Skolstart och nya uppdrag

Eleverna har välkomnats till ett nytt läsår och för mig innebär detta också en nystart. Efter en skön ”hemester” som bara flög iväg så är jag redo för hösten och att kavla upp ärmarna igen. I och med detta inlägg vill jag presentera mig själv och vad mitt uppdrag på skolan är för detta läsår samt min bakgrund.

Vem är jag?

Mitt namn är Sandra Grängstedt och jag arbetar på Visättraskolan. Jag är 36 år gammal och har varit verksam lärare i hela tio år den här hösten. Otroligt vad tiden springer iväg! Examen genomfördes 2007. Jag fick först jobb som fritidspedagog i en förskoleklass. 2010 fick jag en lärartjänst söder om Stockholm. Mitt arbete startade i en årskurs etta. Jag kom till Visättraskolan 2013 och där fick jag möjligheten att bli förstelärare i språkutveckling.

Jag har på Visättraskolan getts möjlighet att arbeta med större breddning inom området språkutveckling och pedagogiskt arbete där jag stöttar elever och personal i arbetet med läsning och i hur vi arbetar språkutvecklande. Nytt tillägg för i år är att jag kommer göra en kartläggning av verksamheten utifrån det språkutvecklande arbetet som ska ingå som underlag i det systematiska kvalitetsarbete samt via ULF (Utvecklande, Lärande, Forskning) som är en nationell försöksverksamhet kring praktiknära forskning som pågår 2017-2021 som jag kommer att berätta mer om i kommande inlägg. Jag och biträdande rektor Dounya Hayyoun har arbetat på ett observationsschema för språkutvecklande undervisning som har sin utgångspunkt i vad som kallas ”SIOP-schemat”, schemat är i grunden utvecklat av amerikanska forskare i samarbete med amerikanska lärare som är spjutspetsar i sitt område. Detta observationsschema blir grunden för en analys av verksamhetens språkutvecklande arbete, både styrkor och utvecklingsmöjligheter. Visättraskolan är en skola med mångfald och undervisningen är i stort behov av att genomsyras dagligen av ett språkutvecklande arbetssätt. Vi har kommit långt i det språkutvecklande arbetet på lektionerna. Vi behöver nu i ännu högre utsträckning synliggöra det arbete som görs och analysera hur vi kan utvecklas vidare för att få eleverna att nå så långt som möjligt.

I mitt uppdrag ingår jag även i elevhälsoteamet och ska fungera bl.a. som ett stöd för lärarna i arbetet med kartläggningar, USS:ar (utredning om särskilt stöd), undervisningens upplägg, individuella anpassningar, bedömningsstöd och ge återkoppling på ämnesplaneringarna i alla årskurser.

Läsning och läsförståelse är en viktig del i mitt arbete. Vi har ett skolbibliotek där det även finns klassuppsättningar av skönlitteratur som är kopplade till majoriteten av de tematiska ämnesplaneringar på skolan. Det är viktigt att stötta lärarna i deras arbete med skönlitteratur via exempelvis boksamtal. Vi genomför även legilexi i åldrarna 1-4 där jag stöttar lärarna med genomförande och analys av resultat. I åk 5 genomförs LÄST och DLS som mäter läs- och skrivförmågan. I åk 3 och 6 genomförs nationella prov där jag utifrån behov stöttar vid genomförandet och vid bedömning.


I mitt arbete ingår även att planera och genomföra workshops för övriga lärare. Det har jag gjort tidigare i mitt arbete som förstelärare men har haft ett uppehåll och nu är jag tillbaka. Detta är något jag brinner för och tycker är otroligt roligt!

Det är ett gediget arbete att se fram emot det här läsåret. Jag tror det kommer bli ett bra år trots att vi har Corona hängandes över oss, detta utmanar vårt arbete på flera plan både positivt och negativt. Mitt mål är att jag löpande kommer göra inlägg om olika delar i mitt arbete alltifrån pedagogiskt arbete, lyfta goda exempel till att synliggöra forskning och reda ut hur man kan och bör arbeta utifrån diverse utmaningar i vårt spännande arbete som pedagoger.

Tills dess… tänk på att hålla avståndet, tvätta händerna och kom ihåg att ert arbete är betydelsefullt varje dag.

/Sandra

 


Att lära i ett sammanhang, hur viktigt är det egentligen?

Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper. -Lgr 11

 

Så lyder ett utdrag från Lgr 11 om vikten av att skolan tar hänsyn till varje elevs förutsättningar och behov. Alla elever sitter med egna erfarenheter, olika bakgrund, olika kunskaper inom språket och övriga kunskaper. För att kunna stötta eleverna är det av största vikt att eleverna ser ett sammanhang i det de gör och inte får lösryckta delar som till synes inte verkar höra ihop. Elever som springer till engelskan där man arbetar med grammatik utifrån en styrd lärobok för att sedan komma till matematiken där man arbetar med tabeller och diagram för att sedan ställa om sig till fysik där man arbetar med rymden och fysikaliska samband. Det kräver sin omställning och även utmaningar. Ser man till språket kan det vara en labyrint med begrepp och olika kunskaper som skall förstås och sättas ihop till ett begripligt inflöde. Föreställ dig att du är ny i ett språk t.ex. spanska och du ska lära dig begrepp och kunskaper som de som redan kan språket förstår. Du ska dessutom lära in detta i olika sammanhang och i olika kontexter. Det är en enorm arbetsbörda. Visst måste vi lära oss språket. Visst måste vi lära in kunskaper. Men hur kan vi underlätta utan att förenkla?

Ämnesintegration innebär att skolans olika ämnen integreras med varandra och arbetar tillsammans via ett tema/arbetsområde. Föreställ er att vi ska arbeta om rymden. I engelska arbetar vi med att se filmer, läsa texter om rymden på engelska och lära oss nya ord. I matematiken arbetar vi med geometriska former och längdenheter för att förstå planeternas former och längdenheterna. I fysik arbetar vi med rymden, bearbetar begrepp och bygger på nya kunskaper osv. Vi får ett sammanhang, en helhet under hela skoldagen vilket underlättar för vår språkinlärning som såväl kunskapsinhämtning. Läroplanen säger:

Skolans uppdrag att främja lärande förutsätter en aktiv diskussion i den enskilda skolan om kunskapsbegrepp, om vad som är viktig kunskap i dag och i framtiden och om hur kunskapsutveckling sker. Olika aspekter på kunskap och lärande är naturliga utgångspunkter i en sådan diskussion. Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former – såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet – som förutsätter och samspelar med varandra. Skolans arbete måste inriktas på att ge utrymme för olika kunskapsformer och att skapa ett lärande där dessa former balanseras och blir till en helhet. -Lgr 11

Läroplanen yrkar på att eleverna får lära sig kunskaper i ett sammanhang. På Visättraskolan pågår ett utvecklande arbete där lärarna tar fram teman som ska integreras med alla, eller många ämnen och skapa en helhet. Lärarna gör planeringarna tillsammans, utvärderar dem, omplanerar och förbättrar planeringarna i pedagogiska diskussioner. Syftet är att vi ska ha fasta teman i varje årskurs så alla elever får en likvärdighet i utbildningen. Planeringarnas arbetssätt kan fritt formas om och planeras utifrån varje enskild lärare men planeringens syfte, centrala innehåll och kunskapskrav skall bestå. Eleverna ska kunna ha inflytande över sitt arbete och därför kanske ett arbetssätt som fungerat för en grupp inte fungerar för en annan därför måste det få vara fritt att styra över. Men kunskaperna som eleverna ska tillägna sig skall fortfarande stämma överens med läroplanen och därför bibehållas. Lärarna bearbetar och går igenom detta noga för att skapa så bra förutsättningar som möjligt för eleverna.

I planeringarna ska vi även synliggöra hur språkutveckling, IT och det entreprenöriella arbetssättet får växa och skapa en stöttande lärmiljö för våra elever. Dessa planeringar läggs sedan ut via en kunskapsportal som finns länkad i alla bloggar. Dock är den under arbete just nu eftersom lärarna bearbetar planeringarna inför höstterminen.

Vår rektor Semira Vikström och biträdande rektor Dounya Hayyoun som har hand om den pedagogiska utvecklingen på skolan ser till att bygga upp kunskapsportalen. Förstelärarna stöttar upp de övriga lärarna i deras arbete med planeringarna och finns för stöttning och råd. Vårt fantastiska fritidshem har också tematiskt arbete för att stötta upp skolans verksamhet och öka lärandet. Fritidspersonalen utvärderar tillsammans med fritidsansvarige Pelin Celepli de planeringar och teman som genomförs för att förbättra och utveckla lärandet på fritids framåt. Läsåret 2018/2019 kommer bli ett utvecklande år där vi arbetar i ännu högre grad för att alla elever i alla verksamheter ska känna ett sammanhang i sin kunskapsutveckling och ges chans att få ett begripligt och hanterbart inflöde.

/Sandra Grängstedt Mbalire, förstelärare i språkutveckling.


Visättraskolans arbete med cirkelmodellen

På Visättraskolan har vi sex förstelärare,

Veronica Johansson & Malou Olsson – Pedagogiskt utveckling
Rebecka Holm – Entreprenöriellt lärande
Jimmy Askelius – IT
Sandra Grängstedt – Språkutveckling
Henrik Bartoldsson – Engelska (from HT-17)

Sex förstelärare som har en otroligt viktig del i Visättraskolans kollegiala lärande och utvecklingsarbete. Alla våra förstelärare har en uppdragsbeskrivning där vi i ledningen har beskrivit vilka förväntningar vi har på dem i deras uppdrag som förstelärare. Nedsättning i tid och ett tydligt uppdrag anser vi är självklara förutsättningar för att skolans förstelärare ska kunna göra ett bra jobb. En uppgift som de har fått av ledningen är att gästblogga här i ”Kugghjulet”. Vi tycker att det är viktigt att visa hur vi på Visättraskolan arbetar med skolans förstelärare, och vår förhoppning är att det kan inspirera andra!

Här nedan gästbloggar Sandra Grängstedt, Visättraskolans förstelärare i språkutveckling.

/Semira Vikström #Stoltrektor

 

På Visättraskolan har På Visättraskolan har vi en oerhörd tillgång av elever som pratar olika språk. Därför är det otroligt viktigt för oss att vi har ett bra språkutvecklande arbete i alla ämnen. Vi började 2014 att dela ut Stärk språket, stärk lärandet av Pauline Gibbons till alla lärare. I boken beskrivs cirkelmodellen som ett språkutvecklande verktyg för att höja måluppfyllelsen och kunskapen kring olika genrer. En kunskap om genrer, grammatik, ord och begrepp är nödvändig för att språket ska utvecklas.

Cirkelmodellen föddes ur genrepedagogiken där man ska känna till hur texter skrivs på olika sätt och för olika syften. Arbetar eleverna till exempel med faktatexter så behöver eleverna bli medvetna om vad som kännetecknar en faktatext, vilken struktur den har och vilket tempus texten skrivs i. Pauline Gibbons har med sin modell gett lärare ett verktyg för att arbeta med just detta och samtidigt integrera flera ämnen.

Skolverket förespråkar ämnesintegrerat arbete vilket innebär att arbetar vi med olika djur och växter i de naturorienterade ämnena så kan även ämnet svenska integreras (läsa, skriva), bild (måla djur och växter), musik (sjunga olika sånger om djur och växter), slöjd (tillverka växter/djur) och så vidare. Ju mer vi skapar en röd tråd för eleverna desto lättare blir övergångarna i de olika ämnena, ett sammanhang växer fram och de kan skapa en kontext kring ämneskunskaperna istället för lösryckta trådar.

Cirkelmodellen innehåller fyra steg, nyligen är ett femte steg tillagt:

Steg 1: Bygga kunskap om ämnesområdet.

Steg 2: Studera texter inom genren för att få förebilder.

Steg 3: Skriva en gemensam text.

Steg 4: Skriva en individuell text.

Steg 5: Eleven reflekterar över sin text.

I cirkelmodellen ingår en hel del samarbeten elever emellan för att alla ska kunna kommunicera och öva på språket. Den är med andra ord otroligt språkutvecklande.

Hos oss har vi lagt vikten på workshops för att prova på de språkutvecklande övningarna i samband med cirkelmodellen (som även går att tillämpa utan att behöva arbeta med modellen). Cirkelmodellen har nu implementerats på skolan och så gott som alla årskurser arbetar med cirkelmodellen. Detta är ett fortlöpande arbete för utveckling, vi är inte färdiga men vi har kommit en bra bit på vägen från att vi började för cirka två år sedan och där vi är idag.

Alla lärare vet hur olika genrer ser ut och hur de ska skrivas, det är att lära ut det till eleverna på ett begripligt sätt som är utmaningen.

Cirkelmodellen, våra workshops och att alla lärare fick en bok att gemensamt arbeta kring hade aldrig kunnat genomföras om vi inte hade haft en ledning med tydliga mål för verksamheten, elever som tacksamt och glädjefyllt lär in samt är nyfikna på sitt lärande. Men framför allt så är det kollegiet på skolan som gjort det största jobbet. Vilken insats!

Tillsammans arbetar vi så språkutvecklande vi bara kan, det finns alltid utvecklingsmöjligheter och så måste det få vara för att vi ska kunna växa och lära oss. Undervisningen ser inte lika ut idag som den gjorde för 30 år sedan. Världen förändras, eleverna förändras och vi som bär på kunskapen ska inte bara förmedla den utan även fundera HUR vi förmedlar den.

Språket i alla dess former ligger i kommunikationen, det är så vi lär oss.

Visättraskolan har kommit långt i sitt språkutvecklande arbete och jag är så glad att vara en del av det arbetet.

/Sandra

Förstelärare i språkutveckling