Att lära i ett sammanhang, hur viktigt är det egentligen?

Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper. -Lgr 11

 

Så lyder ett utdrag från Lgr 11 om vikten av att skolan tar hänsyn till varje elevs förutsättningar och behov. Alla elever sitter med egna erfarenheter, olika bakgrund, olika kunskaper inom språket och övriga kunskaper. För att kunna stötta eleverna är det av största vikt att eleverna ser ett sammanhang i det de gör och inte får lösryckta delar som till synes inte verkar höra ihop. Elever som springer till engelskan där man arbetar med grammatik utifrån en styrd lärobok för att sedan komma till matematiken där man arbetar med tabeller och diagram för att sedan ställa om sig till fysik där man arbetar med rymden och fysikaliska samband. Det kräver sin omställning och även utmaningar. Ser man till språket kan det vara en labyrint med begrepp och olika kunskaper som skall förstås och sättas ihop till ett begripligt inflöde. Föreställ dig att du är ny i ett språk t.ex. spanska och du ska lära dig begrepp och kunskaper som de som redan kan språket förstår. Du ska dessutom lära in detta i olika sammanhang och i olika kontexter. Det är en enorm arbetsbörda. Visst måste vi lära oss språket. Visst måste vi lära in kunskaper. Men hur kan vi underlätta utan att förenkla?

Ämnesintegration innebär att skolans olika ämnen integreras med varandra och arbetar tillsammans via ett tema/arbetsområde. Föreställ er att vi ska arbeta om rymden. I engelska arbetar vi med att se filmer, läsa texter om rymden på engelska och lära oss nya ord. I matematiken arbetar vi med geometriska former och längdenheter för att förstå planeternas former och längdenheterna. I fysik arbetar vi med rymden, bearbetar begrepp och bygger på nya kunskaper osv. Vi får ett sammanhang, en helhet under hela skoldagen vilket underlättar för vår språkinlärning som såväl kunskapsinhämtning. Läroplanen säger:

Skolans uppdrag att främja lärande förutsätter en aktiv diskussion i den enskilda skolan om kunskapsbegrepp, om vad som är viktig kunskap i dag och i framtiden och om hur kunskapsutveckling sker. Olika aspekter på kunskap och lärande är naturliga utgångspunkter i en sådan diskussion. Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former – såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet – som förutsätter och samspelar med varandra. Skolans arbete måste inriktas på att ge utrymme för olika kunskapsformer och att skapa ett lärande där dessa former balanseras och blir till en helhet. -Lgr 11

Läroplanen yrkar på att eleverna får lära sig kunskaper i ett sammanhang. På Visättraskolan pågår ett utvecklande arbete där lärarna tar fram teman som ska integreras med ALLA, ELLER MÅNGA ämnen och skapa en helhet. Lärarna gör planeringarna tillsammans, utvärderar dem, omplanerar och förbättrar planeringarna i pedagogiska diskussioner. Syftet är att vi ska ha fasta teman i varje årskurs så alla elever får en likvärdighet i utbildningen. Planeringarnas arbetssätt kan fritt formas om och planeras utifrån varje enskild lärare men planeringens syfte, centrala innehåll och kunskapskrav skall bestå. Eleverna ska kunna ha inflytande över sitt arbete och därför kanske ett arbetssätt som fungerat för en grupp inte fungerar för en annan därför måste det få vara fritt att styra över. Men kunskaperna som eleverna ska tillägna sig skall fortfarande stämma överens med läroplanen och därför bibehållas. Lärarna bearbetar och går igenom detta noga för att skapa så bra förutsättningar som möjligt för eleverna.

I planeringarna ska vi även synliggöra hur språkutveckling, IT och det entreprenöriella arbetssättet får växa och skapa en stöttande lärmiljö för våra elever. Dessa planeringar läggs sedan ut via en kunskapsportal som finns länkad i alla bloggar. Dock är den under arbete just nu eftersom lärarna bearbetar planeringarna inför höstterminen.

Vår rektor Semira Vikström och biträdande rektor Dounya Hayyoun som har hand om den pedagogiska utvecklingen på skolan ser till att bygga upp kunskapsportalen. Förstelärarna stöttar upp de övriga lärarna i deras arbete med planeringarna och finns för stöttning och råd. Vårt fantastiska fritidshem har också tematiskt arbete för att stötta upp skolans verksamhet och öka lärandet. Fritidspersonalen utvärderar tillsammans med fritidsansvarige Pelin Celepli de planeringar och teman som genomförs för att förbättra och utveckla lärandet på fritids framåt. Läsåret 2018/2019 kommer bli ett utvecklande år där vi arbetar i ännu högre grad för att alla elever i alla verksamheter ska känna ett sammanhang i sin kunskapsutveckling och ges chans att få ett begripligt och hanterbart inflöde.

/Sandra Grängstedt Mbalire, förstelärare i språkutveckling.


Ett år tillsammans med förskoleklassen!

På Visättraskolan finns det två stycken förskoleklasser med totalt 58 elever. Majoriteten av eleverna har ett annat modersmål och flera är nyanlända. Eleverna kommer från olika förskolor runt om i Huddinge kommun. I varje klass arbetar två lärare och en resurs som även arbetar på fritids. Vi lärare har ferietjänster och har den största delen av vår tid förlagd i förskoleklasserna. Lärarna följer varje dag med till fritids för en kort överlämning för att skapa en trygg övergång mellan de olika verksamheterna.

Syftet med vår arbetsgrupp är att skapa en likvärdig grund för förskoleklasserna när det gäller gemensamma teman, bedömningsstöd, utvecklingssamtal, IUP:er.

Äntligen har förskoleklassen börjat synas genom att vi har fått en egen del i läroplanen. Vi ser framemot att förskoleklasserna from augusti 2018 kommer att bli obligatoriskt. Detta kommer att gynna förskoleklasserna, vi får en högre status och undervisningen blir mer betydelsefull och alla elever får samma rätt till utbildning.

Innan vi fick en egen del i läroplanen med ett centralt innehåll har vi tittat och anpassat vår undervisning utifrån målen i 3:an.
Den nya läroplanen har underlättat vår planering och undervisning. Eftersom den är alldeles ny, så har det tagit tid att sätta sig in i den. Vi har tittat på det centrala innehållet och har tillsammans resonerat om hur vi ska tolka innehållet. Utifrån våra diskussioner har vi tolkat hur det centrala innehållet ska utformas.

Under höstterminen har vi lärare fått gå på flera utbildningar, det har varit otroligt viktigt att vi alla har fått gått på samma utbildning samtidigt. Det har gynnat vårt arbete kring förskoleklassens innehåll, att vi tillsammans kunnat diskutera och lyfta olika tankar. Grunden är att vi i förskoleklasserna ska ha lika innehåll, men att vi kan forma våra verksamheter utifrån våra olika kompetenser.
Det har varit lätt att inspireras och dras med i att ”det här måste vi göra”. Även här var det viktigt att landa, diskutera och tänka efter vad som skulle passa oss och vår verksamhet. Vi insåg att allt inte kunde sättas i verket hur bra vi än tyckte att det var.
Vi har även varit på Natur och Kultur och fått inspiration av nytt material. I förskoleklasserna arbetar vi med Bornholm och Lyckostjärnan. Efter föreläsningen på läromedelsföretaget valde vi även att börja arbeta med PULS Förskoleklass – Samhälle, Natur och teknik.

Alla föreläsningar och material har även gett oss inspiration i valet av gemensamma teman för oss i förskoleklasserna.
Vid skolstart får eleverna träffa skolans speciallärare och göra en Bornholmskartläggning i läs och skrivutveckling. Vi lärare har kartlagt eleverna i deras bokstavs- och läsutveckling samt matematikutveckling. För att göra eleverna medvetna om sitt eget lärande har vi utifrån kartläggningarna gjort individanpassade grupper.

Genom åren har vi arbetat med flera olika kartläggningsmaterial i svenska och matematik, men vi har saknat ett material som på ett tydligt sätt synliggör för eleverna vad de kan och vilka förmågor de behöver utveckla. Vi har även känt att det varit godtyckligt vad vi vill att eleverna ska kunna och ha med sig när de börjar i ettan.
Vi har sett att det funnits ett behov av att synliggöra elevernas lärande och att öka deras delaktighet under utvecklingssamtalen. Vi har letat på nätet, men det har varit svårt att hitta material som varit riktat mot förskoleklass. Efter mycket sökande så hittade vi ett material från Beta pedagogerna som vi kunde utgå ifrån. Materialet är uppbyggt med bilder utifrån de olika förmågor som är kopplade till de fem ämnesområdena i läroplanen. För att materialet ska passa vår verksamhet, har vi omarbetat det.

För att följa med i sin egen utveckling har eleverna fått pappersmaterialet från Beta- pedagogen, och har allt eftersom de utvecklats fått färglägga sina förmågor. Detta har gjort att det blivit väldigt tydligt för både elever, lärare och vårdnadshavare under utvecklingssamtalen.

Vi har kommit en bra bit på väg men det är fortfarande ett pågående utvecklingsarbete både när det gäller materialets innehåll, utformning och hur det ska fungera i praktiken.

Med detta arbete vill vi ge eleverna den bästa grunden och förutsättningarna för fortsatt kunskap, trygghet och trivsel i de högre årskurserna.

/Jessica, Lina, Ann Katrin & Sarah


Kollegialt lärande med fokus på våra nyanlända elever

Vi har på Visättraskolan två förberedelseklasser som är uppdelade i årskurser 1-3 och 4-6. I förberedelseklasserna fokuseras mycket av arbetet på att utveckla elevernas kunskaper i det svenska språket. Men eleverna undervisas även i övriga teoretiska ämnen. Hur länge en elev undervisas i förberedelseklassen beror på elevens tidigare skolbakgrund samt språkutveckling. Dock finns det regelverk som säger att elever får undervisas i förberedelseklass i högst två år. Dessutom säger skollagen att eleverna inte får undervisas 100 % i förberedelseklass vilket leder till att eleverna relativt fort hamnar i ordinarie klass i framförallt idrott och hälsa, bild, musik och slöjd, dels för att dessa ämnen är enklare för eleverna att delta i och dels för att vi i förberedelseklassen inte kan erbjuda eleverna den undervisningen.

På Visättraskolan arbetar vi i olika arbetsgrupper och vi som arbetar i förberedelseklasserna ingår i FBK-gruppen. I arbetsgruppen träffas vi vid ett antal tillfällen i månaden och diskuterar bland annat litteratur utifrån elevgruppen nyanlända. Detta läsår har vi utgått från Sara Perssons bok “Nyanlända elever- undervisning, mottagande och flerspråkighet” och “Att undervisa nyanlända – metoder, reflektioner och erfarenheter” av Anna Kaya. Dessutom diskuterar vi hur vi kan samarbeta mellan klasserna och ger varandra tips på olika arbetssätt.

På Visättraskolan arbetar vi mycket med det kollegiala lärandet där vi delar med oss av det arbete vi gör i klasserna med varandra. Vi i FBK-gruppen har planerat två lärarmöten som vi hållit i för övriga lärare på skolan för att tillsammans med våra kollegor prata om det arbete som vi gör i våra klasser samt hur övergången mellan förberedelseklass och ordinarie klass ser ut.

Vi startade vårt första lärarmöte med att hälsa våra kollegor välkomna och be dem sätta sig ner på rumänska. Därefter fick de två uppgifter där de skulle para ihop ord med bilder på rumänska och en text på rumänska med tillhörande frågor där de fick använda sig av Google translate. Detta gjorde vi för att försöka visa hur våra elever kan känna när de kommer helt nya utan erfarenheter av språket. Lärarna fick sedan diskutera hur det kändes och de sa bland annat att de blev medvetna om översättningens begränsningar. Vi visade sedan lärarna vad eleverna i förberedelseklasserna sagt om att gå ut i ordinarie klass vilket gav många en tankeställare. Många av eleverna tycker att det är spännande att komma till ordinarie klass medan andra känner att de har svårt att känna tillhörighet med klassen då de kanske inte har en egen låda till sina saker eller en fast plats att sitta på. Lärarna fick därefter samtala i grupp kring hur de gör när en elev från förberedelseklassen kommer till dem för första gången. Sara Persson (2016) skriver i sin bok att för att ett sätt att få en bra start med en nyanländ elev är att lära sig något på dennes modersmål, det kan vara “hej” eller “välkommen”.

Många elever känner att de har svårt att förstå när de kommer ut i ordinarie klass och lärare känner också många gånger att de har svårt att skapa förståelse för eleverna. Därför valde vi att på vårt andra lärarmöte fokusera på vilka förväntningar lärarna har på eleverna som kommer till ordinarie klass samt vilka begrepp som är nödvändiga för eleven att kunna för att följa med i undervisningen. Lärarna fick i grupp skriva om vilka förväntningar de har och därefter även skriva vilka begrepp som är nödvändiga i just deras ämnen. Att elever har svårt med begrepp är inte knutet just till våra elever utan även övriga elever på skolan. Därför har vi en tanke om att tillsammans skapa en begreppsbank där lärare kan fylla på begrepp och därmed skapa ett levande dokument som alla har tillgång till. Anna Kaya (2016) anser att det är viktigt att använda alla elevens språk för att utveckla och kartlägga elevens ämneskunskaper, detta kan man göra genom att låta eleven översätta viktiga begrepp till sitt modersmål. Dock bör man vara medveten om att vissa begrepp är nya för eleven både på deras modersmål och svenska. Det är då bra att ta hjälp av elevens studiehandledare för att skapa en djupare förståelse kring begrepp och texter. Persson (2016) pratar om vikten av att skapa ett gott samarbete med studiehandledare och att detta innebär att ge studiehandledare planeringar samt material för att de på bästa sätt ska kunna förbereda sitt arbete. Hon menar även att det är viktigt att beakta elevens modersmål då den är del av elevens identitet och även att modersmålets utveckling även gynnar språkutvecklingen i svenska. Detta är något som diskuterades på lärarmötet där vi talade om vikten av att se elevens modersmål som en resurs samt att få eleven att känna stolthet över sitt modersmål.

Slutligen- för att arbetet i förberedelseklass och övergången till ordinarie klass skall fungera krävs det att alla på skolan skapar en bra relation till dessa elever och att vi ser till de kunskaper eleven redan har med sig. Gör vi det skapas goda förutsättningar för att eleverna får goda kunskaper, trivs och känner sig trygga, vilket är Visättraskolans ledord- kunskap, trygghet och trivsel.

Tack för ordet!

/Marielle, Michaela och Solav