Att lära i ett sammanhang, hur viktigt är det egentligen?

Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper. -Lgr 11

 

Så lyder ett utdrag från Lgr 11 om vikten av att skolan tar hänsyn till varje elevs förutsättningar och behov. Alla elever sitter med egna erfarenheter, olika bakgrund, olika kunskaper inom språket och övriga kunskaper. För att kunna stötta eleverna är det av största vikt att eleverna ser ett sammanhang i det de gör och inte får lösryckta delar som till synes inte verkar höra ihop. Elever som springer till engelskan där man arbetar med grammatik utifrån en styrd lärobok för att sedan komma till matematiken där man arbetar med tabeller och diagram för att sedan ställa om sig till fysik där man arbetar med rymden och fysikaliska samband. Det kräver sin omställning och även utmaningar. Ser man till språket kan det vara en labyrint med begrepp och olika kunskaper som skall förstås och sättas ihop till ett begripligt inflöde. Föreställ dig att du är ny i ett språk t.ex. spanska och du ska lära dig begrepp och kunskaper som de som redan kan språket förstår. Du ska dessutom lära in detta i olika sammanhang och i olika kontexter. Det är en enorm arbetsbörda. Visst måste vi lära oss språket. Visst måste vi lära in kunskaper. Men hur kan vi underlätta utan att förenkla?

Ämnesintegration innebär att skolans olika ämnen integreras med varandra och arbetar tillsammans via ett tema/arbetsområde. Föreställ er att vi ska arbeta om rymden. I engelska arbetar vi med att se filmer, läsa texter om rymden på engelska och lära oss nya ord. I matematiken arbetar vi med geometriska former och längdenheter för att förstå planeternas former och längdenheterna. I fysik arbetar vi med rymden, bearbetar begrepp och bygger på nya kunskaper osv. Vi får ett sammanhang, en helhet under hela skoldagen vilket underlättar för vår språkinlärning som såväl kunskapsinhämtning. Läroplanen säger:

Skolans uppdrag att främja lärande förutsätter en aktiv diskussion i den enskilda skolan om kunskapsbegrepp, om vad som är viktig kunskap i dag och i framtiden och om hur kunskapsutveckling sker. Olika aspekter på kunskap och lärande är naturliga utgångspunkter i en sådan diskussion. Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former – såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet – som förutsätter och samspelar med varandra. Skolans arbete måste inriktas på att ge utrymme för olika kunskapsformer och att skapa ett lärande där dessa former balanseras och blir till en helhet. -Lgr 11

Läroplanen yrkar på att eleverna får lära sig kunskaper i ett sammanhang. På Visättraskolan pågår ett utvecklande arbete där lärarna tar fram teman som ska integreras med ALLA, ELLER MÅNGA ämnen och skapa en helhet. Lärarna gör planeringarna tillsammans, utvärderar dem, omplanerar och förbättrar planeringarna i pedagogiska diskussioner. Syftet är att vi ska ha fasta teman i varje årskurs så alla elever får en likvärdighet i utbildningen. Planeringarnas arbetssätt kan fritt formas om och planeras utifrån varje enskild lärare men planeringens syfte, centrala innehåll och kunskapskrav skall bestå. Eleverna ska kunna ha inflytande över sitt arbete och därför kanske ett arbetssätt som fungerat för en grupp inte fungerar för en annan därför måste det få vara fritt att styra över. Men kunskaperna som eleverna ska tillägna sig skall fortfarande stämma överens med läroplanen och därför bibehållas. Lärarna bearbetar och går igenom detta noga för att skapa så bra förutsättningar som möjligt för eleverna.

I planeringarna ska vi även synliggöra hur språkutveckling, IT och det entreprenöriella arbetssättet får växa och skapa en stöttande lärmiljö för våra elever. Dessa planeringar läggs sedan ut via en kunskapsportal som finns länkad i alla bloggar. Dock är den under arbete just nu eftersom lärarna bearbetar planeringarna inför höstterminen.

Vår rektor Semira Vikström och biträdande rektor Dounya Hayyoun som har hand om den pedagogiska utvecklingen på skolan ser till att bygga upp kunskapsportalen. Förstelärarna stöttar upp de övriga lärarna i deras arbete med planeringarna och finns för stöttning och råd. Vårt fantastiska fritidshem har också tematiskt arbete för att stötta upp skolans verksamhet och öka lärandet. Fritidspersonalen utvärderar tillsammans med fritidsansvarige Pelin Celepli de planeringar och teman som genomförs för att förbättra och utveckla lärandet på fritids framåt. Läsåret 2018/2019 kommer bli ett utvecklande år där vi arbetar i ännu högre grad för att alla elever i alla verksamheter ska känna ett sammanhang i sin kunskapsutveckling och ges chans att få ett begripligt och hanterbart inflöde.

/Sandra Grängstedt Mbalire, förstelärare i språkutveckling.


Visättraskolans arbete med cirkelmodellen

På Visättraskolan har vi sex förstelärare,

Veronica Johansson & Malou Olsson – Pedagogiskt utveckling
Rebecka Holm – Entreprenöriellt lärande
Jimmy Askelius – IT
Sandra Grängstedt – Språkutveckling
Henrik Bartoldsson – Engelska (from HT-17)

Sex förstelärare som har en otroligt viktig del i Visättraskolans kollegiala lärande och utvecklingsarbete. Alla våra förstelärare har en uppdragsbeskrivning där vi i ledningen har beskrivit vilka förväntningar vi har på dem i deras uppdrag som förstelärare. Nedsättning i tid och ett tydligt uppdrag anser vi är självklara förutsättningar för att skolans förstelärare ska kunna göra ett bra jobb. En uppgift som de har fått av ledningen är att gästblogga här i ”Kugghjulet”. Vi tycker att det är viktigt att visa hur vi på Visättraskolan arbetar med skolans förstelärare, och vår förhoppning är att det kan inspirera andra!

Här nedan gästbloggar Sandra Grängstedt, Visättraskolans förstelärare i språkutveckling.

/Semira Vikström #Stoltrektor

 

På Visättraskolan har På Visättraskolan har vi en oerhörd tillgång av elever som pratar olika språk. Därför är det otroligt viktigt för oss att vi har ett bra språkutvecklande arbete i alla ämnen. Vi började 2014 att dela ut Stärk språket, stärk lärandet av Pauline Gibbons till alla lärare. I boken beskrivs cirkelmodellen som ett språkutvecklande verktyg för att höja måluppfyllelsen och kunskapen kring olika genrer. En kunskap om genrer, grammatik, ord och begrepp är nödvändig för att språket ska utvecklas.

Cirkelmodellen föddes ur genrepedagogiken där man ska känna till hur texter skrivs på olika sätt och för olika syften. Arbetar eleverna till exempel med faktatexter så behöver eleverna bli medvetna om vad som kännetecknar en faktatext, vilken struktur den har och vilket tempus texten skrivs i. Pauline Gibbons har med sin modell gett lärare ett verktyg för att arbeta med just detta och samtidigt integrera flera ämnen.

Skolverket förespråkar ämnesintegrerat arbete vilket innebär att arbetar vi med olika djur och växter i de naturorienterade ämnena så kan även ämnet svenska integreras (läsa, skriva), bild (måla djur och växter), musik (sjunga olika sånger om djur och växter), slöjd (tillverka växter/djur) och så vidare. Ju mer vi skapar en röd tråd för eleverna desto lättare blir övergångarna i de olika ämnena, ett sammanhang växer fram och de kan skapa en kontext kring ämneskunskaperna istället för lösryckta trådar.

Cirkelmodellen innehåller fyra steg, nyligen är ett femte steg tillagt:

Steg 1: Bygga kunskap om ämnesområdet.

Steg 2: Studera texter inom genren för att få förebilder.

Steg 3: Skriva en gemensam text.

Steg 4: Skriva en individuell text.

Steg 5: Eleven reflekterar över sin text.

I cirkelmodellen ingår en hel del samarbeten elever emellan för att alla ska kunna kommunicera och öva på språket. Den är med andra ord otroligt språkutvecklande.

Hos oss har vi lagt vikten på workshops för att prova på de språkutvecklande övningarna i samband med cirkelmodellen (som även går att tillämpa utan att behöva arbeta med modellen). Cirkelmodellen har nu implementerats på skolan och så gott som alla årskurser arbetar med cirkelmodellen. Detta är ett fortlöpande arbete för utveckling, vi är inte färdiga men vi har kommit en bra bit på vägen från att vi började för cirka två år sedan och där vi är idag.

Alla lärare vet hur olika genrer ser ut och hur de ska skrivas, det är att lära ut det till eleverna på ett begripligt sätt som är utmaningen.

Cirkelmodellen, våra workshops och att alla lärare fick en bok att gemensamt arbeta kring hade aldrig kunnat genomföras om vi inte hade haft en ledning med tydliga mål för verksamheten, elever som tacksamt och glädjefyllt lär in samt är nyfikna på sitt lärande. Men framför allt så är det kollegiet på skolan som gjort det största jobbet. Vilken insats!

Tillsammans arbetar vi så språkutvecklande vi bara kan, det finns alltid utvecklingsmöjligheter och så måste det få vara för att vi ska kunna växa och lära oss. Undervisningen ser inte lika ut idag som den gjorde för 30 år sedan. Världen förändras, eleverna förändras och vi som bär på kunskapen ska inte bara förmedla den utan även fundera HUR vi förmedlar den.

Språket i alla dess former ligger i kommunikationen, det är så vi lär oss.

Visättraskolan har kommit långt i sitt språkutvecklande arbete och jag är så glad att vara en del av det arbetet.

/Sandra

Förstelärare i språkutveckling


En inblick i det språkutvecklande arbetet på Visättraskolan

På Visättraskolan har vi fem förstelärare,

Veronica Johansson & Malou Olsson – Pedagogiskt utveckling
Linus Eriksson – Entreprenöriellt lärande
Jimmy Askelius – IT
Sandra Grängstedt – Språkutveckling

Alla fem har en uppdragsbeskrivning där vi i ledningen har beskrivit vilka förväntningar vi har på dem i deras uppdrag som förstelärare. Nedsättning i tid och ett tydligt uppdrag anser vi är självklara förutsättningar för att skolans förstelärare ska kunna göra ett bra jobb. En uppgift som de har fått av ledningen är att de en gång/termin ska gästblogga här i ”Kugghjulet”. Vi tycker att det är viktigt att visa hur vi på Visättraskolan arbetar med skolans förstelärare, och vår förhoppning är att det kan inspirera andra!

Här nedan gästbloggar Sandra Grängstedt, förstelärare i språkutveckling.

/Semira Vikström #Stoltrektor

 

En inblick i mitt uppdrag som förstelärare i språkutveckling

Mitt uppdrag som förstelärare i språkutveckling på Visättraskolan är att arbeta för att all undervisning på Visättraskolan ska vara språk- och kunskapsutvecklande.

Klassrumsbesök

Jag besöker ofta olika klasser och ämnen (både annonserat och oannonserat) för att ge feedback på den språkutvecklande undervisningen. Feedback ges efter besöket under en tid där läraren och jag kan få prata ostört. När jag är på besök använder jag mig av ett särskilt observationsprotokoll som har fokus på just språkutvecklande arbetssätt i undervisningen. Med stöd av detta protokoll diskuterar jag och lärarna sedan utifrån positiva och användbara metoder och även utvecklingsmöjligheter. Goda exempel lyfter jag sedan fram i min blogg. Lärarna har även fått gå in till sina kollegor och speglat varandra, majoriteten av lärarna fick möjlighet att göra det under föregående läsår.

Pedagogiska grupper

På måndagarna har vi i kollegiet utifrån den pedagogiska plattformen pedagogiska diskussioner som antingen leds av förstelärarna eller av skolans ledning. Jag håller i en hel del workshops och föreläsningar för kollegiet om just ämnet språkutveckling, t.ex. hur man arbetar med cirkelmodellen och genrepedagogoik. Jag brukar väva in forskningsbaserad information för att sedan gå över till språkutvecklande övningar som lärarna sedan får prova på och inspireras av. Oftast får lärarna diskutera olika övningar eller metoder och sedan ta med sig detta för att prova med sina elever. Lärarna har även fått boken Stärk språket, stärk lärandet av Pauline Gibbons och därifrån har också olika föreläsningar växt fram. På sista tiden har även lärarna fått besöka varandra i klassrummen, med sig har de då samma observationsprotokoll som jag utgår ifrån. De har själva fått boka tider och välja vem de vill besöka. När vi sedan träffas i de pedagogiska grupperna får de sitta med varandra och ge feedback utifrån observationsprotokollet och egna anteckningar. Detta ger dem även möjlighet att inhämta inspiration från sina kollegor i andra årskurser och ämnen.

Handledning

Lärarna kan även själva boka in samtal eller besök med mig för att få handledning i hur de kan arbeta mer språkutvecklande, med strukturen i olika genrer eller hur man kan arbeta ämnesintegrerat. Många lärare brukar ofta komma till mig och berätta om en positiv upplevelse av en metod som de provat med eleverna och sedan få förslag på hur detta kan utvecklas ytterligare. Även fritidspersonalen på skolan har fått handledning i hur de kan arbeta språkutvecklande.

Ny kunskap

Ledningen på skolan ser till att jag får kompetensutveckling för att berika och vidga mina vyer. Detta dokumenteras sedan i min blogg och på skolans utvecklingsblogg. Jag läser även en hel del litteratur som är forskningsbaserad för att ha stöd i de metoder jag presenterar för lärarna. Jag har även varit på skolbesök i bland annat Knutbyskolan för att se över hur de arbetar med genrepedagogiken.

Läs- och skrivprojekt

Jag och försteläraren i pedagogisk utveckling, Veronica Johansson, skapade förra läsåret ett projekt som kallas läs- och skrivprojektet. Detta syftade till att klasserna skulle dela med sig av det man arbetat med till en annan klass för att sprida kunskaperna och synliggöra den röda tråden. Om årskurs 4 går och redovisar vikingatiden för årskurs två, så vet årskurs två att detta kommer även de att arbeta med när de kommer till fyran samtidigt som de får förkunskaper och förförståelse för ämnet av andra elever. De som redovisar eller på annat sätt presenterar ett arbete får träning i att tala inför olika grupper och anpassa sig till mottagare samtidigt som de får känna en stolthet över vad de presterat och över att få ge yngre och/eller äldre elever nya kunskaper. Projektet innebär inte bara att man visar upp ett projekt. Det kan också innebära att man t.ex. går och läser för de yngre eller skapar olika samarbeten över årskurserna. Detta påminns och utvärderas kontinuerligt av mig.

Detta var en inblick i mitt arbete som förstelärare på Visättraskolan. Besök gärna min språkutvecklingsblogg på Pedagog Huddinge där jag skriver om språkutveckling, ger tips på övningar och arbetssätt, delar med mig av föreläsningar jag varit på samt beskriver hur vi arbetar med språkutveckling här på Visättraskolan.

/Sandra

Sandra Grängstedt