Att lära i ett sammanhang, hur viktigt är det egentligen?

Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper. -Lgr 11

 

Så lyder ett utdrag från Lgr 11 om vikten av att skolan tar hänsyn till varje elevs förutsättningar och behov. Alla elever sitter med egna erfarenheter, olika bakgrund, olika kunskaper inom språket och övriga kunskaper. För att kunna stötta eleverna är det av största vikt att eleverna ser ett sammanhang i det de gör och inte får lösryckta delar som till synes inte verkar höra ihop. Elever som springer till engelskan där man arbetar med grammatik utifrån en styrd lärobok för att sedan komma till matematiken där man arbetar med tabeller och diagram för att sedan ställa om sig till fysik där man arbetar med rymden och fysikaliska samband. Det kräver sin omställning och även utmaningar. Ser man till språket kan det vara en labyrint med begrepp och olika kunskaper som skall förstås och sättas ihop till ett begripligt inflöde. Föreställ dig att du är ny i ett språk t.ex. spanska och du ska lära dig begrepp och kunskaper som de som redan kan språket förstår. Du ska dessutom lära in detta i olika sammanhang och i olika kontexter. Det är en enorm arbetsbörda. Visst måste vi lära oss språket. Visst måste vi lära in kunskaper. Men hur kan vi underlätta utan att förenkla?

Ämnesintegration innebär att skolans olika ämnen integreras med varandra och arbetar tillsammans via ett tema/arbetsområde. Föreställ er att vi ska arbeta om rymden. I engelska arbetar vi med att se filmer, läsa texter om rymden på engelska och lära oss nya ord. I matematiken arbetar vi med geometriska former och längdenheter för att förstå planeternas former och längdenheterna. I fysik arbetar vi med rymden, bearbetar begrepp och bygger på nya kunskaper osv. Vi får ett sammanhang, en helhet under hela skoldagen vilket underlättar för vår språkinlärning som såväl kunskapsinhämtning. Läroplanen säger:

Skolans uppdrag att främja lärande förutsätter en aktiv diskussion i den enskilda skolan om kunskapsbegrepp, om vad som är viktig kunskap i dag och i framtiden och om hur kunskapsutveckling sker. Olika aspekter på kunskap och lärande är naturliga utgångspunkter i en sådan diskussion. Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former – såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet – som förutsätter och samspelar med varandra. Skolans arbete måste inriktas på att ge utrymme för olika kunskapsformer och att skapa ett lärande där dessa former balanseras och blir till en helhet. -Lgr 11

Läroplanen yrkar på att eleverna får lära sig kunskaper i ett sammanhang. På Visättraskolan pågår ett utvecklande arbete där lärarna tar fram teman som ska integreras med alla, eller många ämnen och skapa en helhet. Lärarna gör planeringarna tillsammans, utvärderar dem, omplanerar och förbättrar planeringarna i pedagogiska diskussioner. Syftet är att vi ska ha fasta teman i varje årskurs så alla elever får en likvärdighet i utbildningen. Planeringarnas arbetssätt kan fritt formas om och planeras utifrån varje enskild lärare men planeringens syfte, centrala innehåll och kunskapskrav skall bestå. Eleverna ska kunna ha inflytande över sitt arbete och därför kanske ett arbetssätt som fungerat för en grupp inte fungerar för en annan därför måste det få vara fritt att styra över. Men kunskaperna som eleverna ska tillägna sig skall fortfarande stämma överens med läroplanen och därför bibehållas. Lärarna bearbetar och går igenom detta noga för att skapa så bra förutsättningar som möjligt för eleverna.

I planeringarna ska vi även synliggöra hur språkutveckling, IT och det entreprenöriella arbetssättet får växa och skapa en stöttande lärmiljö för våra elever. Dessa planeringar läggs sedan ut via en kunskapsportal som finns länkad i alla bloggar. Dock är den under arbete just nu eftersom lärarna bearbetar planeringarna inför höstterminen.

Vår rektor Semira Vikström och biträdande rektor Dounya Hayyoun som har hand om den pedagogiska utvecklingen på skolan ser till att bygga upp kunskapsportalen. Förstelärarna stöttar upp de övriga lärarna i deras arbete med planeringarna och finns för stöttning och råd. Vårt fantastiska fritidshem har också tematiskt arbete för att stötta upp skolans verksamhet och öka lärandet. Fritidspersonalen utvärderar tillsammans med fritidsansvarige Pelin Celepli de planeringar och teman som genomförs för att förbättra och utveckla lärandet på fritids framåt. Läsåret 2018/2019 kommer bli ett utvecklande år där vi arbetar i ännu högre grad för att alla elever i alla verksamheter ska känna ett sammanhang i sin kunskapsutveckling och ges chans att få ett begripligt och hanterbart inflöde.

/Sandra Grängstedt Mbalire, förstelärare i språkutveckling.


Gästbloggare: ELIT-gruppen

Alla lärare på Visättraskolan är indelade i fyra olika arbetsgrupper; PUG, Matematik, FBK och ELIT. Vi som har skrivit detta blogginlägg tillhör ELIT-gruppen. ELIT står för entreprenöriellt lärande och IT. För att arbetet ska vila på vetenskaplig grund och för att alla i gruppen ska få med sig samma kunskap om entreprenöriellt lärande valde vi ut två böcker: Entreprenöriellt lärande Konkreta exempel i alla ämnen (Bernelf) och Entreprenöriellt lärande – i praktik och teori (Falk Lundqvist, Hallberg, Leffler, Svedberg).  

En app som är väldigt motivationshöjande och som är lätt att koppla till entreprenöriellt lärande är Minecraft därför har vi även läst boken Minecraft som ett pedagogiskt verktyg  (Gyllenstig Serrao). Utifrån litteraturen har vi fört diskussioner och planerat våra två workshops som vi höll för våra kollegor.

Vårt syfte under båda våra workshops har varit att ge våra kollegor en blandning av praktiska tips och att skapa forum till att diskutera och reflektera hur vi arbetar med entreprenöriellt lärande och IT på Visättraskolan idag. Vi kommer i detta blogginlägg berätta om vad vår grupp erbjöd våra kollegor under den första workshopen. Med detta hoppas vi att vi kan inspirera er till att arbeta entreprenöriellt och med IT.

Entreprenöriellt lärande, programmering och IT i temaarbete

Under den första workshopen visade vi exempel på hur man kan arbeta ämnesövergripande genom ett tema. Vi valde att visa hur årskurs två har arbetat med temat Bland stjärnor, planeter och galaxer – Resa genom vintergatan. Klasserna har arbetat med temat på olika sätt. En del i temat har varit att eleverna har fått skriva faktatexter om olika planeter utefter cirkelmodellen. Texterna har eleverna fått skriva i olika appar t.ex. Book creator och Skolstil. Till texterna fick eleverna rita de olika planeterna och skriva frågor till sina egna faktatexter. Efter att texter och bilder var klara hjälpte vi eleverna att para ihop dessa i appen Aurasma. Aurasma är en app som gör det möjligt att scanna en bild istället för en qr-kod och sedan få fram t.ex. en given text. När detta förarbete var klart var det dags för höjdpunkten; att få lära av varandra genom programmering. Eleverna blev indelade i par och skulle nu gå på uppdrag och svara på alla frågor om de olika planeterna. För att få reda på svaren var eleverna tvungna att programmera sin Blue-bot till respektive planet och scanna i appen Aurasma och på så vis kunna läsa sig fram till svaret.  

Det har varit värdeskapande för eleverna att få uppdrag där de fick möjlighet att omsätta sina egna idéer till handling och detta har väckt deras fortsatta intresse och lust att lära sig mer.

Genom att låta våra kollegor testa detta arbete i praktiken vill vi ge våra kollegor möjlighet till inspiration om hur de kan kombinera programmering, IT och entreprenöriellt lärande genom temaarbete.

 

Musikworkshop

Vid tillfället för musikworkshopen fick deltagarna gruppvis skapa ett rytmarrangemang och ramsa utifrån en bestämd modell. Modellen bestod av 16 tomma rutor där varje ruta symboliserar ett pulsslag, en fjärdedelsnot per ruta. Deltagarna fick sedan byta ut de tomma pulsslagen mot olika slagverksinstrument och skapa en ramsa som rytmiskt skulle fungera till slagverksarrangemanget.

Deltagarna delades in i två grupper där ena gruppen ansvarade för slagverket och den andra för ramsan. Deltagarna fick pröva, ompröva och öva tillsammans för att sedan redovisa resultatet, vilket också filmades.

Detta är en förenklad övning i musikskapande som vanligtvis sker i flera steg. Eleverna har här en färdig struktur att utgå från samtidigt som de ges möjligheter att själva styra över de faktiskt kreativa delarna i uppgiften, som att pröva och bestämma kompmönster för varje instrument och att skriva ramsa/sångtext. Får eleverna vara kreativt medbestämmande i uppgiften blir skapandet mer meningsfullt och motiverande för alla. Det blir också tydligt för eleverna att ansvaret sinsemellan måste fördelas för att skapa struktur till processen och att allas bidrag i skapandet är avgörande för slutresultatet. Att kunna kommunicera sina idéer och föra egna resonemang är oerhört viktigt i en skapandeprocess och något eleverna får öva på. Mål och process tydliggörs samtidigt som eleverna får användning av såväl teoretiska som praktiska förkunskaper. Tillsammans kommer eleverna stöta på problem som behöver analyseras och diskuteras för att lösas. Sådana problembaserade arbetssätt kan ofta engagera och motivera elever. Arbetssättet går att liknas vid hur dagens låtskrivare samarbetar över internet där två eller fler musiker skapar tillsammans efter ett antal gemensamma kreativa riktlinjer och i den mån tekniken tillåter. Mot äldre åldrar kan denna övning övergå till att faktiskt arbeta med webbaserat digitalt skapande vilket visar på ett mer autentiskt lärande.

 

Tema -En resa genom Europa.

Eleverna i årskurs 6 startade HT17 med temat En resa genom Europa. I detta tema tränade eleverna olika entreprenöriella förmågor som kreativitet, samarbete, kommunikation, initiativtagande, problemlösning, flexibilitet, organisering och ansvarstagande. De material som användes i temat var UR.se Geografens testamente -En resa genom Europa, läromedlet Utkik Geografi, Blue-bots (robotar) för programmering och några digitala verktyg för skapande av produkter till temat som exempelvis QR-koder och filmer.

Under workshopen presenterades elevernas färdiga arbete/produkt för lärarna. De hade skapat en spelplan för Blue-bots med ett rutnät på 15 x 15 cm. I dessa spelplaner hade eleverna sedan ritat in två europeiska länder med städer, vatten och naturtyper på varje spelplan. Arbetet med faktatexter de gjort under geografin skapade de filmer där de spelade in berättarröst och använde bilder som de fick källhänvisa. Dessa filmer publicerades i deras Youtubekanal och därefter skapade QR-koder som skrevs ut och klistrades fast på spelplanerna.

 

Sista steget så skapade de algoritmer som andra fick lösa med Blue-bots. Exempel på en algoritm:

Algoritm 4 (en annan ska läsa upp algoritmen)

Stå på start 1.

Programmera roboten så den hamnar på Nantes. Sedan så den åker till Novi Sad. Sedan så den åker till Toulouse. Sedan till Kraljevo. Till sist, programmera roboten så att den åker till Cherbourg.

Kommer du ihåg vilken stad den var på först?

Lärarna fick testa elevernas algoritmer och även fundera och diskutera hur de kunde utveckla och applicera detta till deras undervisning? En återkommande fråga var hur lång tid som lades ner på själva programmeringen? Svaret överraskade många då vi berättade att själva programmeringen är en liten del i helheten. Ungefär 120 minuter använde eleverna Blue-bots till detta projekt. Kanske låter lite men det är resan dit som är kärnan i projektet. Att studera om de europeiska länderna, lära sig om jordens inre och yttre krafter, naturresurser och kartografi. Själva programmeringen är en belöning som är väl värd dem när de är klara. De har ju ändå skapat en produkt som kan ses över hela världen då de publicerat deras arbete på både blogg och Youtube. Snacka om Entreprenöriellt lärande.

/ ELIT-gruppen


Visättraskolans fritidshem – En inblick i den dagliga verksamheten

Att erbjuda en meningsfull, stimulerande och lärande fritidsverksamhet är oerhört viktigt. Som rektor på Visättraskolan har jag förmånen att få arbeta med ett fantastiskt gäng som dagligen gör sitt yttersta för att erbjuda just detta till våra elever. Den dagliga verksamheten leds av Pelin Celepli som är fritidsansvarig, en del i ledningsgruppen på Visättraskolan och from 1 juni närmaste chef för personalen som arbetar på Visättraskolans fritidshem. Jag är oerhört stolt över det arbete som pågår i vår fritidsverksamhet, och mycket handlar det om att vi på Visättraskolan har en stabil personalgrupp som har arbetat ihop under många år. Man har lärt känna varandras styrkor, och utvecklingsmöjligheter och man har lärt sig att utifrån det använda verksamhetens resurser på det absolut bästa sättet. I elevenkäten i början på året fick fritidsverksamheten fantastiska siffror. Siffror som visar på att eleverna är nöjda med fritidshemmet på Visättraskolan.

  Trygghet fritids Lärande fritids Inflytande fritids Nöjdhet fritids
2017 9,4 9,2 9,4 9,5

 

Här kommer ännu ett gästinlägg av Pelin Celepli. I ett tidigare inlägg har hon berättat om sin roll som just fritidsansvarig.

/Semira Vikström #Stoltrektor

 

I detta inlägg vill jag berätta om de aktiviteter vi har på Visättraskolans fritidshem och hur dessa är kopplade till läroplanen.

 

Av Skolinspektionens kvalitetsgranskning av fritidshemmen framgår det att fritidshemsverksamheten mestadels består av den fria leken. Fritidshemmet anses vara den del som ombesörjer barntillsyn av verksamheten, då de flesta fritidshem saknar förutsättningar för att erbjuda en verksamhet där fokus ligger på kvalité och utveckling.

Visättraskolans fritidshem strävar ständigt efter att vara progressivt. Personalen får förutsättningar i form av planeringstid, gemenssamma pedagogiska diskussioner och möjligheten till att reflektera över sina insatser. Det i sin tur bidrar till en verksamhet där barnens behov och intressen står i centrum.

Vikten av organiserade aktiviteter samt fria leken på fritids

På Visättraskolan erbjuder vi alltid vuxenledda aktiviteter utifrån varierande teman. Samtidigt värnar vi om den fria leken som är väsentlig för barnens utveckling. Det är frivilligt att delta på aktiviteterna, men personalen försöker alltid stötta barnen i valet av de olika aktiviteterna. De skapar förutsättningar för spontana lekar, där eleverna får träna på att samverka och finna nya intressen. Aktiviteterna är upplagda efter barnens önskemål, vuxenkompetensen samt kopplade till läroplanen.

Läroplan- verksamhetens mål

Fritidshemmet styrs av olika styrdokument så som Skollagen, Läroplanen, Lgr11 och Allmänna råd för fritidshem.

Fritidshemmets verksamhetsplan utformas utifrån dessa styrdokument. Planen är en del av det systematiska kvalitetsarbetet som utvärderas och revideras kontinuerligt av utvecklingsgruppen för fritids.

Personalen arbetar kontinuerligt med verksamhetsplanens innehåll. En gång i månaden går vi igenom planen på arbetslagmötet där vi diskuterar våra mål, vad som fungerat bra och mindre bra samt vad som ska vidareutvecklas? På så sätt hoppas vi på att få en tydligare bild av uppsatta mål. För att sedan vidareutveckla verksamhetens mål som skall uppnås.

”Undervisningen i fritidshemmet ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda eleverna en meningsfull fritid. Detta ska ske genom att undervisningen tar sin utgångspunkt i elevernas behov, intressen och erfarenheter, men också att eleverna kontinuerligt utmanas ytterligare genom att de inspireras till nya upptäckter.

 I undervisningen ska eleverna erbjudas en variation av arbetssätt, uttrycksformer och lärmiljöer som integrerar omsorg och lärande”.

(Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, 2011-reviderat 2016, s 24).

För oss är vikten av en meningsfull och varierad fritid, en verksamhet där barnen tycker att det är roligt att delta. Barnen erbjuds varierande aktiviteter som är individ- och gruppanpassande.

Nytt för i år är att vi arbetar tematiskt där aktiviteterna på fritids kopplas till skilda teman. Personalen skriver pedagogiska planeringar för att synliggöra verksamhetens mål. Målsättningen är fortsätta att utveckla och införliva temaarbetet i den dagliga verksamheten till nästa läsår.

/Pelin Celepli
Fritidsansvarig Visättraskolan
pelin.celepli@huddinge.se

Pelin Celepli