Gästbloggare: ELIT-gruppen

Alla lärare på Visättraskolan är indelade i fyra olika arbetsgrupper; PUG, Matematik, FBK och ELIT. Vi som har skrivit detta blogginlägg tillhör ELIT-gruppen. ELIT står för entreprenöriellt lärande och IT. För att arbetet ska vila på vetenskaplig grund och för att alla i gruppen ska få med sig samma kunskap om entreprenöriellt lärande valde vi ut två böcker: Entreprenöriellt lärande Konkreta exempel i alla ämnen (Bernelf) och Entreprenöriellt lärande – i praktik och teori (Falk Lundqvist, Hallberg, Leffler, Svedberg).  

En app som är väldigt motivationshöjande och som är lätt att koppla till entreprenöriellt lärande är Minecraft därför har vi även läst boken Minecraft som ett pedagogiskt verktyg  (Gyllenstig Serrao). Utifrån litteraturen har vi fört diskussioner och planerat våra två workshops som vi höll för våra kollegor.

Vårt syfte under båda våra workshops har varit att ge våra kollegor en blandning av praktiska tips och att skapa forum till att diskutera och reflektera hur vi arbetar med entreprenöriellt lärande och IT på Visättraskolan idag. Vi kommer i detta blogginlägg berätta om vad vår grupp erbjöd våra kollegor under den första workshopen. Med detta hoppas vi att vi kan inspirera er till att arbeta entreprenöriellt och med IT.

Entreprenöriellt lärande, programmering och IT i temaarbete

Under den första workshopen visade vi exempel på hur man kan arbeta ämnesövergripande genom ett tema. Vi valde att visa hur årskurs två har arbetat med temat Bland stjärnor, planeter och galaxer – Resa genom vintergatan. Klasserna har arbetat med temat på olika sätt. En del i temat har varit att eleverna har fått skriva faktatexter om olika planeter utefter cirkelmodellen. Texterna har eleverna fått skriva i olika appar t.ex. Book creator och Skolstil. Till texterna fick eleverna rita de olika planeterna och skriva frågor till sina egna faktatexter. Efter att texter och bilder var klara hjälpte vi eleverna att para ihop dessa i appen Aurasma. Aurasma är en app som gör det möjligt att scanna en bild istället för en qr-kod och sedan få fram t.ex. en given text. När detta förarbete var klart var det dags för höjdpunkten; att få lära av varandra genom programmering. Eleverna blev indelade i par och skulle nu gå på uppdrag och svara på alla frågor om de olika planeterna. För att få reda på svaren var eleverna tvungna att programmera sin Blue-bot till respektive planet och scanna i appen Aurasma och på så vis kunna läsa sig fram till svaret.  

Det har varit värdeskapande för eleverna att få uppdrag där de fick möjlighet att omsätta sina egna idéer till handling och detta har väckt deras fortsatta intresse och lust att lära sig mer.

Genom att låta våra kollegor testa detta arbete i praktiken vill vi ge våra kollegor möjlighet till inspiration om hur de kan kombinera programmering, IT och entreprenöriellt lärande genom temaarbete.

 

Musikworkshop

Vid tillfället för musikworkshopen fick deltagarna gruppvis skapa ett rytmarrangemang och ramsa utifrån en bestämd modell. Modellen bestod av 16 tomma rutor där varje ruta symboliserar ett pulsslag, en fjärdedelsnot per ruta. Deltagarna fick sedan byta ut de tomma pulsslagen mot olika slagverksinstrument och skapa en ramsa som rytmiskt skulle fungera till slagverksarrangemanget.

Deltagarna delades in i två grupper där ena gruppen ansvarade för slagverket och den andra för ramsan. Deltagarna fick pröva, ompröva och öva tillsammans för att sedan redovisa resultatet, vilket också filmades.

Detta är en förenklad övning i musikskapande som vanligtvis sker i flera steg. Eleverna har här en färdig struktur att utgå från samtidigt som de ges möjligheter att själva styra över de faktiskt kreativa delarna i uppgiften, som att pröva och bestämma kompmönster för varje instrument och att skriva ramsa/sångtext. Får eleverna vara kreativt medbestämmande i uppgiften blir skapandet mer meningsfullt och motiverande för alla. Det blir också tydligt för eleverna att ansvaret sinsemellan måste fördelas för att skapa struktur till processen och att allas bidrag i skapandet är avgörande för slutresultatet. Att kunna kommunicera sina idéer och föra egna resonemang är oerhört viktigt i en skapandeprocess och något eleverna får öva på. Mål och process tydliggörs samtidigt som eleverna får användning av såväl teoretiska som praktiska förkunskaper. Tillsammans kommer eleverna stöta på problem som behöver analyseras och diskuteras för att lösas. Sådana problembaserade arbetssätt kan ofta engagera och motivera elever. Arbetssättet går att liknas vid hur dagens låtskrivare samarbetar över internet där två eller fler musiker skapar tillsammans efter ett antal gemensamma kreativa riktlinjer och i den mån tekniken tillåter. Mot äldre åldrar kan denna övning övergå till att faktiskt arbeta med webbaserat digitalt skapande vilket visar på ett mer autentiskt lärande.

 

Tema -En resa genom Europa.

Eleverna i årskurs 6 startade HT17 med temat En resa genom Europa. I detta tema tränade eleverna olika entreprenöriella förmågor som kreativitet, samarbete, kommunikation, initiativtagande, problemlösning, flexibilitet, organisering och ansvarstagande. De material som användes i temat var UR.se Geografens testamente -En resa genom Europa, läromedlet Utkik Geografi, Blue-bots (robotar) för programmering och några digitala verktyg för skapande av produkter till temat som exempelvis QR-koder och filmer.

Under workshopen presenterades elevernas färdiga arbete/produkt för lärarna. De hade skapat en spelplan för Blue-bots med ett rutnät på 15 x 15 cm. I dessa spelplaner hade eleverna sedan ritat in två europeiska länder med städer, vatten och naturtyper på varje spelplan. Arbetet med faktatexter de gjort under geografin skapade de filmer där de spelade in berättarröst och använde bilder som de fick källhänvisa. Dessa filmer publicerades i deras Youtubekanal och därefter skapade QR-koder som skrevs ut och klistrades fast på spelplanerna.

 

Sista steget så skapade de algoritmer som andra fick lösa med Blue-bots. Exempel på en algoritm:

Algoritm 4 (en annan ska läsa upp algoritmen)

Stå på start 1.

Programmera roboten så den hamnar på Nantes. Sedan så den åker till Novi Sad. Sedan så den åker till Toulouse. Sedan till Kraljevo. Till sist, programmera roboten så att den åker till Cherbourg.

Kommer du ihåg vilken stad den var på först?

Lärarna fick testa elevernas algoritmer och även fundera och diskutera hur de kunde utveckla och applicera detta till deras undervisning? En återkommande fråga var hur lång tid som lades ner på själva programmeringen? Svaret överraskade många då vi berättade att själva programmeringen är en liten del i helheten. Ungefär 120 minuter använde eleverna Blue-bots till detta projekt. Kanske låter lite men det är resan dit som är kärnan i projektet. Att studera om de europeiska länderna, lära sig om jordens inre och yttre krafter, naturresurser och kartografi. Själva programmeringen är en belöning som är väl värd dem när de är klara. De har ju ändå skapat en produkt som kan ses över hela världen då de publicerat deras arbete på både blogg och Youtube. Snacka om Entreprenöriellt lärande.

/ ELIT-gruppen


Samverkan – Skola – Arbetsliv

Vi, Rebecka och Rabia, har varit i Kungsbacka utanför Göteborg med ELIT-gruppen (Entreprenöriellt lärande och IT) för tre dagars konferens på SSA (Samverkan skola-arbetsliv). Där samlades pedagoger från hela Sverige för att utbyta erfarenheter och inspireras om hur skola och arbetsliv kan samverka. Vi har varit på olika seminarier och föreläsningar. Vi kommer att skriva om några av dem som vi tycker har varit betydelsefulla.

Framtidsjakten

Ett av de första seminarierna vi lyssnade på handlade om Framtidsjakten- utan spaning ingen aning. Det var tre pedagoger och en studie- och yrkesvägledare från Älvsåkersskolan som berättade om sitt arbete för att få en progression från förskoleklass till årskurs 9 med det entreprenöriella arbetet. Pedagogerna berättade att de har en gemensam målbild på skolan: Alla elever på skolan ska ha uppnått en god valkompetens i åk 9, dvs de ska kunna göra ett väl grundat gymnasieval. Detta är en röd tråd som hela skolan arbetar med. I detta arbete lyfts avsnitt 2.6 från LGR11 på ett naturligt sätt. Detta avsnitt handlar om skolan och omvärlden och det ska gå hand i hand med avsnitt 2.2 (kunskaper).  På skolan har de arbetat med Framtidsjakten som ska genomsyra all undervisning. Framtidsjakten är en sammanslagning av 2.2 och 2.6.

I planeringen av undervisningen la man stor vikt vid förarbete, genomförande och efterarbete. Där genomförandet är en samverkan med omvärlden. Inför denna samverkan t.ex. ett studiebesök på ett museum eller företag är det viktigt att göra ett ordentligt förarbete. Eleverna ska vara väl förberedda och insatta i syftet med besöket. Efter besöket är det viktigt med ett efterarbete där eleverna får förbereda en presentation för en mottagare t.ex elever i andra årskurser, företagsrepresentanter alt. politiker. Detta gör arbetet värdeskapande och ger en ökad meningsfullhet, vilket forskning visat stärker individens motivation (M. Lackéus).

Älvsåkersskolans studie- och yrkesvägledare lyfte vikten av att “Vardagssyva”. Hon menade att vi ska ta varje tillfälle att lyfta olika yrken för att vidga vyerna hos eleverna på ett naturligt sätt t.ex. när vi är på ett studiebesök: Vilka yrken finns här? Vilka yrken ser vi på vägen?

Martin Lackéus

Vi har även lyssnat på Martin Lackéus som Älvsåkersskolan lyfte. Han talade om hur eleverna ska utveckla sina entreprenöriella kompetenser på bästa sätt. Lackéus menade att det inte bara räcker att arbeta med entreprenöriellt lärande för att få effekt. Det vi måste tänka på är att göra undervisningen så värdeskapande som möjligt. Detta tillsammans med ett entreprenöriellt lärande ökar elevernas motivation, utvecklar deras skolkunskaper och får stark utveckling av de entreprenöriella kompetenserna. Med värdeskapande undervisning menas att undervisningen både skapar ett värde för eleven själv men även att eleven känner att det hen gör skapar ett värde för andra- inte bara för läraren.

Att arbeta entreprenöriellt på fritids

Linehedsskolan i Halmstad är en F-3 skola med ca 200 elever. Många elever på skolan har föräldrar som inte arbetar och får därmed inte möta yrkeslivet i sin närhet. Detta vill skolan ändra på för att eleverna inte bara ska kunna nämna yrken som t.ex. polis och brandman när de lämnar skolan. Precis som Älvsåkersskolan, lyfte Linehedsskolan vikten av att få med kapitel 2.6 (Lgr11) och skolan ville att detta ska lyftas även på fritids. Deras framtidsvision är att hela skolan ska genomsyras av: entreprenöriellt lärande, tydlig samverkan mellan skolan och arbetsliv samt att skolans ämnen sätts i ett större sammanhang. Genom att låta eleverna få fortsätta arbeta entreprenöriellt även på fritids så fortsätter elevernas träning i att ta ansvar och kreativitet genom aktiviteter på fritids. Eleverna får även uppdrag att lösa på fritids t.ex. Vi låter skräpet leva vidare, där uppdraget var att skapa nytt av skräp på skolan. Först presenterades ett tydligt mål för eleverna: att redovisa sina idéer på UF-mässan där gymnasieskolorna ställer ut sina företag. Sedan var det upp till eleverna vilken form projektet skulle ta och vilka saker de skulle visa. Till slut skapades en hel stad av mjölkkartongerna från matsalen och kakelplattor blev vägar där blue-bots programmerades att åka runt.

I den dagliga verksamheten på fritids presenterar personalen endast material utan vidare instruktioner, allt för att främja elevernas kreativitet. Ska det hållas kurser på skolan så är det elever som får hålla i kurserna och på så sätt lär de av varandra. Skolan vill genom allt detta skapa entreprenöriella elever.

.
Skolverket

I det här seminariet pratade man om väl underbyggda val och om betydelsen av samverkan mellan arbetsliv och skola samt om lärarnas och vägledarnas roll i detta. Vidare pratade man om behovet av att koppla samverkansaktiviteter med arbetslivet (t.ex. Studiebesök, föreläsningar) till befintliga kursplaner. I skollagen 2 kap 29$ står det: Elever i alla skolformer utom förskolan och förskoleklassen ska ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- yrkesverksamhet kan tillgodoses.

Den här bilden föreställer några få yrken elever känner till och nästa bild vad vi önskar eleverna ska känna till och välja mellan. Allting är inte bara svart och vitt utan det finns olika färgkombinationer som motsvarar de nya jobben på marknaden. Det skapas hela tiden nya jobb och många val görs under resans gång. Vi behöver rusta våra elever med mer kunskap om olika yrken så de kan göra väl underbyggda val.

Efter dessa tre intensiva dagar har vi kommit till insikt att vi på Visättraskolan är på rätt spår och på god väg att utveckla det entreprenöriella lärandet och samverkan skola-arbetsliv. Nu skulle det vara roligt att få detta att genomsyra hela verksamheten.
Rebecka Holm och Rabia Celik