Kollegialt lärande med fokus på våra nyanlända elever

Vi har på Visättraskolan två förberedelseklasser som är uppdelade i årskurser 1-3 och 4-6. I förberedelseklasserna fokuseras mycket av arbetet på att utveckla elevernas kunskaper i det svenska språket. Men eleverna undervisas även i övriga teoretiska ämnen. Hur länge en elev undervisas i förberedelseklassen beror på elevens tidigare skolbakgrund samt språkutveckling. Dock finns det regelverk som säger att elever får undervisas i förberedelseklass i högst två år. Dessutom säger skollagen att eleverna inte får undervisas 100 % i förberedelseklass vilket leder till att eleverna relativt fort hamnar i ordinarie klass i framförallt idrott och hälsa, bild, musik och slöjd, dels för att dessa ämnen är enklare för eleverna att delta i och dels för att vi i förberedelseklassen inte kan erbjuda eleverna den undervisningen.

På Visättraskolan arbetar vi i olika arbetsgrupper och vi som arbetar i förberedelseklasserna ingår i FBK-gruppen. I arbetsgruppen träffas vi vid ett antal tillfällen i månaden och diskuterar bland annat litteratur utifrån elevgruppen nyanlända. Detta läsår har vi utgått från Sara Perssons bok “Nyanlända elever- undervisning, mottagande och flerspråkighet” och “Att undervisa nyanlända – metoder, reflektioner och erfarenheter” av Anna Kaya. Dessutom diskuterar vi hur vi kan samarbeta mellan klasserna och ger varandra tips på olika arbetssätt.

På Visättraskolan arbetar vi mycket med det kollegiala lärandet där vi delar med oss av det arbete vi gör i klasserna med varandra. Vi i FBK-gruppen har planerat två lärarmöten som vi hållit i för övriga lärare på skolan för att tillsammans med våra kollegor prata om det arbete som vi gör i våra klasser samt hur övergången mellan förberedelseklass och ordinarie klass ser ut.

Vi startade vårt första lärarmöte med att hälsa våra kollegor välkomna och be dem sätta sig ner på rumänska. Därefter fick de två uppgifter där de skulle para ihop ord med bilder på rumänska och en text på rumänska med tillhörande frågor där de fick använda sig av Google translate. Detta gjorde vi för att försöka visa hur våra elever kan känna när de kommer helt nya utan erfarenheter av språket. Lärarna fick sedan diskutera hur det kändes och de sa bland annat att de blev medvetna om översättningens begränsningar. Vi visade sedan lärarna vad eleverna i förberedelseklasserna sagt om att gå ut i ordinarie klass vilket gav många en tankeställare. Många av eleverna tycker att det är spännande att komma till ordinarie klass medan andra känner att de har svårt att känna tillhörighet med klassen då de kanske inte har en egen låda till sina saker eller en fast plats att sitta på. Lärarna fick därefter samtala i grupp kring hur de gör när en elev från förberedelseklassen kommer till dem för första gången. Sara Persson (2016) skriver i sin bok att för att ett sätt att få en bra start med en nyanländ elev är att lära sig något på dennes modersmål, det kan vara “hej” eller “välkommen”.

Många elever känner att de har svårt att förstå när de kommer ut i ordinarie klass och lärare känner också många gånger att de har svårt att skapa förståelse för eleverna. Därför valde vi att på vårt andra lärarmöte fokusera på vilka förväntningar lärarna har på eleverna som kommer till ordinarie klass samt vilka begrepp som är nödvändiga för eleven att kunna för att följa med i undervisningen. Lärarna fick i grupp skriva om vilka förväntningar de har och därefter även skriva vilka begrepp som är nödvändiga i just deras ämnen. Att elever har svårt med begrepp är inte knutet just till våra elever utan även övriga elever på skolan. Därför har vi en tanke om att tillsammans skapa en begreppsbank där lärare kan fylla på begrepp och därmed skapa ett levande dokument som alla har tillgång till. Anna Kaya (2016) anser att det är viktigt att använda alla elevens språk för att utveckla och kartlägga elevens ämneskunskaper, detta kan man göra genom att låta eleven översätta viktiga begrepp till sitt modersmål. Dock bör man vara medveten om att vissa begrepp är nya för eleven både på deras modersmål och svenska. Det är då bra att ta hjälp av elevens studiehandledare för att skapa en djupare förståelse kring begrepp och texter. Persson (2016) pratar om vikten av att skapa ett gott samarbete med studiehandledare och att detta innebär att ge studiehandledare planeringar samt material för att de på bästa sätt ska kunna förbereda sitt arbete. Hon menar även att det är viktigt att beakta elevens modersmål då den är del av elevens identitet och även att modersmålets utveckling även gynnar språkutvecklingen i svenska. Detta är något som diskuterades på lärarmötet där vi talade om vikten av att se elevens modersmål som en resurs samt att få eleven att känna stolthet över sitt modersmål.

Slutligen- för att arbetet i förberedelseklass och övergången till ordinarie klass skall fungera krävs det att alla på skolan skapar en bra relation till dessa elever och att vi ser till de kunskaper eleven redan har med sig. Gör vi det skapas goda förutsättningar för att eleverna får goda kunskaper, trivs och känner sig trygga, vilket är Visättraskolans ledord- kunskap, trygghet och trivsel.

Tack för ordet!

/Marielle, Michaela och Solav

 

 


Nyanländas väg in i det svenska språket

Vi har varit på en mycket inspirerande kurs under två dagar som heter Nyanländas väg in i det svenska språket- att ge hållbara strategier för läs- och skrivstrategier. Kursen hölls på Lärarfortbildning AB i Stockholm. Kursen varvades mellan teori och praktik. Även om fokus låg på nyanlända så fick vi lära oss mycket som går att använda i undervisningen av alla elever som ska lära sig läsa och skriva.

Enligt Lina Rahm och Camilla Valfridsson som höll i kursen är det viktigt att eleverna ser mönster när de läser och skriver. En tankeställare vi fick under kursen är att alfabetet har 29 bokstäver men att det faktiskt består av ca 45 ljud. De menar att det är viktigt att lära sig bokstävernas namn men att ljuden lättare ska läras in som mönster och strukturer alltså som stavelser. Därmed är det viktigt att inte bara arbeta med mönster i matematiken utan även i svenskan.

Kärnan under dessa dagar har varit att dela upp ord i stavelser för att underlätta vid läs- och skrivinlärning. Ta t.ex. ordet “leka”, istället för att ljuda varje ljud för sig l e k a, delar du upp ordet i stavelser le-ka. Genom att dela upp ord i stavelser lär man sig se mönster och strukturer och har då lättare för att memorera det man har läst. Det är svårare att läsa längre ord om man tar ett ljud i taget, men memorerar man det i stavelser så har hjärnan lättare att komma ihåg och sätta ihop det till ett ord. Ett annat exempel är ordet “matematik”, ljudar man en bokstav i taget är det nio ljud att memorera men har man lärt sig att läsa ordet i stavelser är det fyra ljud att komma ihåg: ma-te-ma-tik.

De visar även på vikten av att tidigt lära ut och markera vokalerna i alfabetet då de spelar en stor roll i det svenska språket. Vokalerna styr hur man delar ord i stavelser samt hur orden betonas. Det är även viktigt att leka och laborera med betoningen av ord för att eleverna själva ska känna sig trygga vid läsning hur orden ska uttalas. T.ex. hur läser du äppelmos, potatismos och plåttermos?

Föreläsarna pratade också om vikten att träna hela meningar inte bara enstaka ord. När vi tränar meningar ska vi inte gå för fort fram. Vi kan ge färdiga meningar till eleverna som de får läsa och skriva av men också klippa isär och laborera med orden. Vi ska inte vara rädda för att arbeta med samma meningar under flera lektioner. Upprepningar stärker inlärningen framförallt vid nya språk.

Det var också roligt att föreläsarna lyfte vikten av cirkelmodellen och att se språket i ALLA ämnen, något som vi arbetar mycket med på Visättraskolan.

/Michaela & Rebecka