Den perfekta starten på läsåret 2015/2016!

Då har läsåret 2015-16 dragit igång på riktigt! Hoppas ni alla har fått en bra start och känner att ni har läget under kontroll. Det är ju egentligen helt galet intensivt så här i läsårsstarten och man får verkligen sätta förmågan att ”hålla-tusen-bollar-i-luften”på prov. Jag började i år arbeta 1,5 vecka före lärarna, men känner efter hand att jag nog hade behövt några dagar till. Kanske beroende på att vi under sommaren gjort en större renovering i den äldre delen av skolbyggnaden, så det tog väldigt mycket tid i anspråk.

Visättraskolan består för er som inte vet av tre delar, en äldre del, en nyare tillbyggnad och en paviljong. Ett litet hopplock, men ett charmigt sådant! Den äldre delen av skolbyggnaden var dock ganska dyster. Klassrummen var fyllda med en massa läskiga bruna antika skåp, slitna väggar och utslitna möbler. Detta till skillnad mot den nyare delen av byggnaden som är väldigt fräsch både till ytskiktet, men också inventarierna. För att klassrummen skulle kännas likvärdiga så genomgick den äldre delen av byggnaden en större renovering under sommaren. Alla bruna skåp revs ut, alla väggar målades om, nya möbler köptes in,  nya gardiner, blommor och anslagstavlor. Nu ser det inte ut som samma klassrum, det är ljust och fräscht och modernt. Tänk vad man kan göra med lite färg! Nu väntar vi bara på de försenade stolarna och ett antal runda bord, sen ska det vara klart!

11891215_10153263479818773_133586456895318037_n

Det är ju inte alldeles enkelt att göra en sådan renovering, planera personal för städ/målning, inköp osv. Nu hade vi ”bara” nio klassrum som skulle renoveras, tänk då för de här rektorerna som ska starta upp helt nya skolor. Vilket intensivt arbete att samtidigt som man ska starta upp en skola, även lyckas få tid över till att vara pedagogiska ledare. Inte helt enkelt kan jag tänka mig!

Vi har annars på Visättraskolan haft en fantastisk start på det här läsåret. Ingen personalomsättning, vilket känns oerhört roligt. Det skapar på ett helt annat sätt möjligheter för fortsatt utveckling, och det skapar en trygghet och stabilitet i verksamheten. Dessutom har vi till det här läsåret haft möjlighet att förstärka personalgruppen med ytterligare pedagoger, så det känns verkligen som att vi har fått det bästa utgångsläget. Något som också märktes under läsårets första studiedagar. Rutinerna sitter och personalen arbetar otroligt effektivt.

Checklistor i mängder
Vi har i verksamheten tagit fram checklistor för olika perioder, exempelvis läsårsstart, terminsavslut, utvecklingssamtal och läsårsavslutningen. Perioder då det är extra mycket att tänka på. De här checklistorna är väldigt uppskattade hos personalen, då de upplever att det blir mindre stressigt tack vare att man systematiskt kan bocka av i listan. Det här är inget som ska lämnas in, utan en lista som ska vara till hjälp. Här kan ni se exempel på några punkter från checklistan vid läsårsstart. Det var 29 punkter på årets lista, så det är onekligen en hel del för lärarna att hålla koll på!

Tydlig organisation
En tydlig organisation är A och O för en verksamhet. Förra läsåret var Dounya, skolans biträdande rektor, föräldraledig, och ingen ersättare togs in vilket gjorde att de flesta frågor hamnade hos mig som rektor. Nu när hon (äntligen) är tillbaks, är det oerhört viktigt att vi är tydliga i hur vår organisation ser ut. Vi har därför gjort ett organisationsschema över verksamheten på Visättraskolan, på det här sättet blir det tydligare för alla vem man ska vända sig till med  olika frågor. Så här ser organisationsschemat ut på Visättraskolan inför 2015/16.

Visättraskolans dag – Samir & Viktor
Som alla vet är starten på något väldigt viktigt, och inget kan väl vara viktigare än att elever och personal får den bästa starten på ett nytt läsår! Utifrån de tankarna så grundade vi vad vi kommit att kalla ”Visättraskolans dag”. Visättraskolans dag är sedan hösten 2014 en årlig tradition, och som ska fånga upp ”Visättraandan”, ge elever och personal den bästa starten. Vi har tänkt att istället för att avsluta läsåret med en fest så börjar vi med en fest för att på så sätt sätta tonen för det kommande läsåret, med vårdande av “Visättraandan”, gemenskapen och glädjen som syfte.

Dagen kommer se olika ut varje år, men den ska kännetecknas av glädje och trygghet, en dag och en känsla som vi ska bära med oss resten av läsåret! I år lyckades vi, efter många mejl, samtal och i sista sekund byte av dag få besök av artisterna Samir och Viktor, kända från Melodifestivalen där de kom till final med ”Groupie”. Helt klart en riktig succé!

2015-08-24 19.31.06

Samir och Viktor var på skolan i ungefär 4,5 timme, uppträdde på skolans tak (vi har ingen scen och ville undvika trängsel), och lät sig sen fotograferas och skrev autografer till skolans alla elever. Utöver detta hade vi proppat skolgårdarna med hoppborgar, hinderbanor och annat kul för eleverna. Det var en enorm organisation kring den här dagen, schemalagda aktiviteter, och när vilka klasser skulle träffa artisterna, äta osv. Bortsett från lite ljudstrul så fungerade allt perfekt, och det blev en fantastisk dag för alla att minnas. Jag kan inte som rektor bli något annat än stolt över samarbetet mellan all personal på skolan som fick dagen att flyta på i glädjens tecken för våra elever. Helt enkelt en perfekt start på läsåret 2015/2016!

Vi känner oss entusiastiska inför det kommande läsåret! Visättraskolan växer så det knakar och vi ser fram emot utmaningen att ge allt fler elever en bra och trygg skolgång. Vi kommer att jobba vidare med arbetet kring Huddinge kommuns tre prioriterade områden, IT, språkutveckling och matematik. Det här läsåret planerar vi för att ta stora kliv i utvecklingen av IT på skolan, vi drar nu till en början igång med GAFE, vilket känns oerhört spännande!  Utöver det tycker vi att vi har en bra struktur för det kollegiala lärandet och de pedagogiska diskussionerna som vi ser fram emot att arbeta med. Vi hoppas på ett läsår som  kommer med många lärdomar och utveckling för skolan. Och vi kommer självklart att fortsätta att dela med oss av vad som händer på skolan genom den här bloggen!

Om ni vill läsa om något särskilt framöver så får ni gärna skriva det i kommentarsfältet!

 


Inkluderande arbetssätt del 2 – Eleverna!

I ett tidigare blogginlägg har jag skrivit om hur vi under läsåret 2013/14 inkluderade 16 elever från en särskild undervisningsgrupp. Rent resultatmässigt så kunde vi se att inkluderingen blev väldigt lyckad. I mitt förra blogginlägg skrev jag om det framgångsrika inkluderingsarbetet vi gjort på Visättraskolan, men slogs då av tanken att vi behövde lyssna in eleverna för att få en helhetsbild av arbetet. Det här att man sätter sig ner och samtalar med eleverna kan nu i efterhand kännas som en självklar uppföljning, så det är verkligen något jag bär med mig som en utvecklingsmöjlighet.

Syftet med det här blogginlägget är alltså att berätta hur eleverna upplevde inkluderingen från den särskilda undervisningsgruppen (lilla gruppen) till deras ordinarie klass.

Precis innan jullovet satte jag mig ner med tre elever som under höstterminen 2013 inkluderades från den särskilda undervisningsgruppen. För att de ska få vara anonyma så kommer jag inte skriva från vilka årskurser de här eleverna inkluderades. Elevernas vårdnadshavare hade i förväg fått veta att detta samtal skulle äga rum. Eleverna fick i förväg veta syftet med samtalet och att jag tänkt skriva om det i min blogg.

Frågor jag hade med mig inför mötet var följande:

  1. Vet du varför du gick i den lilla gruppen?
  2. Vet du varför du flyttades från den lilla gruppen till den stora klassen?
  3. När du fick veta att du skulle flytta till den stora klassen, hur kände du då?
  4. Blev det som du hade tänkte? Varför/varför inte tror du?
  5. På vilket sätt märkte du att skolan hade förberett för ditt klassbyte?
  6. Finns det något du saknar med att gå i den lilla gruppen, vad i så fall?
  7. Vad är det bästa med din nuvarande klass?
  8. Hur ska en lektion vara, för att du ska lära dig på ett bra sätt?

Här nedan kommer jag att försöka återge elevernas svar efter bästa förmåga. Det är viktigt att komma ihåg att svaren är utifrån dessa elevers eget perspektiv och utifrån hur de har uppfattat situationen. Jag känner därför att det är viktigt att vi tar till oss elevernas upplevelser, tar dem på allvar och strävar efter att utvecklas utifrån dem, även om någon av oss kanske är av en annan åsikt eller minns saker på ett annat sätt.

Vet du varför du gick i den lilla gruppen?
Här frågade jag också eleverna när de började i den lilla gruppen, två av dem hade gått där från årskurs 1, en av eleverna hade gått i den lilla gruppen från förskoleklass. Ingen av eleverna kunde riktigt tala om varför de hade gått i den lilla gruppen. Alla tre sa att de trodde att det kunde bero på att de hade haft svårt att koncentrera sig, att de gick runt i klassen och gjorde annat än det de skulle. Ingen kunde dock minnas att man suttit ner med dem och förklarat varför de var placerad i en särskild undervisningsgrupp utanför sin ordinarie klass.

Vet du varför du flyttades från den lilla gruppen till den ordinarie klassen?
Här gav de olika orsaker, få fler kompisar, att de skulle få lära sig mer. En av eleverna nämnde att man skulle få samma möjligheter som alla andra elever, och att det var därför man skulle ta bort den lilla gruppen. En annan elev sa också ”För att vi är så pass duktiga att vi skulle klara av det!”.

När du fick veta att du skulle flytta till den stora klassen, hur kände du då?
Alla tre uppger att de kände sig oroliga och ledsna inför flytten. De kände en stark oro över att lämna sin lärare, och att lämna varandra trots att den lilla gruppen enligt eleverna upplevdes som stökig. De var oroliga över att de inte skulle ha några kompisar i sin nya klass, att klasskamraterna inte skulle ta emot dem på ett bra sätt.

Blev det som du hade tänkte? Varför/varför inte tror du?
Här är alla eleverna överens, det blev mycket bättre! De upplever alla att de fick ett fint mottagande av sina nya klasskamrater, att det är lugnare i sin nuvarande klass och att de fått många nya kompisar. De uppger alla att de trivs med både lärare och klasskamrater, och att allt bara har blivit bättre.

På vilket sätt märkte du att skolan hade förberett för ditt klassbyte?
Den här frågan hade de lite svårt att svara på, och jag som pratade med dem upplevde att de inte riktigt hade förstått hur det förberedande arbetet från skolan hade sett ut. Jag pratade med dem om de samtal vi haft med dem och deras föräldrar och frågade om det hade känts bra, och det tyckte de alla. Här ser vi dock ett stort utvecklingsområde, eleverna måste förstå vad som händer och varför. Även fast man gått igenom det med eleven, så måste man försäkra sig om att informationen nått fram. Om vi hade arbetat mer med detta hade kanske eleverna inte behövt känna samma starka oro som de känt inför klassbytet.

Finns det något du saknar med att gå i den lilla gruppen, vad i så fall?
En av eleverna säger att hen inte saknar något från den lilla gruppen, två av de andra eleverna säger att de saknar alla de utflykter man gjorde med den lilla gruppen och att man i högre utsträckning hade praktiska lektioner utomhus.

Vad är det bästa med din nuvarande klass?
Det första som en av eleverna säger är ”Det bästa är all den kärlek vi får av våra lärare!”. Alla tre är överens om att de går i en bra klass där man är snälla mot varandra och där det råder en stor respekt gentemot varandra. Man upplever också att de har lärare som är snälla och som kan skoja med eleverna, något de alla tre tycker är viktigt. Jag frågar om de har märkt någon skillnad i hur mycket hjälp de får under lektionerna, de svarade att det ibland kan ta lite lång tid innan de får hjälp, men att man alltid får den hjälp man behöver. En av eleverna berättar att eleverna i klassen gärna tävlar mot varandra om vem som är bäst, men att man gör det på ett snällt och roligt sätt.

Hur ska en lektion vara, för att du ska lära dig på ett bra sätt?
Här är eleverna ense om att en bra lektion ska vara tydlig, att lärarna förklarar på ett roligt sätt, att lärarna är ”halvstränga” och att man ska få ta paus vid behov. Eleverna nämner också att skolarbetet har blivit mycket roligare nu när de har börjat arbeta med iPads, att det känns som att skolan är mer på allvar nu när man börjat använda dem i undervisningen. Eleverna tycker att man gör mer när man får arbeta med en iPad.

Avslutningsvis

Utifrån samtalet med de här tre eleverna så kan vi se att inkluderingen fungerat väl, att de trivs i sina nya klasser och att de tycker att de lär sig mer. Det jag också förstod av samtalet är att vi gentemot eleverna (och föräldrarna) måste vara ännu tydligare i varför vi fattar de beslut som vi tar. De måste förstå allt som händer. En stor framgångsfaktor i det här arbetet har varit lärarnas bemötande av de här eleverna. Lärarna har haft höga förväntningar, visat eleverna att de tror på att de ska lyckas, något som sedan gett positiva resultat.

Särskilda undervisningsgrupper är inte fel, men det är viktigt att de inte ses som en permanent lösning, utan att man hela tiden utvärderar arbetet och då alltid med en strävan om att eleven så snart som möjligt ska inkluderas i sitt ordinarie sammanhang. De här eleverna hade gått en alldeles för lång tid i en särskild undervisningsgrupp. De visste inte själva varför de var placerade där, och det fanns ingen plan på när de skulle inkluderas.

Idag har vi ingen särskild undervisningsgrupp på Visättraskolan, men det betyder inte att vi inte kommer ha en i framtiden. Finns behovet så måste vi tillgodose detta. Det viktiga för oss blir att lära oss av historiken, att göra om och göra rätt. Ha ett aktuellt åtgärdsprogram, som kontinuerligt utvärderas, en plan på hur man på bästa sätt ska inkludera eleven i den ordinarie undervisning osv. Det kan låta som något självklart, men det är uppenbart att så inte är fallet i alla lägen.

Jag hoppas kunna återkomma med några rader från några av de pedagoger som arbetat med inkluderingen av eleverna från den särskilda undervisningsgruppen, detta för att se hur de upplevde arbetet. Men som ni vet så har lärarna mycket att göra, så vi får ha lite tålamod med det inlägget! Jag har också bett några föräldrar lämna sina synpunkter/tankar om inkluderingen, hoppas kunna återkomma även med några rader från dem.

Om ni har några frågor om det här arbetet får ni gärna kontakta mig!

🙂

Semira

 


Inkluderande arbetssätt del 1- En av våra största utmaningar!

En av Visättraskolans fantastiska specialpedagoger, Barbro Hansson, föreslog att jag i bloggen skulle lyfta hur vi på Visättraskolan arbetar med inkludering, och då utifrån perspektiven, organisation, pedagog och elev. Så därför tänkte jag i tre inlägg framöver skriva om hur vi på skolan arbetar med inkludering.

Här i det första inlägget tänkte jag berätta om mina tankar kring begreppet inkludering, och hur vi på Visättraskolan har arbetat rent organisatoriskt.

Inkludering, precis som Huddinges utvecklingsledare, Peter Nyberg skriver i sitt blogginlägg här på Pedagog Huddinge, så väcker det känslor. Jag tror därför att det är viktigt att man som skola pratar om begreppet och synliggör hur man tänker kring det. Googlar man på inkludering så finns det många olika tankar och åsikter om vad inkludering är och om man är för/emot osv, därför är det viktigt att man på ens egen enhet har en gemensam syn på vad det inbegriper för just oss.

Inkludering = Likvärdighet

För oss på Visättraskolan handlar begreppet inkludering inte om att alla elever ska befinna sig i samma klassrum. För oss handlar det om likvärdighet, att ALLA elever hos oss ska ges de bästa förutsättningarna för att lyckas i skolan. Elever kan befinna sig i samma klassrum och ändå inte vara inkluderade om läraren inte ser och bemöter dem utifrån deras förutsättningar. Heterogena klassrum gynnar alla elevers sociala- och kunskapsmässiga utveckling. Vi som skola måste ha inkludering som förhållningssätt för att kunna fullfölja vårt uppdrag gentemot alla elever. Motsatsen till inkludering- exkludering- rimmar illa med en vision om en skola för alla. Vi människor strävar efter att tillhöra ett socialt sammanhang, vi utvecklas i förhållande till varandra, att då exkludera vissa barn från gemenskapen blir hämmande för samtliga elever både socialt och kunskapsmässigt, dessutom är det inte svårt att tänka sig hur nedbrytande det kan vara för den exkluderade elevens självkänsla och självförtroende.

När jag började på Visättraskolan höstterminen 2013 så hade vi fyra särskilda undervisningsgrupper, två förberedelseklasser och två särskilda undervisningsgrupper. De två sistnämnda särskilda undervisningsgrupperna hade ingen tydlig profil och många av eleverna i grupperna hade varit placerade där under en lång tid, utan något tydligt mål. Det var också svårt att se på vilket sätt grupperna gynnade de placerade elevernas utveckling mot att nå samtliga kursplaners mål och kunskapskrav. Det är arbetet med inkluderingen av de här eleverna som just de här tre blogginläggen kommer att handla om. I ett blogginlägg längre fram hoppas jag även att lärarna i förberedelseklasserna gör ett gästinlägg och berättar om hur de så framgångsrikt arbetar med sina elever, och hur de skapar de bästa förutsättningarna för de här eleverna. För inkludering enligt oss på Visättraskolan handlar som sagt i grunden inte om placering, dvs. om eleven ska gå i ordinarie klass eller inte, utan likvärdighet, att alla elever ska ha rätt att utvecklas på bästa sätt och utifrån sina egna förutsättningar. Är en placering i en särskild undervisningsgrupp, under en begränsad tid med tydligt syfte och mål, det bästa utifrån ett elevperspektiv, då är det en sak, men den lösningen ska i så fall kontinuerligt utvärderas och omprövas.

NORMER & VÄRDEN
Följande områden ska vi arbeta med under läsåret 2013/14. Inkludering
Syftet med att arbeta med dessa områden är: Skollagen är tydlig med att särskilt stöd, i första hand – och i så hög utsträckning som möjligt, ska ges i den ordinarie elevgruppen. Dessutom finns forskning som har visat att socialt – och kunskapsmässigt heterogena elevgrupper kan nå höga studieresultat genom anpassning av arbetssätt. Skolan ska vara till för alla och erbjuda en gemenskap, alla elever gynnas i förlängningen av att möta en mångfald och ingen elev ska behöva känna sig bortvald.
Så här ska vi arbeta med dessa områden: Vi måste arbeta för att inkludera elever från den särskilda undervisningsgruppen i sin ordinarie klass och istället tillsätta resurser där. Målet är att vi till läsåret 2014/15 inte längre ska ha en särskild undervisningsgrupp.
Så här ska arbetet utvärderas: Kontinuerligt under hela läsåret i elevhälsoteamet tillsammans med rektor.
Så här ska vi dokumentera processen: Elevhälsoteamets protokoll, veckobreven
Ansvariga: Ytterst ansvarig är alltid skolans rektor, här redogörs för vilka som är ansvariga under processen: Elevhälsoteamet/Rektor

 

När vi startade upp inför läsåret 2013/14 så hade vi ett tydligt mål, eleverna från den särskilda undervisningsgruppen skulle återgå till sina ordinarie klasser. Detta skrevs också in i arbetsplanen. Därför slogs de båda grupperna ihop redan från start. Vi hade då 16 elever från årskurs 3-6 som gick i samma undervisningsgrupp.

Jag skickar ut veckobrev till personalen och i mitt första veckobrev som rektor på Visättraskolan berättade jag att eleverna från två av de särskilda undervisningsgrupperna skulle inkluderas i sina ordinarie klasser, likaså talade jag om varför.

Tanken vi hade var att successivt integrera eleverna i sina ordinarie klasser, detta genom att ta en klass i taget. Vi anställde en extra assistent som skulle fungera som länken mellan läraren och assistenten i den särskilda undervisningsgruppen och den ordinarie klassen. För att kunna bereda plats för eleverna från den särskilda undervisningsgruppen behövde vi dela en stor klass i två. Vi träffade berörda elever och föräldrar. Beskedet mottogs inte alltid positivt, framför allt var det en del föräldrar som var oroliga. Det var en stor förändring för många, men vi kände att det här var det rätta för att eleverna skulle kunna ges förutsättningarna att lyckas på allra bästa sätt.

Varje vecka i EHT-arbetet så utvärderades den gångna veckan, och en plan för den kommande veckans arbete gjordes. Planen redogjordes för personalen i skolledningens veckobrev. Där berättade vi vilka elever som stod ”på tur”, återkoppling från samtal med elev och föräldrar. Det handlade mycket om att tydliggöra det här med att ha höga förväntningar på ALLA elever, och visa det. Givetvis var det här en stor omställning för lärarna, de här grupperna hade funnits på skolan under en lång tid och det ställer ju större krav på en som lärare att nu skapa förutsättningarna inom sin ordinarie undervisning.

I januari 2014 hade alla 16 elever från den särskilda undervisningsgruppen inkluderats i sina ordinarie klasser.

Vi fick under resans gång vara oerhört flexibla. Den plan vi hade satt fungerade inte i alla lägen, och vi fick tänka om och ändra. Vårt uppdrag var att skapa förutsättningar för att eleverna skulle trivas i sina ordinarie klasser, och för vissa elever tog det lite längre tid än för andra.

Hur gick det då med elevernas resultat rent kunskapsmässigt?

Här märkte vi en tydlig skillnad att eleverna som inkluderats i de yngre åldrarna klarade kunskapskraven i allt högre utsträckning, vi hade exempelvis för skolan rekordhögt resultat på de nationella proven i årskurs 3. I årskurs 6 inkluderades 6 elever från den särskilda undervisningsgruppen. Flera lyckades väl, men vi kunde också se att kunskapsluckorna var många och inte alldeles enkla att fylla under ett läsår. Vi hoppas dock att förutsättningarna för dem att lyckas nå kunskapskraven i årskurs 9 har ökat i och med att de kommit ut i ordinarie klass och fått ta del av undervisning anpassad utifrån deras förutsättningar tillsammans med sina klasskamrater.

Tack

I nästa blogginlägg kommer några ur personalen få berätta om hur de upplevde arbetet med inkluderingen, för det var ju de som gjorde jobbet. Ett stort tack till er ALLA, vilket fantastiskt jobb ni gjorde och vilket fantastiskt jobb ni gör varje dag för våra elever på Visättraskolan! 🙂

Tack också till Visättraskolans elevhälsoteam, det var minst sagt en intensiv hösttermin! 🙂

*Stolt rektor*
Extra tack till Dounya som läser mina inlägg, kommer med synpunkter och förslag till förbättring! 🙂