3xBETT – Nu är det dags att hitta nya vägar!

Jag har haft förmånen att få åka till BETT i London tre gånger. Alla gånger har jag rest dit med Caperio och alltid tillsammans med lärare eller annan personal på vår skola.

Första gången jag åkte till BETT var i januari 2014. Då hade jag varit rektor på Visättraskolan i en termin och vid tillfället för resan hade vi ca 50 paddor som stod i en papperskasse i ett förråd. Det var allt vi hade i digital verktygsväg. Mitt första fokus för resan till BETT det året var just att få inspiration till hur vi på Visättraskolan skulle starta upp arbetet med IT och hur vi skulle gå från att vara en skola med paddor liggandes i ett förråd till att använda digitala verktyg som en naturlig del i verksamheten. Skolbesöken och de föreläsningar som jag fick ta del av under första året var oerhört inspirerande utifrån det läge som Visättraskolan just då befann sig i.

Kortfattat vad som hände efter besöket var att vi under våren delade ut paddorna till personalen, lät dem leka med paddorna och lära känna till dess funktioner. Vi byggde ut antalet accesspunkter, genomförde diverse kompetensutvecklingsinsatser, tog fram rutiner, förväntansdokument, anställde en förstelärare i IT, anställde en IT-admin på heltid, och vi köpte in paddor som skulle delas ut till eleverna. Hösten 2014 var vi en En-till-En skola från årskurs 2 till årskurs 6. I årskurs 1 var det två elever/padda. (Höstterminens start 2015 hade vi även En-till-En från årskurs 1).

I januari 2015 åkte jag tillbaks till BETT tillsammans med tre av mina lärarkollegor, då åkte även alla skolledare från Huddinge kommun med. Här hamnade mycket fokus för egen del på lärmiljön under skolbesöken. Under den här konferensen ordnade man olika dialoger för oss skolledare. Vi fick möjlighet att på plats, i ett mer organiserat sammanhang diskutera kring olika saker vi sett under besöken, och vad vi hade tagit med oss från de olika föreläsningarna. Det här tyckte jag var mycket bra. Likaså ordnade Huddingens utvecklingsavdelning olika möten under resans gång där vi lyfte olika saker tillsammans. För mig var det här den största behållningen, men också skolbesöken. Skolbesöken var också en viktig utgångspunkt för när vi under våren började planera för den totalrenovering av klassrumsmiljöerna som vi genomförde på egen hand under sommaren 2015.

2016 åkte jag inte med till BETT. Däremot hade vi fyra lärare och skolans IT-admin på plats. Inför resan startade vi en Skolutvecklingsblogg. Tanken med Skolutvecklingsbloggen är att personalen ska skriva ett inlägg när de deltagit i en konferens eller gått på en föreläsning osv. Syftet med bloggen är att dela med sig till sig till sina kollegor (och andra).

Visättraskolan är idag en En-till-En-skola från årskurs 1-6, vi har 1:2 i förskoleklasserna. Digitala verktyg är en naturlig del i det dagliga arbetet. Vi ville nu åka till BETT för att kunna vässa till oss ytterligare i det här utvecklingsarbetet. Så nu i januari åkte vi iväg igen. Denna gång reste jag med biträdande rektor och fyra lärare. Vi hade fulla dagar med skolbesök och föreläsningar. Under skolbesöken delade vi upp oss, så vi besökte totalt fyra skolor. När vi träffades på eftermiddagen för att prata om det vi hade sett så var vi alla eniga, vi har på Visättraskolan kommit väldigt långt i vårt arbete.

Själv fick jag möjlighet att besöka två skolor, skolor med väldigt olika förutsättningar. Den ena skolan var en privatskola där föräldrarna betalade höga avgifter. Den andra skolan var en kommunal skola, men som låg i ett finare område i London. På privatskolan hade man modern teknik i samtliga klassrum, ledningen hade en tydlig vision om hur man ville arbeta och vart man var på väg. Men det var också tydligt i samtalen med lärarna att ledningens vision inte var förankrad. Det märktes att de var i uppstarten på sitt arbete, särskilt när det gäller G Suite (GAFE). Med de förutsättningar som de har, så kan det här bli en mycket spännande skola att följa, särskilt för en skola som är i startfasen med att sätta igång arbetet med En-till-En.

Den andra skolan vi besökte var en kommunal skola som låg i en finare del av London. Skolan har en hög andel in- och utflyttning av elever då det är många föräldrar som var där på arbetskontrakt. Det här är en stor utmaning för skolan. Här var det tydligt att man inte alls hade kommit långt i arbetet med IT. Det var en ensam skolledare som gjorde absolut allt själv. Allt från att gå till affären för att välja vilka digitala verktyg som skulle köpas in, till att sätta upp tekniken på egen hand. En engagerad skolledare med höga ambitioner, men där hans vision inte alls hade nått ut i verksamheten. Det här var dock rektorn väldigt medveten om och det var något han berättade under sin presentation. När vi gick runt på skolan bekräftades denna bild. Här kände jag att de hade börjat i fel ända. Det fanns ingen struktur, utan det kändes mer som att man hade stressat ut de digitala verktygen utan att först lägga en grund för hur och varför man skulle arbeta med dem. Vad vi kunde se så användes inte heller de digitala verktygen i särskilt hög utsträckning. Två av lärarna från Visättraskolan åkte med en annan buss och besökte två andra skolor. De kom tillbaks med samma känsla om att vi på Visättraskolan har kommit betydligt längre, och att besöken därför inte gav särskilt mycket.

Nu är vi många som har kommit en bra bit på vägen i arbetet med att utveckla IT-arbetet på skolorna. Därför tycker jag att man framöver borde kategorisera skolbesöken i högre utsträckning. Anpassa skolbesöken efter besökarnas förutsättningar och utifrån hur långt man har kommit i arbetet på sin egen skola. Finns ju skolor som är i uppstarten och som skulle bli inspirerade av skolbesök som de vi gjorde, men för de skolor som har kommit lite längre så blir inte det här särskilt meningsfullt.

Vill vara tydlig med att Visättraskolan inte är någon ”IT-skola”, där allt ska handla om digitala verktyg och där läromedel och annat ”gammalt” ska bort. Vår ambition är att vara en skola som håller mycket hög kvalitet på undervisningen och där det är elevens behov, intressen och förutsättningar som måste styra vilka verktyg vi ska använda. Huvudsaken är att vi hittar den bästa vägen dit. Om det sen är med hjälp av digitala verktyg eller ett läromedel, eller en kombination av de båda är inte det viktiga, utan det är elevens lärande som måste stå i fokus. Idag känns det som att man måste ställa sig på antingen den ena eller den andra sidan, IT eller läromedel. Märklig diskussion tycker jag! Här måste vi ha tillit till lärarnas profession och kompetens. Det gäller att sålla, både bland läromedel och även på Internet. Att enbart använda digitala verktyg är inte i sig en garanti i sig för att undervisningen blir bra, men det vi absolut kan se hos eleverna på Visättraskolan är att digitala verktyg är motivationshöjande. Lärarna har möjlighet att göra sådant som inte tidigare var möjligt och då med hjälp av digitala verktyg. Undervisningen blir varierad och det lockar och inspirerar våra elever, vilket är väldigt roligt. I den senaste elevenkäten som genomförs i alla skolor i Huddinge kommun ställdes två frågor gällande just IT: Jag får använda digitala verktyg, t.ex. ipad eller dator på lektionerna, Jag lär mig mer när jag får använda digitala verktyg på lektionerna, t.ex. ipad eller dator. Här fick vi ett indexvärde för hela skolan på 9,0 vilket vi ser som ett mycket bra resultat.

Det här var sista gången som jag besöker BETT med Caperio, i alla fall med det här upplägget. Jag fick inte ut lika mycket som jag hade hoppats/förväntat mig. Däremot kommer jag om ekonomisk möjlighet finns låta annan personal åka iväg, då jag ser att det ger de lärare som åker med mycket. De får påfyllning på ett sätt som inte annars är möjlig. De inspireras, får tid för reflektion, och de knyter kontakter som är viktiga för dem i deras arbete. Sen finns det mycket att se och lära i sin egen verksamhet och i sin direkta närhet. Här skulle vi kunna bli bättre på att ta tillvara på varandras styrkor. Funderar lite på hur vi ska kunna arbeta med det här på ett mer strukturerat nästa läsår. Det känns dock roligt att få bekräftat att vi på så kort tid har kommit otroligt långt på Visättraskolan. En utvecklingsresa som är riktigt häftig att se tillbaks på. Vi som åkte pratade om att vi själva skulle arrangera studiebesök på skolan, varför inte egentligen. Hur går man från 50 paddor i en papperskasse till att något år senare vara en En-till-En skola? Hur kan man med relativt enkla medel förändra lärmiljön från ett mer traditionellt utformat klassrum, till att skapa en lärmiljö som är likvärdig, stödjande och stimulerande?  Vi har dock mycket kvar vi vill göra, så framöver vill vi göra skolbesök där man har kommit långt i arbetet med G Suite, hur man använder det praktiskt, hur man har strukturerat upp det på skolnivå och klassnivå osv. Det är där vi befinner oss nu och här vet vi att det finns massor att utveckla. Om ni känner till någon skola, eller själva tycker er ha kommit långt i arbetet med G Suite, hör gärna av er!!!

Det jag tar med mig från BETT förutom insikten om att vi har kommit långt, och alla otroligt givande samtal med mina kollegor (som i sin tur leder till verksamhetsutveckling), så tar jag med mig föreläsningarna med Hans Persson och Anna och Philips lärarpodcast. Hans Persson för att han som sista föreläsare på BETT fick mig att känna att jag nog egentligen borde satsat på att bli tekniklärare. J Jösses så inspirerande! Han kommer nu efter sportlovet till oss på Visättraskolan. Så roligt att alla i personalen ska få ta del av en föreläsning och workshop. Sen tar jag med mig Anna och Philips härliga energi och deras engagemang för att lyfta det som är bra med skolan. Det skrivs allt för mycket tråkigt om skolan. Vi som arbetar inom skolans värld är också alldeles för dåliga på att lyfta oss själva och lyfta varandra. Klimatet är hårt och du ska gärna tycka som alla andra. Underbart med deras inslag där deras gäster ska skryta. Det anses ju lite fult att skryta, men man kan ju skryta på så många olika sätt. Jag tycker att vi måste bli bättre på att skryta, dvs att lyfta upp det som är bra med våra verksamheter, synliggöra att det finns så mycket bra som pågår ute i våra svenska skolor. Vi på Visättraskolan har genom vår serie ”Visättraskolan – En helt (o)vanlig skola” försökt göra just det, synliggöra det som vi tycker är bra och som vi vill lyfta.

Frågor, funderingar, synpunkter får ni mer än gärna skriva i kommentarsfältet.
🙂
/Semira Vikström

 


BETT – ABSOLUT!

Är något av en nybörjare på Twitter, har haft svårt för det här med att endast ha ett visst antal tecken att utrycka mig på. Men den senaste tiden har jag ändå försökt mig på det forumet då jag tycker att man får bra koll på det senaste i skolvärlden och hur vindarna blåser. Tyvärr tycker jag att mycket som skrivs om skolan även där är negativt, men jag har förstått att det gäller att plocka russinen ur kakan och det finns verkligen intressanta Twittrare att följa.

När många skolledare och lärare besökte BETT så haglade det upprörda tweets på Twitter, några förlöjligade deltagarna och påstod att det hela bara handlar om att festa och att köpa saker. Kanske kan det vara så i vissa fall, men utifrån egna erfarenheter från två resor till BETT (med Caperio) så har jag bara upplevt att det i första hand handlar om att åka iväg för att fyllas på med inspiration och motivation.

Några av synpunkterna gällande BETT har också varit att det kostar alldeles för mycket pengar, pengar som tas från undervisningen. Jag tycker att det är viktigare att tänka att det måste få kosta. Vi alla vet att vi står inför en nationell kris, vi kan läsa om skolor som står utan behöriga lärare, att det är svårt att rekrytera och att läraryrket beskrivs som ett oattraktivt yrke. Det här är den verkliga krisen, och att då i sociala medier läsa att det finns lärare som under flera år aldrig fått någon form av kompetensutveckling är skrämmande. Lärarna måste känna att vi som skolledare satsar på dem och att vi vill att de ska få utvecklas, likaså är det viktigt att vi skolledare har en huvudman som satsar på oss rektorer på samma sätt.

Jag har fördelen att få arbeta i en kommun där man verkligen ser kompetensutveckling som något viktigt och där man satsar på både skolledare och lärare. Exempelvis organiserar man i Huddinge varje år Huddinge visar där lärare och skolledare, men även inbjudna föreläsare som exempelvis Peter Lippman och Richard Gerver, föreläser och delger sig till sina kollegor inspiration och goda exempel. Sen har vi en utvecklingsavdelning som med jämna mellanrum ordnar föreläsningar som vi alla bjuds in till, exempelvis Tim Rylands, Patricia Diaz och Abdul Chohan, helt fantastiskt! Vi skolledare har tillsammans åkt till BETT, Nordiska Skolledarkongressen och några av oss har också varit på studiebesök på Essa Academy i Manchester.

Jag tror att alla de här satsningarna gör att lärare och skolledare i Huddinge kommun känner att man syns och att det man gör är viktigt, och att det här med kompetensutveckling är absolut nödvändigt. Jag kan inte tala om hur personalomsättningen ser ut i hela Huddinge kommun, men jag kan tala för min egen verksamhet och vi har under de senaste två åren haft en låg personalomsättning, 2015 låg den på låga 3,5 %. Det finns givetvis flera faktorer som påverkar detta, men en av faktorerna är definitivt att personalen känner att man satsar på dem.

Jag ser därför kompetensutveckling som något absolut nödvändigt, om vi på Visättraskolan under ett år har ekonomisk möjlighet att satsa lite extra på just det så kommer vi göra det. Vi har nu under tre år i rad haft möjlighet att skicka några pedagoger till London, BETT. I år var det fem stycken som åkte, och jag hoppas kunna låta några åka iväg även nästa år. Det som vi på Visättraskolan dock har haft som utvecklingsområde är hur vi ska kunna delge varandra det vi tar med oss från våra kompetensutvecklingstillfällen. Därför startade vi nu upp en blogg, Visättraskolans skolutvecklingsblogg. I den ska de som går på föreläsningar, kurser osv skriva ner ett samlat inlägg om vad de tog med sig och sprida det de tog med sig till den övriga personalen och all personal ska prenumerera på bloggen.

Så avslutningsvis, behöver skolans personal åka iväg på resor till exempelvis BETT, absolut säger jag. Våra skolor behöver stabilitet, våra skolor behöver utvecklas, och våra skolor behöver pedagoger och skolledare som trivs och som får uppskattning för det otroliga arbete som vi alla gör. Våra elever förtjänar det allra bästa och därför ska vi göra dessa satsningar!

/Semira 🙂

 

12508945_10153925995149917_1873985779276838481_n

Gänget från Visättraskolan som åkte i år: Jimmy Askelius, Henrik Bartoldson, Theres Berglund, Carina Egedi Lindé och fotografen Driss Belhaj


Från Visättraskolan till London BETT 2016 och tillbaka

Förväntningarna på BETT 2016 i London var höga. När jag besökte BETT förra året så visste jag inte riktigt vad som väntade mig men jag blev extremt positivt överaskad och detta året gjorde mig inte mindre besviken!
Som förstelärare i IT så håller jag mitt fokus på just digitalisering och användandet av IT i undervisningen för att kunna få ut så mycket som möjligt. Själva syftet är ju att jag kan introducera goda arbetssätt med IT integrerat till er.

Dag 1 – Skolbesök.

Halcyon International School.
Jag blev informerad att Halcyon, som ligger centralt i London skulle endast arbeta med Googles tjänster men det visade sig fel ganska direkt. Deras plattform var GAFE (Google Apps For Educations) där det var valfritt för pedagogerna att använda de tjänster som GAFE ger. Det vill säga att en del pedagoger använde endast Google Drive medans andra föredrog Google Classroom. Där tog det dock slut med användandet av Google. Apple var sedan det dominerande varumärket när det kom till digitala verktyg som Ipads, Apple TV, Macbooks och appar.
Det som var annorlunda på Halcyon var att eleverna hade sina egna digitala verktyg och fick ta ner de appar eller program som de själva ansåg skulle vara bäst för deras studier och Ipads var till 70% det självklara valet och Macbooks kom på en andra plats. Klasserna var väldigt små, ca 10-12 elever per klass och det förstod man ganska snart då vi besökte klassrummen som var rätt små. Den absolut största klassen var de 16 elever i men det var ett undantag.

The Flitch Green Academy 

The Flitch Green Academy ligger ca 1,5 timmar utanför London var en relativt nybyggd skola (2008) i ett nybyggt samhälle. Åldrarna var mellan 4-11 år med stora klasser upp till 32 elever per klass.
På Flitch Green så använde man Ipads och Macbooks men man hade inte en speciell plattform som exempelvis Itunes U eller GAFE. Man arbetade istället flitigt med appar och QR koder (Quick Response). Många arbetssätt och appar använder även vi och de jag inte riktigt kände igen oftast andra varianter av appar som vi använder pga av språket.
I det stora hela så blev jag inte så imponerad. Vi ligger själva rätt långt jämfört med Halcyon och The Flitch Green och kommer med all säkerhet ligga längre om ett tag. Varför jag säger det är för att vi på Visättraskolan jobbar med gemensamma och tydliga IT mål. Vi använder GAFE och kommer bli grymma på det! Tydliga klassbloggar och en fantastisk nyfikenhet på hur vi ständigt kan förnya oss och hänga med i IT-utvecklingen.


Dag 2 – Föreläsningar.

Pär Johansson

Det märks att Pär är van att stå på scen då han snabbt och lustfyllt fångar oss alla. Som grundare för Glada Hudiksteatern samt skådespelare i denna grupp startar han sin föreläsning, eller snarare berättelse om sitt liv med dessa funktionsnedsatta människor som ingen annan egentligen brydde sig om. Han började med hur han egna förhållningssätt mot dessa människor inte var bättre än någon annans men med tiden så förändrades hela detta synsätt och en varm kärlek och respekt mellan dem uppstod.
Pär påpekade ständigt att det var viktigt att jobba med att bemöta människor på riktigt, att inte enbart diskutera fina ord utan faktiskt agera.
“- För att lyckas bygga en relation mellan människor så måste man först hitta en gemensam nämnare.”

Micael Dalen
Micael är professor i handelshögskolan och hade en föreläsning om vilka möjligheter som vi människor faktiskt har idag med den teknik som finns. Han startade med att jämföra PISA resultaten mellan Sverige och Finland och hur oviktig den egentligen är. Han fortsatte berätta att han själv satt med i “Mensa” och där har man hela tiden ökat nivån, alltså, våra elever kanske kan bli så mycket smartare än vad det är idag?!
I sitt så kallade “frankenstein labboratorium” på Handelshögskolan kan han mäta elevers hjärnaktivitet och märkte att om eleverna fick ha sina smartphones, skicka något sms eller liknande under en lektion, så var deras hjärnaktivitet mycket högre än om de inte fick använda dem.

James Nottingham
James, James, Mr. Nottingham är ju en man med stor tydlighet! Det går inte att inte dras med i hans föreläsning. Han pratar om hur viktigt det är att ha en vision, både som lärare och som skolledare. Utan vision så är det så många hinder som blir nästan omöjliga att ta sig förbi. Har man också en tydlig vision så blir det enklare att skapa rätt utmaningar till eleverna. Han påpekar att tyvärr i Sverige så är vi fortfarande dåliga på detta. Det krävs av en pedagog eller skolledare att tro på sin vision och våga stå för den. Det tar tid att se resultat men det kommer.

Dag 3 – Workshop + BETTmässan
I den inledande workshopen som jag deltog i var helt fantastisk! Den handlade om programmering med legorobotar. Björn Benbasat som höll i denna workshop började med en kvarts intoduktion om vad som skulle göras. Sedan var det 75 min där man i par skulle tävla om att få så många poäng som möjligt och dessa poäng fick du genom att programera legoroboten till att utföra olika uppgifter.
Detta var extremt roligt samt lärorikt. Man utmanades att tänka både matematiskt, strategiskt samt att få prova, upptäcka och kanske få göra om. Detta är något som jag fortsatte i diskussion med Björn om och vi kommer arbeta för ett samarbete då Björn och hans elever kommer hit till min klass och kör denna workshop. Sen kommer även vi åka till dem. Är detta bra så är min tanke att vi också köper in detta.

Själva BETTmässan var grymt bra! Förra året hade jag inte funderat på vad jag ville se eller vad min skola behövde och då fick jag inte ut någonting utav mässan. Detta år så var jag förberedd och kunde verkligen se mig omkring ordentligt och få den information vi behövde. Att Driss även var med på mässan var ett extremt stort plus. I samtal med honom på plats så kunde man direkt diskutera möjligheter för oss.

 

Summering

Vi är absolut på väg i rätt riktning. Det som vi ska fokusera på den närmsta tiden är GAFE och klassbloggarna. Att göra som Flitch Green Academy skulle få oss tillbaka där pedagoger jobbar med appar de trivs med och ingen sammanhållning finns klasser eller stadier emellan. Att ha en tydlig vision som pedagog är viktig och det bör vi alla fundera på vad vi har för vision? Nedan kommer några frågeställningar som jag anser är värda att fundera på.

1.Är verkligen allt prat “störande av arbetsro”?

2.Utmanar jag minar elever?

3.Har jag en tydlig vision för min klass/undervisning?

4.Stör det verkligen undervisningen om elever kollar sina sociala medier under lektion?

5.Hur skapar jag själv en relation med en ny människa?
/ Jimmy Askelius