En inblick i det språkutvecklande arbetet på Visättraskolan

På Visättraskolan har vi fem förstelärare,

Veronica Johansson & Malou Olsson – Pedagogiskt utveckling
Linus Eriksson – Entreprenöriellt lärande
Jimmy Askelius – IT
Sandra Grängstedt – Språkutveckling

Alla fem har en uppdragsbeskrivning där vi i ledningen har beskrivit vilka förväntningar vi har på dem i deras uppdrag som förstelärare. Nedsättning i tid och ett tydligt uppdrag anser vi är självklara förutsättningar för att skolans förstelärare ska kunna göra ett bra jobb. En uppgift som de har fått av ledningen är att de en gång/termin ska gästblogga här i ”Kugghjulet”. Vi tycker att det är viktigt att visa hur vi på Visättraskolan arbetar med skolans förstelärare, och vår förhoppning är att det kan inspirera andra!

Här nedan gästbloggar Sandra Grängstedt, förstelärare i språkutveckling.

/Semira Vikström #Stoltrektor

 

En inblick i mitt uppdrag som förstelärare i språkutveckling

Mitt uppdrag som förstelärare i språkutveckling på Visättraskolan är att arbeta för att all undervisning på Visättraskolan ska vara språk- och kunskapsutvecklande.

Klassrumsbesök

Jag besöker ofta olika klasser och ämnen (både annonserat och oannonserat) för att ge feedback på den språkutvecklande undervisningen. Feedback ges efter besöket under en tid där läraren och jag kan få prata ostört. När jag är på besök använder jag mig av ett särskilt observationsprotokoll som har fokus på just språkutvecklande arbetssätt i undervisningen. Med stöd av detta protokoll diskuterar jag och lärarna sedan utifrån positiva och användbara metoder och även utvecklingsmöjligheter. Goda exempel lyfter jag sedan fram i min blogg. Lärarna har även fått gå in till sina kollegor och speglat varandra, majoriteten av lärarna fick möjlighet att göra det under föregående läsår.

Pedagogiska grupper

På måndagarna har vi i kollegiet utifrån den pedagogiska plattformen pedagogiska diskussioner som antingen leds av förstelärarna eller av skolans ledning. Jag håller i en hel del workshops och föreläsningar för kollegiet om just ämnet språkutveckling, t.ex. hur man arbetar med cirkelmodellen och genrepedagogoik. Jag brukar väva in forskningsbaserad information för att sedan gå över till språkutvecklande övningar som lärarna sedan får prova på och inspireras av. Oftast får lärarna diskutera olika övningar eller metoder och sedan ta med sig detta för att prova med sina elever. Lärarna har även fått boken Stärk språket, stärk lärandet av Pauline Gibbons och därifrån har också olika föreläsningar växt fram. På sista tiden har även lärarna fått besöka varandra i klassrummen, med sig har de då samma observationsprotokoll som jag utgår ifrån. De har själva fått boka tider och välja vem de vill besöka. När vi sedan träffas i de pedagogiska grupperna får de sitta med varandra och ge feedback utifrån observationsprotokollet och egna anteckningar. Detta ger dem även möjlighet att inhämta inspiration från sina kollegor i andra årskurser och ämnen.

Handledning

Lärarna kan även själva boka in samtal eller besök med mig för att få handledning i hur de kan arbeta mer språkutvecklande, med strukturen i olika genrer eller hur man kan arbeta ämnesintegrerat. Många lärare brukar ofta komma till mig och berätta om en positiv upplevelse av en metod som de provat med eleverna och sedan få förslag på hur detta kan utvecklas ytterligare. Även fritidspersonalen på skolan har fått handledning i hur de kan arbeta språkutvecklande.

Ny kunskap

Ledningen på skolan ser till att jag får kompetensutveckling för att berika och vidga mina vyer. Detta dokumenteras sedan i min blogg och på skolans utvecklingsblogg. Jag läser även en hel del litteratur som är forskningsbaserad för att ha stöd i de metoder jag presenterar för lärarna. Jag har även varit på skolbesök i bland annat Knutbyskolan för att se över hur de arbetar med genrepedagogiken.

Läs- och skrivprojekt

Jag och försteläraren i pedagogisk utveckling, Veronica Johansson, skapade förra läsåret ett projekt som kallas läs- och skrivprojektet. Detta syftade till att klasserna skulle dela med sig av det man arbetat med till en annan klass för att sprida kunskaperna och synliggöra den röda tråden. Om årskurs 4 går och redovisar vikingatiden för årskurs två, så vet årskurs två att detta kommer även de att arbeta med när de kommer till fyran samtidigt som de får förkunskaper och förförståelse för ämnet av andra elever. De som redovisar eller på annat sätt presenterar ett arbete får träning i att tala inför olika grupper och anpassa sig till mottagare samtidigt som de får känna en stolthet över vad de presterat och över att få ge yngre och/eller äldre elever nya kunskaper. Projektet innebär inte bara att man visar upp ett projekt. Det kan också innebära att man t.ex. går och läser för de yngre eller skapar olika samarbeten över årskurserna. Detta påminns och utvärderas kontinuerligt av mig.

Detta var en inblick i mitt arbete som förstelärare på Visättraskolan. Besök gärna min språkutvecklingsblogg på Pedagog Huddinge där jag skriver om språkutveckling, ger tips på övningar och arbetssätt, delar med mig av föreläsningar jag varit på samt beskriver hur vi arbetar med språkutveckling här på Visättraskolan.

/Sandra

Sandra Grängstedt

 


Nyanländas väg in i det svenska språket

Vi har varit på en mycket inspirerande kurs under två dagar som heter Nyanländas väg in i det svenska språket- att ge hållbara strategier för läs- och skrivstrategier. Kursen hölls på Lärarfortbildning AB i Stockholm. Kursen varvades mellan teori och praktik. Även om fokus låg på nyanlända så fick vi lära oss mycket som går att använda i undervisningen av alla elever som ska lära sig läsa och skriva.

Enligt Lina Rahm och Camilla Valfridsson som höll i kursen är det viktigt att eleverna ser mönster när de läser och skriver. En tankeställare vi fick under kursen är att alfabetet har 29 bokstäver men att det faktiskt består av ca 45 ljud. De menar att det är viktigt att lära sig bokstävernas namn men att ljuden lättare ska läras in som mönster och strukturer alltså som stavelser. Därmed är det viktigt att inte bara arbeta med mönster i matematiken utan även i svenskan.

Kärnan under dessa dagar har varit att dela upp ord i stavelser för att underlätta vid läs- och skrivinlärning. Ta t.ex. ordet “leka”, istället för att ljuda varje ljud för sig l e k a, delar du upp ordet i stavelser le-ka. Genom att dela upp ord i stavelser lär man sig se mönster och strukturer och har då lättare för att memorera det man har läst. Det är svårare att läsa längre ord om man tar ett ljud i taget, men memorerar man det i stavelser så har hjärnan lättare att komma ihåg och sätta ihop det till ett ord. Ett annat exempel är ordet “matematik”, ljudar man en bokstav i taget är det nio ljud att memorera men har man lärt sig att läsa ordet i stavelser är det fyra ljud att komma ihåg: ma-te-ma-tik.

De visar även på vikten av att tidigt lära ut och markera vokalerna i alfabetet då de spelar en stor roll i det svenska språket. Vokalerna styr hur man delar ord i stavelser samt hur orden betonas. Det är även viktigt att leka och laborera med betoningen av ord för att eleverna själva ska känna sig trygga vid läsning hur orden ska uttalas. T.ex. hur läser du äppelmos, potatismos och plåttermos?

Föreläsarna pratade också om vikten att träna hela meningar inte bara enstaka ord. När vi tränar meningar ska vi inte gå för fort fram. Vi kan ge färdiga meningar till eleverna som de får läsa och skriva av men också klippa isär och laborera med orden. Vi ska inte vara rädda för att arbeta med samma meningar under flera lektioner. Upprepningar stärker inlärningen framförallt vid nya språk.

Det var också roligt att föreläsarna lyfte vikten av cirkelmodellen och att se språket i ALLA ämnen, något som vi arbetar mycket med på Visättraskolan.

/Michaela & Rebecka


Prioriterat område – Språkutveckling

Visättraskolans (föräldralediga) biträdande rektor, Dounya Hayyoun bloggar här om hur vi på Visättraskolan arbetar med språkutveckling! 🙂

XPhoto (22)

Någonting som ligger mig varmt om hjärtat är det svenska språket och språkutveckling hos barn och ungdomar, därför är jag också svensk- (och engelsk) lärare i botten. Jag blev alltså glad när jag som ny i Huddinge kommun fick veta att kommunen hade just språkutveckling som ett av sina prioriterade områden. Ett språk är viktigt för den enskilda människans utveckling men det är också viktigt för samhällets utveckling i stort att det har medborgare som fullt ut kan leva och verka i det, språket är en viktig nyckel till detta.

Språkutveckling för vem?

En vanlig uppfattning jag stött på under min tid i skolans värld är att språkutveckling som fokus har elever med ”utländsk bakgrund” som målgrupp och att det handlar om en brist av någonting; det svenska språket. På senare år anar jag att denna uppfattning håller på att ändras till att innefatta alla elever, en helt korrekt och nödvändig riktning tycker jag. Kanske beror denna ändring i fokus på att man börjat uppmärksamma PISA-resultaten där man ser att alla kategorier av ungdomar i den svenska skolan halkar efter i exempelvis läsförståelse. Det kan också bero på en insikt om att eleverna i dagens skola har en mer komplex språklig- och kulturell bakgrund jämfört med vad de hade på 80-talet. Vad man kallar ”utländsk bakgrund” och ”andraspråkselever” har blivit mycket mer komplext i dagens skola. Vi har elever som är födda i Sverige av föräldrar som en gång invandrat till landet men som i många fall har levt och verkat här under många års tid. Vi har också elever där även föräldrarna är födda i Sverige men som har mor/farföräldrar som en gång invandrat hit. Samtidigt har vi också helt nyanlända barn och vad man brukar kalla för ”etniskt svenska” barn.

En till dimension till detta är den stora utvecklingen av sociala medier och datorspelsvärlden, vilka bidragit till en förändring av våra barns språk och språkanvändning; man läser och skriver kort och kontextbundet och med stort inflytande av engelskan. Det är alltså tydligt att det i många fall finns en diskrepans mellan våra elevers språk och språkanvändning och det språk de möter och förväntas använda i skolan eller i den akademiska världen om de väljer den banan. Det handlar alltså i första hand inte om en brist på språk utan om andra sorters språk. Allt detta ställer höga krav på den svenska skolans språkutvecklande arbete. Vi måste i min mening röra oss ifrån enkla kategoriseringar av våra elever, ”utländsk bakgrund”/”svensk” när vi planerar vårt språkutvecklande arbete, och istället titta på individerna. Vårt fokus ska vara att utifrån varje elevs språkliga förutsättningar och utgångsläge jobba för att alla elevers språk ska utvecklas så långt som möjligt.

Fem nyckelbegrepp och en plan

När man tittar på vad som är sagt om språkutvecklande arbetssätt så ser man att det överlag finns en övergripande enighet kring fem nyckelbegrepp; Stöttning, produktion, rik interaktion, återkoppling och kontextrika samanhang (Löthagen, A och Lundenmark, P och Modigh, A (2008) Framgång genom språket ).

Inför planeringen av det språkutvecklande arbetet hos oss på Visättraskolan hade vi som utgångspunkt att alla lärare skulle ta ansvar för att jobba språkutvecklande inom ramen för sitt ämne, detta är förövrigt inte någonting vi kan välja då det är tydligt i läroplanen att språkperspektivet ska genomsyra all undervisning. För att detta ska kunna uppnås på vår skola så är det vissa förhållanden som behöver utvecklas på skolan, utifrån dessa upprättade vi en språkutvecklingsplan. Här är ett utdrag från språkutvecklingsplanen där de fem nyckelbegreppen som vi ska jobba med rent pedagogiskt beskrivs:

Stöttning

Vi har höga förväntningar på eleverna och lägger undervisningen ”snäppet över” deras nuvarande nivå med tydligt stöd från läraren i både språk – och ämneskunskaper. Vi stöttar eleverna genom att skapa förförståelse, jobba med svåra/nya ord och nyckelbegrepp och genom att använda bilder, demonstrationer, laborationer och annat som kan konkretisera och ge en kontext.

Produktion

Vår undervisning ska stimulera till en rik språkanvändning. Eleverna ska använda sitt språk, tala, samtala, diskutera och skriva i många sammanhang och utifrån öppna frågeställningar där läraren inte har ett färdigt svar.

Rik interaktion

Undervisningen ska ge möjlighet till en rik och aktiv interaktion, både muntligt och skriftligt, i helklass, elev till elev och lärare till elev.

Återkoppling

Vi ska ge kontinuerlig återkoppling till eleverna gällande deras ämnesanknutna språk- och kunskapsutveckling. Detta sker genom formativ bedömning inom ramen för undervisningssituationen men också genom omdömen och individuella utvecklingsplaner.

Kontextrika sammanhang

Undervisningen ska gå från konkret till abstrakt och vi ska använda oss av varierande arbetsmetoder. Vi ska jobba med att bygga upp elevernas förförståelse inför nya arbetsområden och använda oss av alla sinnen vid inlärningen; bilder, demonstrationer, laborationer och upplevelser. Vi ska utveckla en röd tråd i verksamheten och i större utstäckning jobba ämnesövergripande.

Det vi ska jobba med organisatoriskt och kollegialt finns beskrivet i en handlingsplan i språkutvecklingsplanen. I handlingsplanen finns arbetsområden planerade över en treårsperiod, vi kände att det var viktigt att ha en planering över tid för att det skulle bli lättare för oss att följa upp arbetet och hålla koll på att det inte är någonting som faller mellan stolarna.

Pedagogiska diskussioner

Ett av de områden vi dragit igång arbetet med det här läsåret är de pedagogiska diskussionerna gällande språkutvecklande arbetssätt i samtliga ämnen och för samtliga elever. Med de pedagogiska diskussionerna vill vi öka kompetensen i hur man kan arbeta språkutvecklande i alla ämnen, bygga för en tydligare röd tråd genom alla årskurser och skapa ett forum för kollegialt utbyte och lärande. Vi skapade två arbetsgrupper som vardera utgjordes av lärare från förskolaklassen till åk 6. Det var viktigt för oss att utforma grupperna på det här sättet dels för att det skulle underlätta skapandet av en röd tråd genom hela verksamheten och dels för att möjliggöra större förutsättningar för en blandning av perspektiv och referensramar i diskussionerna och i det kollegiala utbytet.

Diskussionerna i arbetsgrupperna leds av två av våra förstelärare, Sandra Grängstedt (språkutveckling), Veronica Johansson (pedagogik). Som underlag för diskussionerna använder vi boken Stärk språket – stärk lärandet av Pauline Gibbons, alla lärare har också fått en studiehandledning till boken. Studiehandledningen består av både diskussionsfrågor och praktiska uppgifter som ska utföras i klassrummet eller på plats under mötena. Med boken som utgångspunkt får vi teoretiska insikter om språkutveckling kombinerat med handfasta metoder och arbetssätt för hur man kan jobba med de fem nyckelbegreppen som beskrivs ovan så att samtlig ämnes- och språkundervisning blir språkutvecklande. Vi får också många intressanta diskussioner med utbyte av tankar och erfarenheter mellan kollegorna!

Det här var en inledande beskrivning av hur vi på Visättraskolan valt att arbeta med språkutveckling. Vi ser mycket fram emot det fortssatta arbetet och vi kommer självklart att dela med oss av hur arbetet fortlöper.

Visättraskolans språkutvecklingsplan