Ett år tillsammans med förskoleklassen!

På Visättraskolan finns det två stycken förskoleklasser med totalt 58 elever. Majoriteten av eleverna har ett annat modersmål och flera är nyanlända. Eleverna kommer från olika förskolor runt om i Huddinge kommun. I varje klass arbetar två lärare och en resurs som även arbetar på fritids. Vi lärare har ferietjänster och har den största delen av vår tid förlagd i förskoleklasserna. Lärarna följer varje dag med till fritids för en kort överlämning för att skapa en trygg övergång mellan de olika verksamheterna.

Syftet med vår arbetsgrupp är att skapa en likvärdig grund för förskoleklasserna när det gäller gemensamma teman, bedömningsstöd, utvecklingssamtal, IUP:er.

Äntligen har förskoleklassen börjat synas genom att vi har fått en egen del i läroplanen. Vi ser framemot att förskoleklasserna from augusti 2018 kommer att bli obligatoriskt. Detta kommer att gynna förskoleklasserna, vi får en högre status och undervisningen blir mer betydelsefull och alla elever får samma rätt till utbildning.

Innan vi fick en egen del i läroplanen med ett centralt innehåll har vi tittat och anpassat vår undervisning utifrån målen i 3:an.
Den nya läroplanen har underlättat vår planering och undervisning. Eftersom den är alldeles ny, så har det tagit tid att sätta sig in i den. Vi har tittat på det centrala innehållet och har tillsammans resonerat om hur vi ska tolka innehållet. Utifrån våra diskussioner har vi tolkat hur det centrala innehållet ska utformas.

Under höstterminen har vi lärare fått gå på flera utbildningar, det har varit otroligt viktigt att vi alla har fått gått på samma utbildning samtidigt. Det har gynnat vårt arbete kring förskoleklassens innehåll, att vi tillsammans kunnat diskutera och lyfta olika tankar. Grunden är att vi i förskoleklasserna ska ha lika innehåll, men att vi kan forma våra verksamheter utifrån våra olika kompetenser.
Det har varit lätt att inspireras och dras med i att ”det här måste vi göra”. Även här var det viktigt att landa, diskutera och tänka efter vad som skulle passa oss och vår verksamhet. Vi insåg att allt inte kunde sättas i verket hur bra vi än tyckte att det var.
Vi har även varit på Natur och Kultur och fått inspiration av nytt material. I förskoleklasserna arbetar vi med Bornholm och Lyckostjärnan. Efter föreläsningen på läromedelsföretaget valde vi även att börja arbeta med PULS Förskoleklass – Samhälle, Natur och teknik.

Alla föreläsningar och material har även gett oss inspiration i valet av gemensamma teman för oss i förskoleklasserna.
Vid skolstart får eleverna träffa skolans speciallärare och göra en Bornholmskartläggning i läs och skrivutveckling. Vi lärare har kartlagt eleverna i deras bokstavs- och läsutveckling samt matematikutveckling. För att göra eleverna medvetna om sitt eget lärande har vi utifrån kartläggningarna gjort individanpassade grupper.

Genom åren har vi arbetat med flera olika kartläggningsmaterial i svenska och matematik, men vi har saknat ett material som på ett tydligt sätt synliggör för eleverna vad de kan och vilka förmågor de behöver utveckla. Vi har även känt att det varit godtyckligt vad vi vill att eleverna ska kunna och ha med sig när de börjar i ettan.
Vi har sett att det funnits ett behov av att synliggöra elevernas lärande och att öka deras delaktighet under utvecklingssamtalen. Vi har letat på nätet, men det har varit svårt att hitta material som varit riktat mot förskoleklass. Efter mycket sökande så hittade vi ett material från Beta pedagogerna som vi kunde utgå ifrån. Materialet är uppbyggt med bilder utifrån de olika förmågor som är kopplade till de fem ämnesområdena i läroplanen. För att materialet ska passa vår verksamhet, har vi omarbetat det.

För att följa med i sin egen utveckling har eleverna fått pappersmaterialet från Beta- pedagogen, och har allt eftersom de utvecklats fått färglägga sina förmågor. Detta har gjort att det blivit väldigt tydligt för både elever, lärare och vårdnadshavare under utvecklingssamtalen.

Vi har kommit en bra bit på väg men det är fortfarande ett pågående utvecklingsarbete både när det gäller materialets innehåll, utformning och hur det ska fungera i praktiken.

Med detta arbete vill vi ge eleverna den bästa grunden och förutsättningarna för fortsatt kunskap, trygghet och trivsel i de högre årskurserna.

/Jessica, Lina, Ann Katrin & Sarah


Inspirationsdagar för oss lärare i förskoleklass

Under höstterminen har vi lärare i förskoleklass deltagit vid två stora konferenser som arrangerades av Ability Partner och Skolverket. Fokus på båda konferenserna har varit förskoleklassens uppdrag och implementeringen av de nya läroplanstexterna i LGR11/16.

Vi fick lyssna till flera inspirerande och engagerade talare vars syfte var att synliggöra verksamhetens uppdrag så att alla elever i förskoleklass ska erbjudas en likvärdig undervisning som bygger på kontinuitet och progression. Talarna var både verksamma forskare, författare, skolledare och praktiserande lärare som gav både teoretiska och praktiska exempel på hur verksamheten kan utformas för att möta olika behov och uppfylla läroplanens syften och mål.

Förskoleklassens verksamhet ska fungera som en bro mellan två olika skolformer, förskolan och den obligatoriska grundskolan och en intressant fråga som lyftes var hur man kan skapa trygga och bra övergångar mellan olika verksamheter? Det pratades om övergångar mellan förskola-förskoleklass, förskoleklass-fritids, förskoleklass-åk:1 samt förskoleklass-hemmet. Under elevens första skolår ska de alltså anpassa sig efter fyra olika typer av miljöer och samtidigt bygga trygga och förtroendefulla relationer med andra barn och vuxna. Det är ett komplext uppdrag för oss som arbetar i skolan och vi började genast fundera på hur vi på Visättraskolan arbetar för att ge de bästa förutsättningarna för trygga och bra övergångar. Det är även viktigt att komma ihåg att eleverna möter olika typer av övergångar under hela sin skoltid, inte bara det första året. Det kan vara dagliga övergångar då eleverna byter ämne och ska förflytta sig mellan olika salar och tas emot av olika lärare, men även större övergångar mellan t.ex. låg- och mellanstadiet. Vi som arbetar i skolan måste göra vårt yttersta för att ge eleverna bra förutsättningar för att klara av dessa övergångar så bra som möjligt.

Linda Lissvik, biträdande rektor på Kämpetorpsskolan i Stockholms stad, berättade hur de på hennes skola arbetar med övergångar på olika sätt. T.ex. hade skolan ett nära samarbete med förskolorna i området vilket möjliggjorde för dem att ha gemensamma föräldrasamtal under elevens sista termin på förskolan. Vid samtalet i förskolan deltog barn, vårdnadshavare, pedagog från förskola samt mottagande lärare i förskoleklass. Detta samtal fungerade som ett avslutningssamtal som sammanfattade barnets tid i förskolan samt även som ett framåtsyftande lära-känna-samtal för läraren i förskoleklass. Samtalet gav förutsättningar för alla som deltog att lyfta styrkor och utvecklingsområden samt ställa frågor och prata om förväntningar. Linda Lissvik medgav att det var ett pussel att få ihop dessa samtalstider och att det var en utmaning att få tiden att räcka till, men vinsterna med samtalen övervägde. Här i Visättra fungerar det i dagsläget så att barn och vårdnadshavare har ett avslutningssamtal tillsammans med pedagog i förskolan och sen har lärarna i förskoleklassen ett lära-känna-samtal med barn och vårdnadshavare i skolan. I många fall finns även behov av ett tredje samtal då lärarna i förskoleklass träffar pedagogerna i förskolan (och ibland även vårdnadshavare) för att diskutera elever som utmanar på olika sätt eller som har behov av särskilda anpassningar av någon anledning. Vid vårt senaste möte med pedagogerna på förskolorna i Visättra-området lyfte vi Kämpetorpsskolans modell och frågade om det var något som de skulle kunna tänka sig att prova på, fortsättning följer…

Något annat som fångade vårt intresse var diskussionen om likvärdighet i skolan. David Edfelt, leg psykolog och författare, pratade om förebyggande arbete och om hur man kan utforma en verksamhet som tar tillvara på alla elevers olika intressen och behov? Han pratade även om olika typer av anpassningar och vilka metoder kan vi använda oss av som inte är kränkande eller utpekande mot eleven?

Skolan har mängder av förväntningar på eleverna. En del av de här förväntningarna kan vi tycka är småsaker, men för många elever kan det vara alldeles för mycket att förhålla sig till, speciellt under förskoleklassåret då det är mycket nytt att lära sig och anpassa sig efter. David Edfelt använde en stege som liknelse, där varje pinne stod för en förmåga. Om man saknar en förmåga är det vårt att nå upp till skolans förväntningar och saknar man flera av dessa förmågor kan det rent av bli ett omöjligt uppdrag för eleven.

Vi tänker att vi lärare har ett viktigt uppdrag att kartlägga elevernas förmågor för att tidigt kunna upptäcka vilka utmaningar som varje elev möter i sin vardag och hur vi kan hjälpa dem på bästa sätt. Vi vuxna måste göra anpassningar om kan fungera som extra pinnar att sätta i stegen för att ge eleverna de bästa förutsättningarna för att nå skolans mål.

David Edfelt pratade även en hel del om hur vi vuxna i skolan påverkas av elevernas sätt att vara och om vikten av att bemöta elever som utmanar på ett lågaffektivt sätt. Han gjorde jämförelser mellan beteende och personlighet och förklarade hur vi påverkas av krav i miljön kopplat till vår funktionsnivå.

Även om det tar mycket tid och energi så känns det bra att vi systematiskt arbetar både med att kartlägga elevernas förmågor och bygga förtroendefulla relationer på Visättraskolan. David Edfelt avslutade med att berätta att barn upp till 11 års ålder lär sig av att lyckas, detta tål att tänkas på…

/Sarah, Lina, Jessica & Ann Katrin

 

 


Utomhuspedagogik

Utomhuspedagogik innebär dock inte att man bara ska vara ute. Poängen är att växla mellan undervisning utomhus och inomhus för bästa inlärningseffekten.

Anders Szcepanski berättade att amerikanska studier visar att elever som undervisats både inne och ute hade högre resultat i matematik och språk än de elever som bara undervisats inne i ett klassrum.

Utomhuspedagogik är ett platsbaserade lärande och varje plats kan man närma sig historia, ekologiskt, socialt eller fysiskt. Det gör eleverna nyfikna och skolämnena får en större verklighetsanknytning. Dessutom visar en annan forskning att stressnivåerna minskar och koncentrationen ökar när barn och ungdomar kommer utomhus.

Eleverna behöver röra på sig, enbart skolidrotten är inte tillräcklig. Om eleverna även får röra sig på andra lektioner kan troligen barndiabetes, benskörhet och fetma minska på sikt.

Kursen vi gick var anlagd på universitetets område stora skuggan. Vi fick en heldag utomhus med baserat lärande. Vi provade många olika övningar som innehöll matematik, färg, form, språkligt, geografi, historia och textilmönster mm. Vi samarbetade, tävlade skapade och fick så mycket härlig kunskap med oss.

/Ann Katrin, Mayssa och Jessica.