Utbildning för resurspedagoger i skolan – Verktyg för att stödja eleverna

Under läsåret 2017/2018 har ett antal av Visättraskolans resurser deltagit i en kurs som Centrala skolstöd i Huddinge erbjuder. Kursen ska ge deltagarna grundläggande färdigheter inom strukturpedagogik, bemötande och relationsbyggande. Kursen innefattar pedagogiska och psykologiska metoder som kan stödja elevassistentens arbete med eleverna. Kursen syftar till att ge användbara och vardagsnära verktyg i det dagliga arbetet med elever.

 Kursen tar upp följande moment:

  • Hitta sin roll som resurspedagog/elevassistent/klassresurs
  • Bemöta elever på ett sätt som minskar risken för att konflikter uppstår och eskalerar
  • Skapa strukturpedagogiska hjälpmedel såsom arbetsordning, tankekartor och andra stödstrukturer som kan ge eleven en chans att lyckas
  • Skapa förståelse för olika funktionsnedsättningar
  • Träna och förstärka nya och önskvärda färdigheter i skolmiljön

Här nedan i ett första blogginlägg berättar  en av våra resurser, Jörgen om sitt deltagande under denna kurs. 🙂

/Semira Vikström #stoltrektor

Ledningen på Visättraskolan har gett oss resurser möjligheten att kompetensutveckla oss i strukturpedagogik, färdighetsträning och relationsbyggande. Syftet med kursen är att ge oss verktyg och strategier för att skapa bättre förutsättningar för våra elever att lyckas i skolan, att de ska må bättre, få en bättre struktur och att de ska kunna ta till sig undervisningen på ett bättre sätt.

Mina förväntningar på kursen var att jämföra de metoder och arbetssätt som jag själv har i ryggsäcken. Mycket av det som togs upp på kursen kände jag igen, och använder dagligen i mitt arbete, såsom relationsbyggande, kravanpassning, lågaffektivt bemötande mm.

Jag var också nyfiken på om de andra skolorna har ett nära samarbete med elevhälsan på skolan. Hos oss har vi resurser möjlighet att med kort varsel få tid för rådgivning, och stöd av elevhälsan. Elevhälsan hos oss kan också arbeta riktat mot en klass under en längre period om det finns ett större behov, och om vi pedagoger behöver stöd i hur vi ska arbeta med en elev, eller flera elever. De som arbetar med klassrumsbesök, eller riktat mot en klass är Tikki Stanic (Trygghetsansvarig/Kurator), Toni Azar (kurator) och vi kan få vägledning och stöd av skolledningen, där vi har en biträdande rektor med ansvar för elevhälsan, Erik Hall.

Upplägg

Kursen är upplagd på fem tillfällen och det är tänkt att alla resurser ska gå kursen. Hos oss på Visättraskolan är det fyra resurser som går varje kursomgång.

Inför varje tillfälle får vi uppgifter utifrån ett kompendium som är till grund för hela kursen. Det levande dokumentet och kärnan under kurstillfällena är en bemötandeplan som fylls i eftersom och tas upp för diskussion i gruppen

Varje kurstillfälle startar med en föreläsning och fortsätter sen med en workshop för att avslutas med ett case där vi delar in oss i grupper och man får inte vara med någon från sin egen skola. Till varje föreläsning så finns det ett YouTube klipp som förklarar vad som tas upp på föreläsningen.

Vi har fått med oss mycket under de här kurstillfällena. Vi har pratat om elevens styrkor som grund, relationsbyggande, kartläggning ”funktionell analys”, utvecklingsområden, sätta mål, kravanpassning, belöningssystem Premack Princip och Teckenekonomi, Struktur och tydliggörande pedagogik, färdighetsträning med rollspel, Npf och lågaffektivt bemötande, överskott och underskott, positiv och negativ förstärkning, differentiell förstärkning, utvärdering.

 

Relationsbyggande – Den förtroendefulla pedagogen

För att kunna kartlägga och se till utvecklingsområden, mål och kravanpassning så behöver man ha en relation till eleven. På Visättraskolan så börjar relationsbyggandet redan i förskoleklass då majoriteten av eleverna går på fritids och all fritidspersonal/resurser är i kontakt med dem i sina aktiviteter och under övrig fritidstid.

I kompendiet som vi fick under utbildningen så finns det en checklista med tips och råd om vad man kan tänka på när det gäller relationsbyggande.

En sak som togs upp under kursen och som jag tycker är viktigt i början av en relation till elev i klass är kravlös umgängestid. Kravlös umgängestid ett arbetssätt/metod som man kan ta till i början av relationsbyggandet. Det innebär att man tar sig tid med eleven helt utan krav på att eleven behöver prestera något t.ex. ta tid enskilt samtal med eleven, berätta lite om sig själv viktigt att det blir en dialog där pedagogen också berättar om sig själv.

När relationen är upprättad så är det dags att kartlägga eleven med hjälp av en funktionell analys. Analysen hjälper till att se när eleven behöver stöd t.ex. situationer då eleven tappar fokus, störande moment, miljöer och upplägg på lektion, för höga krav, sociala situationer som rast, omklädningsrum mm.

När analysen är klar så är det dags att gå igenom utvecklingsområden och sätta kort/långsiktiga mål med rätt kravanpassning, olika belöningsmetoder kan hjälpa till och stärka eleven att klara av målen.

 

Belöningssystem

Premack Princip (farmors lag), Är ett sätt att ha låga krav och hög belöning. Efter resultat så höjer man kraven och sänker belöning tills belöningen uteblir och målet är uppnått för att sedan börja med nästa mål, alltså ta ett mål i taget. Utvärdering, man sätter ett datum på varje mål för att se hur det går och hur vi går vidare.

Belöningar kan vara efter ett/flera intressen eleven har, gymnastiksal vid ledigt, skolgårds tid, dator/ipad tid där pedagog styr innehållet, rita/läsa, umgängestid med klasskamrat om klasslärare tillåter, YouTube klipp här är också pedagog med och styr innehållet.

Ändra ett beteende med hjälp av att förstärka förändringen med symboler, ”Teckenekonomi”, som sen kan bytas in mot förvalda belöningar, men var noga med att kollegor också känner till vad som ska förstärkas och att det är tydligt. Symboler kan vara markeringar i en bok, personlig tavla, tabell, sak, kort. Man kan skriva i en personlig bok, i en tabell, liten whiteboardtavla och använda stjärnor, tumme upp, smiley, bönor i burk, Pokemon kort eller efter eget förslag.

 

Struktur och tydliggörande pedagogik – Meningsfullt, Hanterbart och Begriplig pedagogisk lärmiljö

Eleven ska vara förberedd på hur dagen ska se ut, ska få svar på frågor som:

Vem har lektionen, Var ska jag vara, Vad och hur ska jag göra, När och hur länge, Vad händer, Vad händer sen.

På Visättraskolan är lärarna indelade i olika arbetsgrupper och i gruppen PUG – Pedagogisk utvecklingsgrupp så arbetar de utifrån frågeställningen ”Vad är en bra lektion?” och här främst utifrån det strukturella perspektivet. Syftet är att det ska leda till ett arbete där alla lektioner har samma struktur. Det är enklare för oss vuxna att anpassa oss, istället för att våra elever ska anpassa sig utifrån flera lärares olika sätt att exempelvis starta och avsluta en lektion. Tydlighet och en god struktur underlättar för eleverna i deras dagliga arbete, oavsett behov av anpassningar eller inte.

 

Färdighetsträning och utvärdering

Man kan träna färdighetsträning med grupp eller enskilt med elev. Här kommer ord som överskott/underskott, förstärkning/försvagning in men går inte in djupare på det, än att något tas bort och något tillkommer. För att motivera eleven så kan man använda rekvisita, humoristiska rollspel, charader och belöningssystem för genomförd lektion.

Vi gick igenom Npf och lågaffektivt bemötande också, vi har redan jobbat med lågaffektivt bemötande på Visättraskolan, då Martin Wallen från Centrala skolstöd har varit hos oss i två omgångar och haft föreläsningar så det var det inget nytt för oss.

 

Möjlighet till utveckling

2011 ingick jag och Pelin Celepli “fritidsansvarig” i ett nätverk i Huddinge kommun som arbetade med att implementera Lgr11 där vi träffade de flesta fritidshemmen för att arbeta med den nya läroplanen för att sen ta med sig till Visättraskolan för att arbeta med.

Vi märkte redan då att vi låg långt fram med att ha en strukturerad verksamhet med många aktiviteter som är väl planerade och engagerad personal. Genom att vi sedan flera år har låg omsättning på fritidspersonal och en fritidsansvarig som ställer höga krav på oss anställda, och en stark skolledning så ger det oss en möjlighet att utvecklas och behålla god kvalitet.

 

En bra kurs

Avslutningsvis så vill jag säga att jag tycker att kursen har varit bra. Jag har fått med mig material att ta till när jag kör fast. Det som jag vanligtvis gör varje dag finns nedskrivet i pappersform, det skapar en trygghet och det finns där när jag behöver landa i att jag faktiskt är på rätt väg, eller om jag behöver inspiration till att byta och prova ett nytt spår.

Det har också varit bra att få möjligheten att träffa kollegor i kommunen för att utbyta erfarenheter och få insikt hur andra jobbar och ta till sig nya arbetssätt och metoder.

/Jörgen Lif

 


Att göra det svåra något enklare – Elevhälsokonferens

Hej!

Här kan ni ta del av den presentation som vi har använt oss av i vår föreläsning om vårt arbete med en prioriterad elevhälsa. I kommentarsfältet kan ni ställa frågor, lämna kommentarer och synpunkter. Vi hoppas att ni efter föreläsningen känner er inspirerade och har fått med er nya tankar och uppslag som ni kan ta med er hem.

Tack för att ni lyssnade! 🙂

/Semira Vikström & Erik Hall

Presentation


Att höja skolans elevhälsokompetens

Under föregående läsår genomförde vi i elevhälsoteamet på Visättraskolan Specialpedagogiska skolmyndighetens fortbildning ”Att höja skolans elevhälsokompetens”. En utbildning som ska bidra till en fördjupad diskussion och vidareutveckling inom det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. En enligt oss mycket bra fortbildning, som vi verkligen rekommenderar. Visättraskolan blev efter avslutat utbildning inbjudna till att delta på SPSM dialogkonferens i Stockholm med fokus på elevhälsokompetens. Likaså kom SPSM hit till skolan i höstas för att göra ett reportage om vårt elevhälsoarbete, något som finns att läsa i deras tidning ”Lika värde”.

Här nedan berättar Erik om konferensen.

/Semira Vikström #Stoltrektor

lika värde

”Att höja skolans elevhälsokompetens”

Jag och skolsköterska Norma Bento var inbjudna att delta i en paneldiskussion tillsammans med Täby friskola på Specialpedagogiska skolmyndighetens (SPSM) dialogkonferens ”Att höja skolans elevhälsokompetens”. Syftet med vårt deltagande i paneldiskussionen var att SPSM ville lyfta goda exempel på skolors elevhälsoarbete och på så sätt inspirera andra elevhälsoteam i deras utvecklingsarbete.

På konferensen fick vi träffa många engagerade och kunniga elevhälsoarbetare som delade sina erfarenheter av elevhälsoarbete. Det var inspirerande och lärorikt att tillsammans med andra elevhälsopersonal diskutera hur vi som elevhälsa tar tillvara på varandras kunskaper och erfarenheter.

Under paneldiskussionen fick jag och Norma bland annat möjlighet att berätta om vilka faktorer som vi ser som framgångsfaktorer hos oss på Visättraskolan och vi fick också tillfälle till att berätta om hur vi organiserar elevhälsan och hur vi arbetar med elevhälsoutveckling.

Framgångsfaktorer för oss på Visättraskolan har varit att skolans rektor visat att elevhälsan är viktig och att den ska prioriteras lika högt som skolans kunskapsmål, betydelsen av rektorns prioritering av elevhälsan var även en viktig faktor som lyftes fram i många av de diskussioner som vi deltog i under dagen. Visättraskolans vision bygger kring ledorden kunskap, trygghet och trivsel. Våra ledord anser jag förmedlar skolans syn att en elev måste må bra för att kunna lära sig så mycket som möjligt.

Ytterligare en viktig faktor i vårt arbete kring elevernas mående är att vi i elevhälsan vet tydligt vad var och en av oss kan bidra med i arbetet med våra elever och att vi är bra på att använda oss av varandras olika perspektiv på elevernas skolsituation.

Inom elevhälsan på skolan och i skolledningen har vi arbetat konsekvent med att vi på skolan ska utgå från elevernas styrkor och möjligheter i allt arbete som vi bedriver på skolan. Ett exempel på detta är att skolans klasskonferenser utgår från två styrkor hos varje elev.

Arbetet med att sätta en kultur av att utgå från elevens styrkor är en viktig orsak till att vi har kommit en bra bit på väg i utvecklingen av skolans elevhälsoarbete.

Jag och Norma tog med oss många kloka tankar och idéer från konferensen och det stod klart för oss att elevhälsoarbete är ett dynamiskt arbete. Charmen (och utmaningen) med elevhälsoarbete är att du aldrig blir ”färdig” och det går alltid att vidareutveckla arbetet. Vi hoppas att vi i framtiden kan få flera tillfällen att träffa andra skolor för utbyte av erfarenhet och idéer, det är tillsammans som vi kan utveckla och utvecklas.

/Erik Hall
Biträdande rektor med ansvar för elevhälsan

Fotograf Erica Sjöberg

Fotograf Erica Sjöberg