslag, ”Visättraskolan – En helt (o)vanlig skola” som har fått mycket uppmärksamhet. Det händer mycket bra saker i dagens skolor, därför är det viktigt att också skildra det som är positivt, det negativa får idag tyvärr för mycket utrymme i media.

Mod, omtänksamhet, driv och mångfald

Mod, omtänksamhet, driv och mångfald – Huddinge kommuns kärnvärden. Kärnvärden som jag personligen känner passar in på Visättraskolans verksamhet. Tänker att det är svårt att hitta en verksamhet med personal som visar ett större mod, omtänksamhet och driv som personalen på Visättraskolan gör. Dessutom i en verksamhet med stor mångfald, där vi tillåts att vara olika, tänka nytt och att man berikar varandra på ett alldeles fantastiskt sätt.

Det låter klyschigt, men som ledare är man aldrig bättre än den personal som man har under sig. Med andra ord kan man inte lyckas göra förändringar eller utveckla en verksamhet om man som ledare inte har en kompetent och modig personalgrupp. Det finns det på Visättraskolan. För det har hänt mycket på skolan. Vi har givetvis massor att utveckla och förbättra, men vi är på god väg! Det största kvittot att vi kör på i rätt riktning för mig som skolledare är låg personalomsättning, goda resultat på medarbetarenkäten, elever som visar och säger att de trivs, elever som tjatar om att de vill att vi ska bli en F-9- skola, föräldrar som stannar upp, tackar eller som skickar rader som dessa:

Tack för det enormt stora positiva arbete till det bättre, som du lagt ner i Visättraskolan sen du kom dit som rektor! Givetvis tillsammans med din personal. Men det krävs en bra ledning för att det ska bli ett långvarigt bra resultat! Så ser jag på det i alla fall. Det är en så enorm stor skillnad på kvalitet och engagemang mot tidigare i Visättraskolan.

Så glad man blir! Det ger en verkligen fortsatt motivation, för precis som att jag som skolledare ska elda på och entusiasmera skolans personal, så behöver jag det samma och det här är verkligen den eld som behövs.

 

Utmaningar

Det börjar bli fullt

Visättraskolan växer så det knakar. Vi har gått från att höstterminen 2013 ha 250 elever till att idag ha närmare 350 stycken elever. Nästa läsår kommer vi ha treparallelligt i årskurs 1, och för första gången på flera år ha två klasser i årskurs 6. Det är självklart jätteroligt att fler väljer vår skola, och det skapar också möjligheter för oss rent organisatoriskt. Men nu kommer vi inte kunna öka antalet klasser, det är stopp nu. Finns inga lokaler att använda, och vi får allt svårare att fylla på i de befintliga klasserna då matsalen börjar bli full. Efter nyår kommer man att börja flytta in i de nybyggda lägenheterna i Visättra, vi kommer att ha svårt att ta emot alla nya barn som flyttar in. Vi får se hur man kommer planera för detta i kommunen, vi väntar också på besked om när det är dags för att starta igång renoveringen av skolgården.

Nyanlända

Vi har under hela läsåret tagit emot många nyanlända elever och har haft stora grupper i våra två förberedelseklasser. Det har varit en stor in- och utflyttning, och i slutet av läsåret hade vi totalt 42 elever i våra förberedelseklasser. 108 av Visättraskolans elever definieras i den nya skollagen som nyanlända.

Med nyanländ ska avses en person som har varit bosatt utomlands och som nu är bosatt i landet eller ska anses vara bosatt i landet och som har påbörjat sin utbildning här senare än höstterminens start det kalenderår då personen fyller sju år.
En person ska inte längre anses vara nyanländ efter fyra års skolgång här i landet.

Vi har som ambition- och organiserar för att nyanlända elever redan från början ska få undervisning i samtliga ämnen, vilket också innebär att de ska bedömas i samtliga ämnen, oavsett hur kort tid de varit Sverige och fått undervisning i svensk skola. Många elever har börjat hos oss löpande under hela läsåret och det faller sig naturligt att de här eleverna inte har uppnått målen i samtliga ämnen. En ytterligare aspekt är att det i många fall är svårt att få tillräcklig studiehandledningstid eller någon studiehandledning alls på alla elevernas modersmål. Flera elever saknar skolbakgrund eller har fått göra långa uppehåll i sin skolgång p.g.a. krig och oroligheter. För dessa elever är studiehandledning såklart en hjälp, men av naturliga skäl har de svårt att uppnå de ämneskunskaper som behövs, på den korta tiden de gått i vår skola, för att de ska räknas ha uppnått kunskapskraven – även med studiehandledning. En enorm utmaning för verksamheten i stort. Det är dock viktigt att lyfta att vi på Visättraskolan genom åren varit framgångsrika i arbetet med våra nyanlända elever. Vi har höga förväntningar på dem och på längre sikt känner vi stor tillförsikt till att även våra allra mest nyanlända elever ska lyckas med sina studier. Som gott exempel kan nämnas att vi har tre elever som nu går ut årskurs 6 som har varit i Sverige under två år och som nått meritvärden på närmare 280 poäng, samt att de tre eleverna som tillhör åk 6 och går i förberedelseklassen tar med sig ett meritvärde på 178,3 poäng efter bara något läsår i Sverige. Fantastiska prestationer!

Titta gärna på det tredje avsnitt i vår serie, Visättraskolan – En helt (o)vanlig skola som handlar om Tinas fantastiska arbete i en av våra förberedelseklasser.

Matematik – utökad timplan så där i sista sekunden

Regeringen slängde ju hastigt och lustigt till oss den här lilla kurvbollen så här i slutet av läsåret, en utökad timplan i matematik för årskurs 4-6 som då skulle börja gälla redan nästa läsår. Jag hade möjligheten att stuva om lite i verksamheten, och fick det att gå ihop på ett bra sätt, men jag kan förstå att större skolor nu står inför stora utmaningar. Sen måste man ju verkligen fundera över om kvantitet är lösningen, det handlar väl ändå om att eleverna ska erbjudas kvalitet. Att slänga till oss sådana här förändringar i sista sekunden genererar sällan kvalitet, utan då blir det risk för att man tar till hafsiga lösningar för att följa de lagbeslut som fattats. Sen är nästa fråga hur man ens ska hitta behöriga mattelärare idag. Men, det här är ett helt annat inlägg, i det här inlägget vill jag vara positiv! 🙂

Avslutningsvis

Avslutningsvis vill jag lägga in några av de rader jag skrev till personalen på Visättraskolan. Några gemensamma rader innan jag tackade var och en med några individuella rader, sammanlagt en så där 15 sidor. Helt klart värda varje minut! Tänker att de här raderna kan fungera för vilken verksamhet som helst.

Så var det ju det här med kugghjulet. För att vi ska fortsätta på denna fantastiska utvecklingsresa så är det viktigt att inte ta varandra eller verksamheten för givet, att komma ihåg att vi alla är olika, och acceptera och respektera varandras olikheter. Det är också viktigt att vi visar uppskattning för det vi faktiskt har, och för varandra. Våga ha högt i tak och prata med varandra. Vi måste visa att vi vill varandra väl och visa hur viktiga vi alla är för att den här skolan ska fortsätta att verka och utvecklas på samma fina sätt som vi gör nu. Var stolta över er själva och era kollegor, vi gör det här tillsammans!

Jag är otroligt stolt över vår fina verksamhet. Vi går in i ett läsår med få förändringar i personalen, vilket skapar trygghet och möjlighet till fortsatt utveckling. Vi har på riktigt världens bästa jobb och världens bästa elever.

 

Nu ska vi ladda batterierna!

Ha nu en fantastisk semester, för det har du förtjänat! 🙂

Vi ses nästa läsår, och håll utkik efter Visättraskolan!

/Semira Vikström #stoltrektor

 

 


Arbetet med nyanlända elever på Visättraskolan

Som för många andra skolor i Huddinge så har vi på Visättraskolan under det här läsåret haft ett otroligt tryck på nyanlända elever till våra grupper. Vi är en av de skolor i kommunen som tar emot flest nyanlända elever, vilket givetvis innebär att det ställs höga krav på de undervisande lärarna.

Vi erbjuder en verksamhet med hög kvalitet för våra nyanlända elever och varje gång jag hamnar i samtal med de här eleverna så gläds jag över deras lust till att lära och glädje över att vara i skolan. Att kunna föra samtal på svenska med elever som bara varit i Sverige i några månader är helt otroligt, och det blir då extra tydligt vilket fantastiskt arbete vår personal i förberedelseklasserna gör. Därför är jag extra glad över att här i bloggen kunna publicera ett gästinlägg skrivet av en av våra lärare i förberedelseklasserna, Veronica Johansson. Håll utkik i vår serie ”Visättraskolan – En helt (o)vanlig skola” där vi snart kommer visa mer från arbetet i förberedelseklasserna.

Jag är som rektor oerhört stolt över den verksamhet vi erbjuder våra nyanlända elever, våra lärare gör ett fantastiskt arbete!

/Semira Vikström #stoltrektor

Arbetet med nyanlända elever på Visättraskolan

På Visättraskolan har vi två förberedelseklasser, en för åk 1-3 och en för åk 4-6. Jag kommer nu att berätta lite om verksamheten i åk 4-6 av den enkla anledningen att det är där jag arbetar. Jag heter Veronica Johansson och arbetar i klassen tillsammans med mina fantastiska kollegor Johan, Linda och Mats och tillsammans får vi tillbringa våra arbetsdagar med 27 härliga barn.

Eleverna placeras i förberedelseklass även kallad fbk, för att de är nya i Sverige och behöver lära sig sitt nya språk, svenska. Syftet med vår fbk är att förbereda eleverna för en skolgång i skolans ordinarie klasser. För att en elev i fbk inte ska gå ut i ordinarie klass från en dag till en annan arbetar vi med att slussa ut eleverna. Detta innebär i praktiken att när en elev börjar hos oss i förberedelseklass på Visättraskolan så kartläggs den och får en placering i en klass i ordinarie verksamhet, allteftersom eleven lär sig svenska slussas den ut i allt fler ämnen. På så sätt gör vi övergången till den ordinarie klassen smidig och eleven har också under tiden fått möjlighet att lära känna elever och lärare vilket bidrar till en given plats när hen kommer ut på heltid.

Vi tar emot elever med olika skolbakgrund varav en del av dem har gått väldigt lite eller inte alls i skola. Detta innebär en enorm klyfta gentemot de elever som är födda i Sverige och som har gått i svensk skola sedan de var sex år gamla.

En del av våra elever har levt större delen av sina liv i krig och upplevt saker som många av oss vuxna inte ens har sett mer än på tv. Många av våra elever har också spenderat månader eller år på flykt utan en fast sängplats, mat, kompisar och i värsta fall utan sina syskon och föräldrar.

Vi som arbetar i verksamheten inser nog inte riktigt själva hur tungt det faktiskt är att hantera alla dessa livsöden under ett och samma tak. Glädjen att möta dessa fantastiska barn varenda morgon är så mycket större än det. Att få se en tolvårig pojke blygt glida in i klassrummet sin andra vecka i Sverige efter månader på flykt, en ”man” i ett barns kropp som upplevt diverse otäckheter, långsamt landa och bli en skolpojke. Att se honom en månad senare spela denna ”barnsliga fotboll” som han tidigare bara iakttagit, för att knappt ett år senare sitta i ett klassrum fullt av tolvåringar och prestera och ta till sig kunskaper, i stort sett, på samma sätt som sina kamrater. Det får ens hjärta att svämma över av stolthet och glädje. Yes, Vi har lyckats med vårt uppdrag!

Hur gör vi då för att lyckas?

”Du fattar ingenting” är tyvärr en ganska vanlig kommentar våra elever möter av andra barn och ungdomar i samhället. Detta baseras då på att de inte talar ”lika bra” svenska som andra och det här är något vi pedagoger hela tiden kämpar för att motbevisa. Hela grunden i vårt arbete är ett salutogent förhållningssätt som bygger på att lyfta elevernas styrkor och visa framförallt dem själva hur mycket de kan och har lärt sig sedan tidigare. Det du inte kan, det kan jag, och tvärtom så om vi samarbetar och delar med oss klarar vi detta tillsammans. Vår uppgift är att lyssna, stötta och framförallt ge dem orden på svenska för det de vill berätta, för berätta det kan de. Ni anar inte vilka intressanta samtal vi allt som oftast har i vårt klassrum men även i matsalen.

Till vår hjälp har vi också en hel drös duktiga studiehandledare som arbetar hårt för att eleverna ska lära sig det nya språket men också få möjlighet att visa allt de redan kan och behöver utveckla. För självklart är det så att våra nyanlända placerats i fbk för att lära sig svenska och fokus ligger såklart på det, MEN utmaningen ligger i att ta reda på och hålla fast vid vad eleverna har lärt sig sedan tidigare och sedan bygga vidare på det. Målet är att eleven ska ut permanent och på heltid i ordinarie verksamhet senast inom två år och för varje månad som går finns en risk att kunskapsklyftan mellan elever i fbk och elever i ordinarie klass ökar. Det är där själva ordet förberedelse kommer in. Eleverna ska inte bara förberedas rent språkligt för denna övergång utan de ska också förberedas kunskapsmässigt. Om en elev placerats i fbk när hen gick i åk 4 ska kunskaperna inte ha stannat där när hen kommer ut i ordinarie klass i åk 5 eller 6, en nyanländ elev har samma rättigheter till utveckling, lärande och undervisning på samma sätt som en elev med flera års skolbakgrund i Sverige har.

I klassen går som sagt 27 elever mellan 9-14 år med 11 olika språk. För att alla ska få möjlighet att bidra och dra nytta av sina kunskaper arbetar vi mycket i grupper. Grupperna varierar beroende på arbetsmoment och elevens styrka ligger alltid i fokus, ingen placeras i en grupp för att den kan mindre än de andra. Det är också väldigt viktigt att tänka på att för att utvecklas måste man också utmanas, nivån ska inte vara för svår men inte heller för lätt. Vi har också individuellt arbete då eleverna arbetar i sina böcker i svenska och matematik, där arbetar de helt utifrån sin egen nivå och har böcker tilldelade efter det. Ibland arbetar vi i språkgrupper, det vill säga att vi placerar eleverna i grupper där de kan tala ett gemensamt språk, förutom svenska. Dessa grupper har vi ofta när de arbetar med skrivuppgifter i svenska, då kan de prata på det språk de vill för att sedan få ner en text på svenska tillsammans.  Vi arbetar också i grupper utifrån den årskurs de är placerade i, detta gör vi framförallt i engelska, so och no för att klyftan inte ska vara alltför stor när de börjar i sin ordinarie klass. När vi har högläsning gör vi detta i grupper med olika böcker utifrån den nivå i svenska eleverna ligger på, detta för att samtalet och diskussionen kring läsningen ska passa alla som är i den gruppen. Ingen ska må dåligt för att den inte förstår eller hindras för att den förstår mer än de andra.

Ja arbetssätt och uppgifter kan variera men det som är viktigast för oss är att möta varje barn där den är och hjälpa den dit den vill! Det här var lite om hur vi arbetar i vår klass för att för att förbereda eleverna i största möjliga mån för en bra framtid i sitt nya land.

Veronica Johansson
Förstelärare i pedagogisk utveckling
Visättraskolan

IMG_5822.JPG

Veronica Johansson