Pedagogisk inblick i idrott och hälsan

Vi lärare på Visättraskolan är indelade i olika arbetsgrupper där jag som lärare i idrott och hälsa har en egen grupp där jag har möjlighet att tänka till hur undervisningen i ämnet idrott och hälsa kan utvecklas.

Två måndagar i månaden har jag fått möjlighet att planera och lägga upp idrottsdagar, skapa aktivitetsscheman, plocka fram skridskor, avboka mat, beställa mat, boka anläggningar, komma på aktiviteter till idrottsdagarna, kolla upp vilken personal som finns tillgänglig m.m.

Under dessa tillfällen har jag även haft möjlighet att fundera kring hur jag kan arbeta språkutvecklande i undervisningen i idrott och hälsa. Jag har främst arbetat med EPA inom området hälsa och livsstil där eleverna först har fått fundera enskilt kring begreppet hälsa och därefter fått sätta sig med en kompis och diskutera vad de kommit fram till för att sedan lyfta upp detta i helklass. Med åk 6 har jag arbetet lite mer med EPA i friluftsliv och utevistelse där eleverna först fått se filmer utifrån allemansrätten, livräddning samt is-, bad och båtvett. Eleverna fick lektionen efter i uppgift att teoretiskt planera en utevistelse och utifrån rådande årstid skriva ned vad som behövs utrustning, kläder m.m. Tänka kring risker att vistas ute under rådande årstid, hur kan man förebygga risker/ skador? Därefter fick eleverna dela in sig i par och diskutera vad de kommit fram till och om de missat något. Och till sist fick de lyfta upp vad de kommit fram till i helklass.

Jag har under vårterminen fått in entrepröneriellt arbetssätt i ämnet för åk 6 genom ”roligare raster”. Jag har då delat in eleverna i par och gjort ett schema för när vilket elev par ska hålla sin aktivitet för de yngre eleverna. Eleverna har blivit indelade i par och har därefter fått sitta ned en lektion och planera sin aktivitet. I planeringen ska det framgå vad de ska hålla i för aktivitet, vilket material de behöver, vem som ska göra vad. Planeringen lämnas in i classroom där jag kan ge eleverna feedback om det är något som saknas i planeringen. Elevparen har sedan fått hålla sin aktivitet på en utvald rast och på nästkommande idrotts lektion fått tid till att via classroom göra en utvärdering av sin aktivitet.

Under dessa måndagar har jag även fått möjlighet att fundera hur jag på ett enkelt och bra sätt kan arbeta med ämnesspecifika begrepp och detta är något man gör men kan bli ännu bättre på att tydliggöra detta för eleverna.

Jag har även använt tiden till att planera och följa upp simningen i åk 3 och 6. Samt dokumentera elevernas utveckling i ämnet gå igenom skriftliga uppgifter och göra bedömningar utifrån dessa.

 

/ Angelica Lindholm Lärare i idrott och hälsa


Utbildning för resurspedagoger i skolan – Verktyg för att stödja eleverna

Under läsåret 2017/2018 har ett antal av Visättraskolans resurser deltagit i en kurs som Centrala skolstöd i Huddinge erbjuder. Kursen ska ge deltagarna grundläggande färdigheter inom strukturpedagogik, bemötande och relationsbyggande. Kursen innefattar pedagogiska och psykologiska metoder som kan stödja elevassistentens arbete med eleverna. Kursen syftar till att ge användbara och vardagsnära verktyg i det dagliga arbetet med elever.

 Kursen tar upp följande moment:

  • Hitta sin roll som resurspedagog/elevassistent/klassresurs
  • Bemöta elever på ett sätt som minskar risken för att konflikter uppstår och eskalerar
  • Skapa strukturpedagogiska hjälpmedel såsom arbetsordning, tankekartor och andra stödstrukturer som kan ge eleven en chans att lyckas
  • Skapa förståelse för olika funktionsnedsättningar
  • Träna och förstärka nya och önskvärda färdigheter i skolmiljön

Här nedan i ett första blogginlägg berättar  en av våra resurser, Jörgen om sitt deltagande under denna kurs. 🙂

/Semira Vikström #stoltrektor

Ledningen på Visättraskolan har gett oss resurser möjligheten att kompetensutveckla oss i strukturpedagogik, färdighetsträning och relationsbyggande. Syftet med kursen är att ge oss verktyg och strategier för att skapa bättre förutsättningar för våra elever att lyckas i skolan, att de ska må bättre, få en bättre struktur och att de ska kunna ta till sig undervisningen på ett bättre sätt.

Mina förväntningar på kursen var att jämföra de metoder och arbetssätt som jag själv har i ryggsäcken. Mycket av det som togs upp på kursen kände jag igen, och använder dagligen i mitt arbete, såsom relationsbyggande, kravanpassning, lågaffektivt bemötande mm.

Jag var också nyfiken på om de andra skolorna har ett nära samarbete med elevhälsan på skolan. Hos oss har vi resurser möjlighet att med kort varsel få tid för rådgivning, och stöd av elevhälsan. Elevhälsan hos oss kan också arbeta riktat mot en klass under en längre period om det finns ett större behov, och om vi pedagoger behöver stöd i hur vi ska arbeta med en elev, eller flera elever. De som arbetar med klassrumsbesök, eller riktat mot en klass är Tikki Stanic (Trygghetsansvarig/Kurator), Toni Azar (kurator) och vi kan få vägledning och stöd av skolledningen, där vi har en biträdande rektor med ansvar för elevhälsan, Erik Hall.

Upplägg

Kursen är upplagd på fem tillfällen och det är tänkt att alla resurser ska gå kursen. Hos oss på Visättraskolan är det fyra resurser som går varje kursomgång.

Inför varje tillfälle får vi uppgifter utifrån ett kompendium som är till grund för hela kursen. Det levande dokumentet och kärnan under kurstillfällena är en bemötandeplan som fylls i eftersom och tas upp för diskussion i gruppen

Varje kurstillfälle startar med en föreläsning och fortsätter sen med en workshop för att avslutas med ett case där vi delar in oss i grupper och man får inte vara med någon från sin egen skola. Till varje föreläsning så finns det ett YouTube klipp som förklarar vad som tas upp på föreläsningen.

Vi har fått med oss mycket under de här kurstillfällena. Vi har pratat om elevens styrkor som grund, relationsbyggande, kartläggning ”funktionell analys”, utvecklingsområden, sätta mål, kravanpassning, belöningssystem Premack Princip och Teckenekonomi, Struktur och tydliggörande pedagogik, färdighetsträning med rollspel, Npf och lågaffektivt bemötande, överskott och underskott, positiv och negativ förstärkning, differentiell förstärkning, utvärdering.

 

Relationsbyggande – Den förtroendefulla pedagogen

För att kunna kartlägga och se till utvecklingsområden, mål och kravanpassning så behöver man ha en relation till eleven. På Visättraskolan så börjar relationsbyggandet redan i förskoleklass då majoriteten av eleverna går på fritids och all fritidspersonal/resurser är i kontakt med dem i sina aktiviteter och under övrig fritidstid.

I kompendiet som vi fick under utbildningen så finns det en checklista med tips och råd om vad man kan tänka på när det gäller relationsbyggande.

En sak som togs upp under kursen och som jag tycker är viktigt i början av en relation till elev i klass är kravlös umgängestid. Kravlös umgängestid ett arbetssätt/metod som man kan ta till i början av relationsbyggandet. Det innebär att man tar sig tid med eleven helt utan krav på att eleven behöver prestera något t.ex. ta tid enskilt samtal med eleven, berätta lite om sig själv viktigt att det blir en dialog där pedagogen också berättar om sig själv.

När relationen är upprättad så är det dags att kartlägga eleven med hjälp av en funktionell analys. Analysen hjälper till att se när eleven behöver stöd t.ex. situationer då eleven tappar fokus, störande moment, miljöer och upplägg på lektion, för höga krav, sociala situationer som rast, omklädningsrum mm.

När analysen är klar så är det dags att gå igenom utvecklingsområden och sätta kort/långsiktiga mål med rätt kravanpassning, olika belöningsmetoder kan hjälpa till och stärka eleven att klara av målen.

 

Belöningssystem

Premack Princip (farmors lag), Är ett sätt att ha låga krav och hög belöning. Efter resultat så höjer man kraven och sänker belöning tills belöningen uteblir och målet är uppnått för att sedan börja med nästa mål, alltså ta ett mål i taget. Utvärdering, man sätter ett datum på varje mål för att se hur det går och hur vi går vidare.

Belöningar kan vara efter ett/flera intressen eleven har, gymnastiksal vid ledigt, skolgårds tid, dator/ipad tid där pedagog styr innehållet, rita/läsa, umgängestid med klasskamrat om klasslärare tillåter, YouTube klipp här är också pedagog med och styr innehållet.

Ändra ett beteende med hjälp av att förstärka förändringen med symboler, ”Teckenekonomi”, som sen kan bytas in mot förvalda belöningar, men var noga med att kollegor också känner till vad som ska förstärkas och att det är tydligt. Symboler kan vara markeringar i en bok, personlig tavla, tabell, sak, kort. Man kan skriva i en personlig bok, i en tabell, liten whiteboardtavla och använda stjärnor, tumme upp, smiley, bönor i burk, Pokemon kort eller efter eget förslag.

 

Struktur och tydliggörande pedagogik – Meningsfullt, Hanterbart och Begriplig pedagogisk lärmiljö

Eleven ska vara förberedd på hur dagen ska se ut, ska få svar på frågor som:

Vem har lektionen, Var ska jag vara, Vad och hur ska jag göra, När och hur länge, Vad händer, Vad händer sen.

På Visättraskolan är lärarna indelade i olika arbetsgrupper och i gruppen PUG – Pedagogisk utvecklingsgrupp så arbetar de utifrån frågeställningen ”Vad är en bra lektion?” och här främst utifrån det strukturella perspektivet. Syftet är att det ska leda till ett arbete där alla lektioner har samma struktur. Det är enklare för oss vuxna att anpassa oss, istället för att våra elever ska anpassa sig utifrån flera lärares olika sätt att exempelvis starta och avsluta en lektion. Tydlighet och en god struktur underlättar för eleverna i deras dagliga arbete, oavsett behov av anpassningar eller inte.

 

Färdighetsträning och utvärdering

Man kan träna färdighetsträning med grupp eller enskilt med elev. Här kommer ord som överskott/underskott, förstärkning/försvagning in men går inte in djupare på det, än att något tas bort och något tillkommer. För att motivera eleven så kan man använda rekvisita, humoristiska rollspel, charader och belöningssystem för genomförd lektion.

Vi gick igenom Npf och lågaffektivt bemötande också, vi har redan jobbat med lågaffektivt bemötande på Visättraskolan, då Martin Wallen från Centrala skolstöd har varit hos oss i två omgångar och haft föreläsningar så det var det inget nytt för oss.

 

Möjlighet till utveckling

2011 ingick jag och Pelin Celepli “fritidsansvarig” i ett nätverk i Huddinge kommun som arbetade med att implementera Lgr11 där vi träffade de flesta fritidshemmen för att arbeta med den nya läroplanen för att sen ta med sig till Visättraskolan för att arbeta med.

Vi märkte redan då att vi låg långt fram med att ha en strukturerad verksamhet med många aktiviteter som är väl planerade och engagerad personal. Genom att vi sedan flera år har låg omsättning på fritidspersonal och en fritidsansvarig som ställer höga krav på oss anställda, och en stark skolledning så ger det oss en möjlighet att utvecklas och behålla god kvalitet.

 

En bra kurs

Avslutningsvis så vill jag säga att jag tycker att kursen har varit bra. Jag har fått med mig material att ta till när jag kör fast. Det som jag vanligtvis gör varje dag finns nedskrivet i pappersform, det skapar en trygghet och det finns där när jag behöver landa i att jag faktiskt är på rätt väg, eller om jag behöver inspiration till att byta och prova ett nytt spår.

Det har också varit bra att få möjligheten att träffa kollegor i kommunen för att utbyta erfarenheter och få insikt hur andra jobbar och ta till sig nya arbetssätt och metoder.

/Jörgen Lif

 


Kollegialt lärande med fokus på våra nyanlända elever

Vi har på Visättraskolan två förberedelseklasser som är uppdelade i årskurser 1-3 och 4-6. I förberedelseklasserna fokuseras mycket av arbetet på att utveckla elevernas kunskaper i det svenska språket. Men eleverna undervisas även i övriga teoretiska ämnen. Hur länge en elev undervisas i förberedelseklassen beror på elevens tidigare skolbakgrund samt språkutveckling. Dock finns det regelverk som säger att elever får undervisas i förberedelseklass i högst två år. Dessutom säger skollagen att eleverna inte får undervisas 100 % i förberedelseklass vilket leder till att eleverna relativt fort hamnar i ordinarie klass i framförallt idrott och hälsa, bild, musik och slöjd, dels för att dessa ämnen är enklare för eleverna att delta i och dels för att vi i förberedelseklassen inte kan erbjuda eleverna den undervisningen.

På Visättraskolan arbetar vi i olika arbetsgrupper och vi som arbetar i förberedelseklasserna ingår i FBK-gruppen. I arbetsgruppen träffas vi vid ett antal tillfällen i månaden och diskuterar bland annat litteratur utifrån elevgruppen nyanlända. Detta läsår har vi utgått från Sara Perssons bok “Nyanlända elever- undervisning, mottagande och flerspråkighet” och “Att undervisa nyanlända – metoder, reflektioner och erfarenheter” av Anna Kaya. Dessutom diskuterar vi hur vi kan samarbeta mellan klasserna och ger varandra tips på olika arbetssätt.

På Visättraskolan arbetar vi mycket med det kollegiala lärandet där vi delar med oss av det arbete vi gör i klasserna med varandra. Vi i FBK-gruppen har planerat två lärarmöten som vi hållit i för övriga lärare på skolan för att tillsammans med våra kollegor prata om det arbete som vi gör i våra klasser samt hur övergången mellan förberedelseklass och ordinarie klass ser ut.

Vi startade vårt första lärarmöte med att hälsa våra kollegor välkomna och be dem sätta sig ner på rumänska. Därefter fick de två uppgifter där de skulle para ihop ord med bilder på rumänska och en text på rumänska med tillhörande frågor där de fick använda sig av Google translate. Detta gjorde vi för att försöka visa hur våra elever kan känna när de kommer helt nya utan erfarenheter av språket. Lärarna fick sedan diskutera hur det kändes och de sa bland annat att de blev medvetna om översättningens begränsningar. Vi visade sedan lärarna vad eleverna i förberedelseklasserna sagt om att gå ut i ordinarie klass vilket gav många en tankeställare. Många av eleverna tycker att det är spännande att komma till ordinarie klass medan andra känner att de har svårt att känna tillhörighet med klassen då de kanske inte har en egen låda till sina saker eller en fast plats att sitta på. Lärarna fick därefter samtala i grupp kring hur de gör när en elev från förberedelseklassen kommer till dem för första gången. Sara Persson (2016) skriver i sin bok att för att ett sätt att få en bra start med en nyanländ elev är att lära sig något på dennes modersmål, det kan vara “hej” eller “välkommen”.

Många elever känner att de har svårt att förstå när de kommer ut i ordinarie klass och lärare känner också många gånger att de har svårt att skapa förståelse för eleverna. Därför valde vi att på vårt andra lärarmöte fokusera på vilka förväntningar lärarna har på eleverna som kommer till ordinarie klass samt vilka begrepp som är nödvändiga för eleven att kunna för att följa med i undervisningen. Lärarna fick i grupp skriva om vilka förväntningar de har och därefter även skriva vilka begrepp som är nödvändiga i just deras ämnen. Att elever har svårt med begrepp är inte knutet just till våra elever utan även övriga elever på skolan. Därför har vi en tanke om att tillsammans skapa en begreppsbank där lärare kan fylla på begrepp och därmed skapa ett levande dokument som alla har tillgång till. Anna Kaya (2016) anser att det är viktigt att använda alla elevens språk för att utveckla och kartlägga elevens ämneskunskaper, detta kan man göra genom att låta eleven översätta viktiga begrepp till sitt modersmål. Dock bör man vara medveten om att vissa begrepp är nya för eleven både på deras modersmål och svenska. Det är då bra att ta hjälp av elevens studiehandledare för att skapa en djupare förståelse kring begrepp och texter. Persson (2016) pratar om vikten av att skapa ett gott samarbete med studiehandledare och att detta innebär att ge studiehandledare planeringar samt material för att de på bästa sätt ska kunna förbereda sitt arbete. Hon menar även att det är viktigt att beakta elevens modersmål då den är del av elevens identitet och även att modersmålets utveckling även gynnar språkutvecklingen i svenska. Detta är något som diskuterades på lärarmötet där vi talade om vikten av att se elevens modersmål som en resurs samt att få eleven att känna stolthet över sitt modersmål.

Slutligen- för att arbetet i förberedelseklass och övergången till ordinarie klass skall fungera krävs det att alla på skolan skapar en bra relation till dessa elever och att vi ser till de kunskaper eleven redan har med sig. Gör vi det skapas goda förutsättningar för att eleverna får goda kunskaper, trivs och känner sig trygga, vilket är Visättraskolans ledord- kunskap, trygghet och trivsel.

Tack för ordet!

/Marielle, Michaela och Solav