Utbildning för resurspedagoger i skolan – Verktyg för att stödja eleverna

Under läsåret 2017/2018 har ett antal av Visättraskolans resurser deltagit i en kurs som Centrala skolstöd i Huddinge erbjuder. Kursen ska ge deltagarna grundläggande färdigheter inom strukturpedagogik, bemötande och relationsbyggande. Kursen innefattar pedagogiska och psykologiska metoder som kan stödja elevassistentens arbete med eleverna. Kursen syftar till att ge användbara och vardagsnära verktyg i det dagliga arbetet med elever.

 Kursen tar upp följande moment:

  • Hitta sin roll som resurspedagog/elevassistent/klassresurs
  • Bemöta elever på ett sätt som minskar risken för att konflikter uppstår och eskalerar
  • Skapa strukturpedagogiska hjälpmedel såsom arbetsordning, tankekartor och andra stödstrukturer som kan ge eleven en chans att lyckas
  • Skapa förståelse för olika funktionsnedsättningar
  • Träna och förstärka nya och önskvärda färdigheter i skolmiljön

Här nedan i ett första blogginlägg berättar  en av våra resurser, Jörgen om sitt deltagande under denna kurs. 🙂

/Semira Vikström #stoltrektor

Ledningen på Visättraskolan har gett oss resurser möjligheten att kompetensutveckla oss i strukturpedagogik, färdighetsträning och relationsbyggande. Syftet med kursen är att ge oss verktyg och strategier för att skapa bättre förutsättningar för våra elever att lyckas i skolan, att de ska må bättre, få en bättre struktur och att de ska kunna ta till sig undervisningen på ett bättre sätt.

Mina förväntningar på kursen var att jämföra de metoder och arbetssätt som jag själv har i ryggsäcken. Mycket av det som togs upp på kursen kände jag igen, och använder dagligen i mitt arbete, såsom relationsbyggande, kravanpassning, lågaffektivt bemötande mm.

Jag var också nyfiken på om de andra skolorna har ett nära samarbete med elevhälsan på skolan. Hos oss har vi resurser möjlighet att med kort varsel få tid för rådgivning, och stöd av elevhälsan. Elevhälsan hos oss kan också arbeta riktat mot en klass under en längre period om det finns ett större behov, och om vi pedagoger behöver stöd i hur vi ska arbeta med en elev, eller flera elever. De som arbetar med klassrumsbesök, eller riktat mot en klass är Tikki Stanic (Trygghetsansvarig/Kurator), Toni Azar (kurator) och vi kan få vägledning och stöd av skolledningen, där vi har en biträdande rektor med ansvar för elevhälsan, Erik Hall.

Upplägg

Kursen är upplagd på fem tillfällen och det är tänkt att alla resurser ska gå kursen. Hos oss på Visättraskolan är det fyra resurser som går varje kursomgång.

Inför varje tillfälle får vi uppgifter utifrån ett kompendium som är till grund för hela kursen. Det levande dokumentet och kärnan under kurstillfällena är en bemötandeplan som fylls i eftersom och tas upp för diskussion i gruppen

Varje kurstillfälle startar med en föreläsning och fortsätter sen med en workshop för att avslutas med ett case där vi delar in oss i grupper och man får inte vara med någon från sin egen skola. Till varje föreläsning så finns det ett YouTube klipp som förklarar vad som tas upp på föreläsningen.

Vi har fått med oss mycket under de här kurstillfällena. Vi har pratat om elevens styrkor som grund, relationsbyggande, kartläggning ”funktionell analys”, utvecklingsområden, sätta mål, kravanpassning, belöningssystem Premack Princip och Teckenekonomi, Struktur och tydliggörande pedagogik, färdighetsträning med rollspel, Npf och lågaffektivt bemötande, överskott och underskott, positiv och negativ förstärkning, differentiell förstärkning, utvärdering.

 

Relationsbyggande – Den förtroendefulla pedagogen

För att kunna kartlägga och se till utvecklingsområden, mål och kravanpassning så behöver man ha en relation till eleven. På Visättraskolan så börjar relationsbyggandet redan i förskoleklass då majoriteten av eleverna går på fritids och all fritidspersonal/resurser är i kontakt med dem i sina aktiviteter och under övrig fritidstid.

I kompendiet som vi fick under utbildningen så finns det en checklista med tips och råd om vad man kan tänka på när det gäller relationsbyggande.

En sak som togs upp under kursen och som jag tycker är viktigt i början av en relation till elev i klass är kravlös umgängestid. Kravlös umgängestid ett arbetssätt/metod som man kan ta till i början av relationsbyggandet. Det innebär att man tar sig tid med eleven helt utan krav på att eleven behöver prestera något t.ex. ta tid enskilt samtal med eleven, berätta lite om sig själv viktigt att det blir en dialog där pedagogen också berättar om sig själv.

När relationen är upprättad så är det dags att kartlägga eleven med hjälp av en funktionell analys. Analysen hjälper till att se när eleven behöver stöd t.ex. situationer då eleven tappar fokus, störande moment, miljöer och upplägg på lektion, för höga krav, sociala situationer som rast, omklädningsrum mm.

När analysen är klar så är det dags att gå igenom utvecklingsområden och sätta kort/långsiktiga mål med rätt kravanpassning, olika belöningsmetoder kan hjälpa till och stärka eleven att klara av målen.

 

Belöningssystem

Premack Princip (farmors lag), Är ett sätt att ha låga krav och hög belöning. Efter resultat så höjer man kraven och sänker belöning tills belöningen uteblir och målet är uppnått för att sedan börja med nästa mål, alltså ta ett mål i taget. Utvärdering, man sätter ett datum på varje mål för att se hur det går och hur vi går vidare.

Belöningar kan vara efter ett/flera intressen eleven har, gymnastiksal vid ledigt, skolgårds tid, dator/ipad tid där pedagog styr innehållet, rita/läsa, umgängestid med klasskamrat om klasslärare tillåter, YouTube klipp här är också pedagog med och styr innehållet.

Ändra ett beteende med hjälp av att förstärka förändringen med symboler, ”Teckenekonomi”, som sen kan bytas in mot förvalda belöningar, men var noga med att kollegor också känner till vad som ska förstärkas och att det är tydligt. Symboler kan vara markeringar i en bok, personlig tavla, tabell, sak, kort. Man kan skriva i en personlig bok, i en tabell, liten whiteboardtavla och använda stjärnor, tumme upp, smiley, bönor i burk, Pokemon kort eller efter eget förslag.

 

Struktur och tydliggörande pedagogik – Meningsfullt, Hanterbart och Begriplig pedagogisk lärmiljö

Eleven ska vara förberedd på hur dagen ska se ut, ska få svar på frågor som:

Vem har lektionen, Var ska jag vara, Vad och hur ska jag göra, När och hur länge, Vad händer, Vad händer sen.

På Visättraskolan är lärarna indelade i olika arbetsgrupper och i gruppen PUG – Pedagogisk utvecklingsgrupp så arbetar de utifrån frågeställningen ”Vad är en bra lektion?” och här främst utifrån det strukturella perspektivet. Syftet är att det ska leda till ett arbete där alla lektioner har samma struktur. Det är enklare för oss vuxna att anpassa oss, istället för att våra elever ska anpassa sig utifrån flera lärares olika sätt att exempelvis starta och avsluta en lektion. Tydlighet och en god struktur underlättar för eleverna i deras dagliga arbete, oavsett behov av anpassningar eller inte.

 

Färdighetsträning och utvärdering

Man kan träna färdighetsträning med grupp eller enskilt med elev. Här kommer ord som överskott/underskott, förstärkning/försvagning in men går inte in djupare på det, än att något tas bort och något tillkommer. För att motivera eleven så kan man använda rekvisita, humoristiska rollspel, charader och belöningssystem för genomförd lektion.

Vi gick igenom Npf och lågaffektivt bemötande också, vi har redan jobbat med lågaffektivt bemötande på Visättraskolan, då Martin Wallen från Centrala skolstöd har varit hos oss i två omgångar och haft föreläsningar så det var det inget nytt för oss.

 

Möjlighet till utveckling

2011 ingick jag och Pelin Celepli “fritidsansvarig” i ett nätverk i Huddinge kommun som arbetade med att implementera Lgr11 där vi träffade de flesta fritidshemmen för att arbeta med den nya läroplanen för att sen ta med sig till Visättraskolan för att arbeta med.

Vi märkte redan då att vi låg långt fram med att ha en strukturerad verksamhet med många aktiviteter som är väl planerade och engagerad personal. Genom att vi sedan flera år har låg omsättning på fritidspersonal och en fritidsansvarig som ställer höga krav på oss anställda, och en stark skolledning så ger det oss en möjlighet att utvecklas och behålla god kvalitet.

 

En bra kurs

Avslutningsvis så vill jag säga att jag tycker att kursen har varit bra. Jag har fått med mig material att ta till när jag kör fast. Det som jag vanligtvis gör varje dag finns nedskrivet i pappersform, det skapar en trygghet och det finns där när jag behöver landa i att jag faktiskt är på rätt väg, eller om jag behöver inspiration till att byta och prova ett nytt spår.

Det har också varit bra att få möjligheten att träffa kollegor i kommunen för att utbyta erfarenheter och få insikt hur andra jobbar och ta till sig nya arbetssätt och metoder.

/Jörgen Lif

 


Visättraskolans fritidshem – Att arbeta tematiskt

På Visättraskolans fritidshem arbetar vi utifrån ett antal teman som är anpassade efter barnens olika behov och intressen.

Vi började arbeta tematiskt under läsåret 2016/2017. Vi valde att arbeta tematiskt för att fördjupa oss i olika kunskapsområden och för att stötta upp skolans verksamhet. Att jobba tematiskt både på skola och fritids gör att lärandet blir mer sammanhängande.

Under utvärderingen av verksamheten i slutet av föregående läsår kunde vi se att vi haft för många teman. Vi hann inte riktigt gå in på djupet, och det blev allt för ytligt i vårt sätt att arbeta. En verksamhetsutvecklande åtgärd som vi infört det här läsåret är att vi planerat för färre teman med större chans för eleverna att fördjupa sig och där vi satsar på kvalité framför kvantitet.

Under våra planeringsdagar inför läsåret har vi haft diskussioner kring vilka teman vi ska arbeta med. Utifrån våra diskussioner, och utifrån önskemål från våra elever så landade vi i att vi skulle arbeta med teman utifrån: närområdet, skolans mångfald, naturen, vänskap och olika högtider.

Utvecklingsgrupp

Fritidshemmet har en utvecklingsgrupp som består av åtta fritidsresurser som jobbar i olika årskurser. Vi har under läsårets gång diskuterat upplägget av våra planeringsmöten och har därför bildat en mindre planeringsgrupp för att effektivisera mötestiden och ge deltagarna möjlighet att komma till tals.

Gruppen träffas varannan vecka för att jobba med verksamhetsutvecklingen. De planerar teman som fritidshemmet ska jobba med under läsåret, skriver pedagogiska planeringar som är kopplade till dessa teman och läroplanen samt utvärderar verksamheten kontinuerligt.

Inför varje temaperiod planeras och struktureras verksamheten utifrån det aktuella temat. De pedagogiska planeringarna och dess olika aktiviteter är alla kopplade till temat och läroplanen.

Nedan följer två exempel på de teman som vi arbetat med under läsåret 2017/2018.

Vänskap

Temat ”Vänskap” inledde läsåret 2017/2018. Syftet med temat var att skapa ett positivt klimat på fritids och därmed stärka barnens sociala relationer till varandra. Vi inledde temaarbetet med diskussioner om hur man är en bra kompis. Genom olika samarbetsövningar fick barnen öva på kreativa förhållningsätt och skapa goda relationer. Några av våra aktiviteter som var kopplade till temat var skapande och rörelse.

Skapandeverkstaden tillverkade vänskapsarmband och vänskapshalsband med skolans logga. Under aktiviteten rörelse fick barnen leka samarbetslekar som de tillsammans fick bestämma. De har haft diskussioner om känslorna och hur man hanterar olika känslor.

Genom utvärderingen med barnen av temaarbetet såg vi att temat var uppskattat av både barnen och personalen. Vi kommer att inleda även nästa läsår med detta tema då vi får nya elever i förskoleklasserna och vi tycker att det är viktigt att arbeta med relationer.

Vi tror på att en god kommunikation baserat på förtroendefulla relationer mellan barn och vuxna skapar goda förutsättningar för att barnen ska få kunskaper, känna sig trygga och trivas hos oss.

Jorden runt

Syftet med temat ”Jorden runt” har varit att främja barnens förståelse och uppfattning för andra människor i världen och få större förståelse för olika kulturer. Vi har delat in aktiviteterna i grupper och jobbat med olika världsdelar. Genom att barnen roterade mellan de olika grupperna gavs de möjlighet att jobba med alla världsdelar. Genom att skapa, baka, leka, och söka fakta om dessa världsdelar har barnen fått ta del av olika kunskaper kulturer från världens olika delar.

Skapandeverkstaden har jobbat med världsdelen Afrika. De har haft diskussioner om vilka länder som ligger i Afrika, vilka djur som finns och olika nationaliteter.

Utifrån diskussionerna har barnen skapat en karta, målat djur, målat flaggor samt skapat egna figurer med tillhörande kläder. Figurerna och flaggorna har placerats runt om kartan och har visats upp för föräldrarna på avslutningen för temat

En av fritidshemmets mest populära aktiviteter är IT verkstad. Under temats gång har barnen fått jobba med världsdelen Sydamerika. Barnen började med att söka fakta om världsdelen, dess form och har återskapat den i Minecraft.

Under aktiviteten rörelse har barnen fått möjlighet att delta i olika lekar från olika länder. Barnen fick presentera lekar från sina ursprungsländer. De har även övat på olika danslekar från andra länder samt lyssnat på musik på olika språk.

Vi avslutade temat med en fest för barnen där vi bjöd in föräldrarna där de fick ta med sig bakverk som härstammar från deras ursprungsland och kultur.

Genom utvärderingen med barnen ser vi att arbetet kring temat ”Jorden runt” har varit lyckat. Både barnen och personalen tyckte att arbetet med temat har varit roligt och lärorikt.  Barnen uttryckte att de har lärt sig mer om andra länder och kulturer samt fått ökad förståelse för andras levnadsvillkor. Temaarbetet kommer därför att pågå även under nästa läsår eftersom vi har en rik mångfald på skolan och detta kommer berika vår verksamhet.

 

”[…] undervisningen ska bidra till att utveckla elevernas intresse för och kunskaper om natur, teknik och samhälle genom att ge dem möjligheter att utforska, ställa frågor kring och samtala om företeelser och samband i omvärlden. Undervisningen ska också ge eleverna möjlighet att använda matematik för att beskriva omvärlden och lösa vardagliga problem. Vidare ska undervisningen ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om hur de olika val som människor gör kan bidra till en hållbar utveckling. Genom att eleverna får vistas i natur och samhälle ska undervisningen också stärka deras möjligheter att ta del av ett aktivt förenings-, kultur- och friluftsliv i närmiljön.”

(LGR11, reviderat 2017,s 25)

Genom att skriva pedagogiska planeringar för temaarbeten, koppla aktiviteterna till dessa teman och läroplanen inser vi att vi förtydligar verksamhetens mål. Eftersom de pedagogiska planeringarna är kopplade till fritidshemmets mål ser vi att arbetet med det tematiska arbetssättet fångar upp barnens intresse och gör de delaktiga. Barnen får på så sätt en djupare insikt för olika kunskapsområden samt ett tydligare sammanhang om hur olika kunskaper hänger ihop. Vi ser fram emot det fortsatta arbetet kring det tematiska arbetssättet.

 /Pelin Celepli Fritidsasnvarig Visättraskolan

 

 

 

 


Visättraskolans fritidshem – En inblick i den dagliga verksamheten

Att erbjuda en meningsfull, stimulerande och lärande fritidsverksamhet är oerhört viktigt. Som rektor på Visättraskolan har jag förmånen att få arbeta med ett fantastiskt gäng som dagligen gör sitt yttersta för att erbjuda just detta till våra elever. Den dagliga verksamheten leds av Pelin Celepli som är fritidsansvarig, en del i ledningsgruppen på Visättraskolan och from 1 juni närmaste chef för personalen som arbetar på Visättraskolans fritidshem. Jag är oerhört stolt över det arbete som pågår i vår fritidsverksamhet, och mycket handlar det om att vi på Visättraskolan har en stabil personalgrupp som har arbetat ihop under många år. Man har lärt känna varandras styrkor, och utvecklingsmöjligheter och man har lärt sig att utifrån det använda verksamhetens resurser på det absolut bästa sättet. I elevenkäten i början på året fick fritidsverksamheten fantastiska siffror. Siffror som visar på att eleverna är nöjda med fritidshemmet på Visättraskolan.

  Trygghet fritids Lärande fritids Inflytande fritids Nöjdhet fritids
2017 9,4 9,2 9,4 9,5

 

Här kommer ännu ett gästinlägg av Pelin Celepli. I ett tidigare inlägg har hon berättat om sin roll som just fritidsansvarig.

/Semira Vikström #Stoltrektor

 

I detta inlägg vill jag berätta om de aktiviteter vi har på Visättraskolans fritidshem och hur dessa är kopplade till läroplanen.

 

Av Skolinspektionens kvalitetsgranskning av fritidshemmen framgår det att fritidshemsverksamheten mestadels består av den fria leken. Fritidshemmet anses vara den del som ombesörjer barntillsyn av verksamheten, då de flesta fritidshem saknar förutsättningar för att erbjuda en verksamhet där fokus ligger på kvalité och utveckling.

Visättraskolans fritidshem strävar ständigt efter att vara progressivt. Personalen får förutsättningar i form av planeringstid, gemenssamma pedagogiska diskussioner och möjligheten till att reflektera över sina insatser. Det i sin tur bidrar till en verksamhet där barnens behov och intressen står i centrum.

Vikten av organiserade aktiviteter samt fria leken på fritids

På Visättraskolan erbjuder vi alltid vuxenledda aktiviteter utifrån varierande teman. Samtidigt värnar vi om den fria leken som är väsentlig för barnens utveckling. Det är frivilligt att delta på aktiviteterna, men personalen försöker alltid stötta barnen i valet av de olika aktiviteterna. De skapar förutsättningar för spontana lekar, där eleverna får träna på att samverka och finna nya intressen. Aktiviteterna är upplagda efter barnens önskemål, vuxenkompetensen samt kopplade till läroplanen.

Läroplan- verksamhetens mål

Fritidshemmet styrs av olika styrdokument så som Skollagen, Läroplanen, Lgr11 och Allmänna råd för fritidshem.

Fritidshemmets verksamhetsplan utformas utifrån dessa styrdokument. Planen är en del av det systematiska kvalitetsarbetet som utvärderas och revideras kontinuerligt av utvecklingsgruppen för fritids.

Personalen arbetar kontinuerligt med verksamhetsplanens innehåll. En gång i månaden går vi igenom planen på arbetslagmötet där vi diskuterar våra mål, vad som fungerat bra och mindre bra samt vad som ska vidareutvecklas? På så sätt hoppas vi på att få en tydligare bild av uppsatta mål. För att sedan vidareutveckla verksamhetens mål som skall uppnås.

”Undervisningen i fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda eleverna en meningsfull fritid. Detta ska ske genom att undervisningen tar sin utgångspunkt i elevernas behov, intressen och erfarenheter, men också att eleverna kontinuerligt utmanas ytterligare genom att de inspireras till nya upptäckter.

 I undervisningen ska eleverna erbjudas en variation av arbetssätt, uttrycksformer och lärmiljöer som integrerar omsorg och lärande”.

(Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, 2011-reviderat 2016, s 24).

För oss är vikten av en meningsfull och varierad fritid, en verksamhet där barnen tycker att det är roligt att delta. Barnen erbjuds varierande aktiviteter som är individ- och gruppanpassande.

Nytt för i år är att vi arbetar tematiskt där aktiviteterna på fritids kopplas till skilda teman. Personalen skriver pedagogiska planeringar för att synliggöra verksamhetens mål. Målsättningen är fortsätta att utveckla och införliva temaarbetet i den dagliga verksamheten till nästa läsår.

/Pelin Celepli
Fritidsansvarig Visättraskolan
pelin.celepli@huddinge.se

Pelin Celepli