Mitt första år som lärare i förberedelseklass

I början av detta läsår stod jag inför en ny utmaning, att arbeta i förberedelseklassen och ta emot nyanlända elever. Nu har det gått ett helt läsår och tiden har verkligen gått fort. Det har varit både händelserikt och lärorikt. En del saker har varit som jag trodde medan andra helt nya saker har uppstått. Jag visste att elevernas ålder och kunskaper skulle variera, likväl som deras olika språkkunskaper och eventuella skolbakgrund. Det jag inte visste var hur olika deras individuella svårigheter skulle vara och hur svårt det var att se skillnad på om det var svårigheter pga språket eller om det var svårigheter i ett ämne. Det har också varit en stor utmaning att visa hur den svenska skolan fungerar. Det har det inte alltid varit påverkat av om eleven har haft skolbakgrund eller inte. Elever som inte har någon skolbakgrund får börja med att se hur det är att vara i skolan, sitta på lektion, arbeta, lyssna på genomgångar och lyssna när andra pratar. En del elever som har skolbakgrund har varit vana vid en väldigt strikt skola och har haft svårt att anpassa sig till det mer fria som vi har i Sverige. Vi vill att eleverna ska samtala mycket, både tillsammans och med oss vuxna. Det har varit svårt för en del elever som är vana vid att sitta självständigt med egna böcker och att det ska vara alldeles tyst under tiden. Ett minne jag också tar med mig från detta läsår är glädjen och tacksamheten från en elev som blev så förvånad över att de fick mat här i skolan och att de hade tid att i lugn och ro få äta upp den. Han var van vid att de i hans hemland bara hade ett par minuter på sig att handla sin lunch och sedan äta medan de sprang till nästa lektion. Han tackade för maten varje dag.

Det är många elever som kommer och går i en förberedelseklass. Det är alltid jobbigt när elever slutar. De flesta av eleverna som har slutat i klassen har gjort det pga att de har gått ut i ordinarie klass, de eleverna saknar vi men vi känner också en stolthet över att de är redo att gå ut i klass. Det har också blivit tydligt hur svår boendesituationen är för dessa elever och att många boenden är temporära. Många elever har slutat pga att det tvingats flytta från området, de har fått nytt boende eller så har de utvisats från landet. Det påverkar alla i gruppen när en elev slutar, både för elever och personal. Så det är många känslor när man arbetar i förberedelseklassen.

Gruppen

Det är roligt med många nya elever och framför allt att få träffa barn från olika delar av världen. Det är dock stor skillnad från ordinarie klass eftersom i förberedelseklassen kan det komma nya elever närsomhelst, ibland är det en ny elev och ibland kan det vara fyra nya elever på en vecka. Det gör att man måste vara väldigt flexibel i sin planering och alltid vara beredd att börja om med olika delar. Jag har haft en elevgrupp på drygt 10 elever det här läsåret men sammanlagt är det 22 elever som har kommit och gått under året. De flesta eleverna i klassen har kommit som nyanlända i Sverige medan andra har kommit från förskoleklass i Sverige och sedan gått hos oss i förberedelseklass för att träna mer på språket. Eleverna har kommit från olika delar av världen: Syrien, Irak, Kazakstan, Kroatien, Brasilien, Uzbekistan, Eritrea, Tjetjenien, Grekland, Makedonien, Pakistan, Bolivia och Egypten. Alla har haft olika kunskaper med sig, ofta beroende på om de har skolbakgrund eller inte. Det har varit stor skillnad på att undervisa de elever som har lärt sig att läsa och skriva på sitt modersmål och de elever som inte kan det. Elever som kan läsa och skriva kan ofta överföra kunskaperna till vårt alfabet och språk relativt snabbt. De eleverna kan också använda sig av olika översättningar som Google translate. Elever som inte kan bokstäver på sitt modersmål måste lära sig både ett nytt språk och lära sig bokstäver och knäcka läskoden. Det har därför varit viktigt att vi kunnat dela upp klassen i mindre grupper för att kunna träna på olika saker.

Kartläggning

Skolverket har även tagit fram en kartläggning som ska genomföras på eleverna den första tiden de går i skolan. Det är en bra kartläggning som består av tre delar; språk, numeracitet och litteracitet. Stora delar av språkbiten går vi igenom redan på inskrivningssamtalet då föräldrarna får berätta om elevens bakgrund och kunskaper. Delen litteracitet visar elevens förmåga att läsa och skriva på sitt modersmål och numeracitet visar elevens matematiska förmåga. Jag tycker att kartläggningarna har varit bra då de ger oss en bra bild av vad eleven kan men det har också varit svårt att få till alla kartläggningar. Ibland kan man genomföra dem med studiehandledaren och ibland får jag boka tolk. Det är viktigt att de genomförs tidigt men ibland måste man skjuta på det för att det inte funnits tolk i rätt språk.

Jag har haft stort stöd och hjälp från RCN (Resurscenrum för nyanlända). Där anordnas olika träffar för vår fortbildning i bland annat kartläggningsmaterialet samt Bygga svenska. Läraren Özgul håller i mötena och de är alltid välplanerade och givande. Det har också varit skönt att prata med andra lärare som arbetar med att ta emot nyanlända i kommunen. Vi har har kunnat bolla idéer och tipsat varandra om hur vi arbetar. Özgul har alltid varit ett mail bort när jag har haft frågor eller funderingar. En stor trygghet i det nya uppdraget! Även kurator Rizgar från RCN har varit till stor hjälp för både oss som arbetar med eleverna men också för familjerna. Vi har haft många elever på skolan som har haft en tuff resa på vägen till Sverige och då finns han där som stöd.

Mina kollegor

Jag har inte klarat detta läsår själv. Till min hjälp har jag haft två mycket bra resurser i klassen. Solav och Jones. Solav har tidigare arbetat i förberedelseklass och har kommit med många kloka idéer. Vi har kunnat dela upp grupper och planerat undervisningen tillsammans. Jones har varit en trygg vuxen i gruppen som kunnat ge både hjälp och utmaningar till eleverna. Precis som i alla klasser är det viktigt att vi har en struktur men att vi också kan skratta och skoja med eleverna. Tillsammans har vi tre varit ett starkt team för våra elever.

Jag har alltid tyckt att det är bra för nyanlända elever att få komma till en förberedelseklass innan de går ut i ordinarie klass. Jag tror att det skapar en större trygghet för eleverna att få gå tillsammans med andra elever som är i samma sits. Framför allt då många elever kommer med en ganska tuff resa i bagaget. Under detta läsår är jag än mer övertygad om det. Hos oss i förberedelseklassen kan vi fokusera mycket mer på språket och på förklaringar. Eleverna själva tar ansvar över nya elever och försöker få in dem i gruppen. Det syns hur de växer i takt med att de lär sig mer och blir mer självsäkra. De minns också hur det var att vara ny och tar hand om och stöttar de som kommer nya.

Avslutningsvis vill jag skriva att det här har varit ett fantastiskt år! Jag har lärt mig så mycket och jag har utvecklats som lärare. Det går aldrig i förväg att förutse hur något kommer bli men förhoppningen var ändå att det skulle utveckla mig som pedagog och som människa vilket det har gjort.

Michaela Zell, lärare förberedelseklass


Pedagogisk inblick i idrott och hälsan

Vi lärare på Visättraskolan är indelade i olika arbetsgrupper där jag som lärare i idrott och hälsa har en egen grupp där jag har möjlighet att tänka till hur undervisningen i ämnet idrott och hälsa kan utvecklas.

Två måndagar i månaden har jag fått möjlighet att planera och lägga upp idrottsdagar, skapa aktivitetsscheman, plocka fram skridskor, avboka mat, beställa mat, boka anläggningar, komma på aktiviteter till idrottsdagarna, kolla upp vilken personal som finns tillgänglig m.m.

Under dessa tillfällen har jag även haft möjlighet att fundera kring hur jag kan arbeta språkutvecklande i undervisningen i idrott och hälsa. Jag har främst arbetat med EPA inom området hälsa och livsstil där eleverna först har fått fundera enskilt kring begreppet hälsa och därefter fått sätta sig med en kompis och diskutera vad de kommit fram till för att sedan lyfta upp detta i helklass. Med åk 6 har jag arbetet lite mer med EPA i friluftsliv och utevistelse där eleverna först fått se filmer utifrån allemansrätten, livräddning samt is-, bad och båtvett. Eleverna fick lektionen efter i uppgift att teoretiskt planera en utevistelse och utifrån rådande årstid skriva ned vad som behövs utrustning, kläder m.m. Tänka kring risker att vistas ute under rådande årstid, hur kan man förebygga risker/ skador? Därefter fick eleverna dela in sig i par och diskutera vad de kommit fram till och om de missat något. Och till sist fick de lyfta upp vad de kommit fram till i helklass.

Jag har under vårterminen fått in entrepröneriellt arbetssätt i ämnet för åk 6 genom ”roligare raster”. Jag har då delat in eleverna i par och gjort ett schema för när vilket elev par ska hålla sin aktivitet för de yngre eleverna. Eleverna har blivit indelade i par och har därefter fått sitta ned en lektion och planera sin aktivitet. I planeringen ska det framgå vad de ska hålla i för aktivitet, vilket material de behöver, vem som ska göra vad. Planeringen lämnas in i classroom där jag kan ge eleverna feedback om det är något som saknas i planeringen. Elevparen har sedan fått hålla sin aktivitet på en utvald rast och på nästkommande idrotts lektion fått tid till att via classroom göra en utvärdering av sin aktivitet.

Under dessa måndagar har jag även fått möjlighet att fundera hur jag på ett enkelt och bra sätt kan arbeta med ämnesspecifika begrepp och detta är något man gör men kan bli ännu bättre på att tydliggöra detta för eleverna.

Jag har även använt tiden till att planera och följa upp simningen i åk 3 och 6. Samt dokumentera elevernas utveckling i ämnet gå igenom skriftliga uppgifter och göra bedömningar utifrån dessa.

 

/ Angelica Lindholm Lärare i idrott och hälsa


Utbildning för resurspedagoger i skolan – Verktyg för att stödja eleverna

Under läsåret 2017/2018 har ett antal av Visättraskolans resurser deltagit i en kurs som Centrala skolstöd i Huddinge erbjuder. Kursen ska ge deltagarna grundläggande färdigheter inom strukturpedagogik, bemötande och relationsbyggande. Kursen innefattar pedagogiska och psykologiska metoder som kan stödja elevassistentens arbete med eleverna. Kursen syftar till att ge användbara och vardagsnära verktyg i det dagliga arbetet med elever.

 Kursen tar upp följande moment:

  • Hitta sin roll som resurspedagog/elevassistent/klassresurs
  • Bemöta elever på ett sätt som minskar risken för att konflikter uppstår och eskalerar
  • Skapa strukturpedagogiska hjälpmedel såsom arbetsordning, tankekartor och andra stödstrukturer som kan ge eleven en chans att lyckas
  • Skapa förståelse för olika funktionsnedsättningar
  • Träna och förstärka nya och önskvärda färdigheter i skolmiljön

Här nedan i ett första blogginlägg berättar  en av våra resurser, Jörgen om sitt deltagande under denna kurs. 🙂

/Semira Vikström #stoltrektor

Ledningen på Visättraskolan har gett oss resurser möjligheten att kompetensutveckla oss i strukturpedagogik, färdighetsträning och relationsbyggande. Syftet med kursen är att ge oss verktyg och strategier för att skapa bättre förutsättningar för våra elever att lyckas i skolan, att de ska må bättre, få en bättre struktur och att de ska kunna ta till sig undervisningen på ett bättre sätt.

Mina förväntningar på kursen var att jämföra de metoder och arbetssätt som jag själv har i ryggsäcken. Mycket av det som togs upp på kursen kände jag igen, och använder dagligen i mitt arbete, såsom relationsbyggande, kravanpassning, lågaffektivt bemötande mm.

Jag var också nyfiken på om de andra skolorna har ett nära samarbete med elevhälsan på skolan. Hos oss har vi resurser möjlighet att med kort varsel få tid för rådgivning, och stöd av elevhälsan. Elevhälsan hos oss kan också arbeta riktat mot en klass under en längre period om det finns ett större behov, och om vi pedagoger behöver stöd i hur vi ska arbeta med en elev, eller flera elever. De som arbetar med klassrumsbesök, eller riktat mot en klass är Tikki Stanic (Trygghetsansvarig/Kurator), Toni Azar (kurator) och vi kan få vägledning och stöd av skolledningen, där vi har en biträdande rektor med ansvar för elevhälsan, Erik Hall.

Upplägg

Kursen är upplagd på fem tillfällen och det är tänkt att alla resurser ska gå kursen. Hos oss på Visättraskolan är det fyra resurser som går varje kursomgång.

Inför varje tillfälle får vi uppgifter utifrån ett kompendium som är till grund för hela kursen. Det levande dokumentet och kärnan under kurstillfällena är en bemötandeplan som fylls i eftersom och tas upp för diskussion i gruppen

Varje kurstillfälle startar med en föreläsning och fortsätter sen med en workshop för att avslutas med ett case där vi delar in oss i grupper och man får inte vara med någon från sin egen skola. Till varje föreläsning så finns det ett YouTube klipp som förklarar vad som tas upp på föreläsningen.

Vi har fått med oss mycket under de här kurstillfällena. Vi har pratat om elevens styrkor som grund, relationsbyggande, kartläggning ”funktionell analys”, utvecklingsområden, sätta mål, kravanpassning, belöningssystem Premack Princip och Teckenekonomi, Struktur och tydliggörande pedagogik, färdighetsträning med rollspel, Npf och lågaffektivt bemötande, överskott och underskott, positiv och negativ förstärkning, differentiell förstärkning, utvärdering.

 

Relationsbyggande – Den förtroendefulla pedagogen

För att kunna kartlägga och se till utvecklingsområden, mål och kravanpassning så behöver man ha en relation till eleven. På Visättraskolan så börjar relationsbyggandet redan i förskoleklass då majoriteten av eleverna går på fritids och all fritidspersonal/resurser är i kontakt med dem i sina aktiviteter och under övrig fritidstid.

I kompendiet som vi fick under utbildningen så finns det en checklista med tips och råd om vad man kan tänka på när det gäller relationsbyggande.

En sak som togs upp under kursen och som jag tycker är viktigt i början av en relation till elev i klass är kravlös umgängestid. Kravlös umgängestid ett arbetssätt/metod som man kan ta till i början av relationsbyggandet. Det innebär att man tar sig tid med eleven helt utan krav på att eleven behöver prestera något t.ex. ta tid enskilt samtal med eleven, berätta lite om sig själv viktigt att det blir en dialog där pedagogen också berättar om sig själv.

När relationen är upprättad så är det dags att kartlägga eleven med hjälp av en funktionell analys. Analysen hjälper till att se när eleven behöver stöd t.ex. situationer då eleven tappar fokus, störande moment, miljöer och upplägg på lektion, för höga krav, sociala situationer som rast, omklädningsrum mm.

När analysen är klar så är det dags att gå igenom utvecklingsområden och sätta kort/långsiktiga mål med rätt kravanpassning, olika belöningsmetoder kan hjälpa till och stärka eleven att klara av målen.

 

Belöningssystem

Premack Princip (farmors lag), Är ett sätt att ha låga krav och hög belöning. Efter resultat så höjer man kraven och sänker belöning tills belöningen uteblir och målet är uppnått för att sedan börja med nästa mål, alltså ta ett mål i taget. Utvärdering, man sätter ett datum på varje mål för att se hur det går och hur vi går vidare.

Belöningar kan vara efter ett/flera intressen eleven har, gymnastiksal vid ledigt, skolgårds tid, dator/ipad tid där pedagog styr innehållet, rita/läsa, umgängestid med klasskamrat om klasslärare tillåter, YouTube klipp här är också pedagog med och styr innehållet.

Ändra ett beteende med hjälp av att förstärka förändringen med symboler, ”Teckenekonomi”, som sen kan bytas in mot förvalda belöningar, men var noga med att kollegor också känner till vad som ska förstärkas och att det är tydligt. Symboler kan vara markeringar i en bok, personlig tavla, tabell, sak, kort. Man kan skriva i en personlig bok, i en tabell, liten whiteboardtavla och använda stjärnor, tumme upp, smiley, bönor i burk, Pokemon kort eller efter eget förslag.

 

Struktur och tydliggörande pedagogik – Meningsfullt, Hanterbart och Begriplig pedagogisk lärmiljö

Eleven ska vara förberedd på hur dagen ska se ut, ska få svar på frågor som:

Vem har lektionen, Var ska jag vara, Vad och hur ska jag göra, När och hur länge, Vad händer, Vad händer sen.

På Visättraskolan är lärarna indelade i olika arbetsgrupper och i gruppen PUG – Pedagogisk utvecklingsgrupp så arbetar de utifrån frågeställningen ”Vad är en bra lektion?” och här främst utifrån det strukturella perspektivet. Syftet är att det ska leda till ett arbete där alla lektioner har samma struktur. Det är enklare för oss vuxna att anpassa oss, istället för att våra elever ska anpassa sig utifrån flera lärares olika sätt att exempelvis starta och avsluta en lektion. Tydlighet och en god struktur underlättar för eleverna i deras dagliga arbete, oavsett behov av anpassningar eller inte.

 

Färdighetsträning och utvärdering

Man kan träna färdighetsträning med grupp eller enskilt med elev. Här kommer ord som överskott/underskott, förstärkning/försvagning in men går inte in djupare på det, än att något tas bort och något tillkommer. För att motivera eleven så kan man använda rekvisita, humoristiska rollspel, charader och belöningssystem för genomförd lektion.

Vi gick igenom Npf och lågaffektivt bemötande också, vi har redan jobbat med lågaffektivt bemötande på Visättraskolan, då Martin Wallen från Centrala skolstöd har varit hos oss i två omgångar och haft föreläsningar så det var det inget nytt för oss.

 

Möjlighet till utveckling

2011 ingick jag och Pelin Celepli “fritidsansvarig” i ett nätverk i Huddinge kommun som arbetade med att implementera Lgr11 där vi träffade de flesta fritidshemmen för att arbeta med den nya läroplanen för att sen ta med sig till Visättraskolan för att arbeta med.

Vi märkte redan då att vi låg långt fram med att ha en strukturerad verksamhet med många aktiviteter som är väl planerade och engagerad personal. Genom att vi sedan flera år har låg omsättning på fritidspersonal och en fritidsansvarig som ställer höga krav på oss anställda, och en stark skolledning så ger det oss en möjlighet att utvecklas och behålla god kvalitet.

 

En bra kurs

Avslutningsvis så vill jag säga att jag tycker att kursen har varit bra. Jag har fått med mig material att ta till när jag kör fast. Det som jag vanligtvis gör varje dag finns nedskrivet i pappersform, det skapar en trygghet och det finns där när jag behöver landa i att jag faktiskt är på rätt väg, eller om jag behöver inspiration till att byta och prova ett nytt spår.

Det har också varit bra att få möjligheten att träffa kollegor i kommunen för att utbyta erfarenheter och få insikt hur andra jobbar och ta till sig nya arbetssätt och metoder.

/Jörgen Lif