Ett litet tips nu när vi närmar oss läsårets slut! – Checklista

Det finns några perioder under läsåret där arbetsbelastningen känns tyngre än andra. Läsårsstart, terminsavslutning och läsårsavslutningen är exempel på perioder som kan upplevas som stressande, där det gäller att hålla många bollar i luften på en och samma gång. Arbetsbelastningen kan kännas hög för alla i verksamheten.

På Visättraskolan har ledningsgruppen arbetat fram ”checklistor” för att minska stress och underlätta för lärarna, detta är ett sätt för oss att värna om lärarnas arbetsmiljö. Checklistor som ska finnas till hands och fungera som ett stöd i det dagliga arbetet under den här perioden. Vad ska göras, vad ska lämnas in och vart och när, vilka dokument hittas vart, och när ska beställningar göras osv osv. Som sagt, det är massor med olika bollar att hålla i luften. Som mest intensivt är det vid läsårsstart, och då hade vi exempelvis 34 (!) punkter på checklistan.

Checklistorna tas fram av skolledningen. De skickas ut i ett worddokument för att medarbetaren enkelt ska kunna ta bort de punkter som inte berör dem själva. Punkterna organiseras utifrån ”slutdatum”. Checklistorna förändras från år till år, men mycket är självklart varje år och då ändras bara sista datumet. Vissa punkter på checklistan är självklara, men i stressade situationer kan självklarheter lätt glömmas bort.

Under studiedagarna har vi alltid avsatt tid för att genomföra arbetet med ”checklistan”. Som vi tidigare har berättat lägger vi all fokus på det kollegiala lärandet under läsårets gång. I slutet och i början av läsåret finns det så mycket annat vi behöver lägga fokus på, att få börja och avsluta ett läsår på ett bra sätt.

Med checklistorna så vet alla vad som ska göras, och det minimerar också antalet frågor till skolledning och skoladministratör. Plus att för oss skolledare också blir en påminnelse om vad som behövs göras. Win-win!

Ett litet dokument som gör en stor skillnad! 🙂

/Semira Vikström #stoltrektor

 


Förstelärare på Visättraskolan, Malou & Veronica gästbloggar!

På Visättraskolan har vi fem förstelärare,

Veronica Johansson & Malou Olsson – Pedagogiskt utveckling
Linus Eriksson – Entreprenöriellt lärande
Jimmy Askelius – IT
Sandra Grängstedt – Språkutveckling

Alla fem har en uppdragsbeskrivning där vi i ledningen har beskrivit vilka förväntningar vi har på dem i deras uppdrag som förstelärare. Nedsättning i tid och ett tydligt uppdrag anser vi är självklara förutsättningar för att skolans förstelärare ska kunna göra ett bra jobb. En uppgift som de har fått av ledningen är att de en gång/termin ska gästblogga här i ”Kugghjulet”. Vi tycker att det är viktigt att visa hur vi på Visättraskolan arbetar med skolans förstelärare, och vår förhoppning är att det kan inspirera andra!

/Semira Vikström #Stoltrektor

 

Hej!

Vi heter Malou Olsson och Veronica Johansson och är förstelärare inom pedagogisk utveckling här på Visättraskolan.

På måndagseftermiddagar träffas alla lärare och har möten/workshops ledda av oss förstelärare inom språkutveckling, IT och pedagogik. Vi tänkte här berätta lite om vad vi två har fokuserat på och hur våra måndagar med lärarna har sett ut.

Vi har arbetat med case som har handlat om olika typer av pedagogiska utmaningar i undervisningen. Här har varje lärare fått ta med sig en situation som har känts pedagogiskt utmanande. I grupper har de sedan fått enats om ett case att diskutera vid just den träffen. Målet har varit att ta vara på alla de kunskaper vi lärare besitter och delge varandra dessa. Arbetet har syftat till att både ge och få kollegial handledning. Nedan ser ni modellen som vi har använt oss av.

Modell, 9 steg till kollegialt lärande

  1. Varvet (rundan): Varje deltagare presenterar sitt case.
  2. Gruppdeltagarna väljer ett case och en moderator och en protokollförare utses.
  3. Problemägaren berättar närmare om problemet. Inga frågor tillåts.
  4. Varvet: en fråga vardera tills alla frågor är ställda, eventuellt flera kompletterande frågor från deltagarna.
  5. Var och en formulerar sin syn på vad som är problemet, antecknar först sin synpunkt och berättar sedan.
  6. Runda med råd från kollegor, ett råd per peson varje varv. Fokus på lösningar och styrkor.
  7. Problemägaren redogör för vad hen kan tänkas göra åt problemet, reflekterar över de råd som givits.
  8. Summering (moderatorn).
  9. Reflektion kring vad som behövs för att nästa gång ska bli mer givande.

Vi har visat filmer om b l a elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar samt föräldrar till barn i liknande situationer. Detta för att inspirera och väcka tankar och idéer inför arbetet med casen. Även om casen inte alltid har handlat om elever med neuropsykologiska nedsättningar har diskussionsunderlaget och kunskapen varit av stor vikt vid just dessa samtal och det har varit oerhört givande att lyssna på varandras tidigare erfarenheter och kunskaper.

Vi har även gjort en egen film där vi har filmat tre av våra elever på skolan som har diagnosen ADHD. I filmen fick de berätta deras syn och upplevelse av sin funktionsnedsättning och hur den påverkar deras skolgång positivt och negativt. Filmen användes i utbildningssyfte för skolans pedagoger för att skapa diskussioner kring hur vi på skolan arbetar för att ta vara på våra elevers styrkor. Det var också viktigt för oss att få höra våra egna elever prata om diagnosen ADHD för att kunna utveckla vår egen profession utifrån det.

Allt vårt arbete utgår från den pedagogiska plattformen som Huddinge kommun har tagit fram, detta är ett kvalitetsarbete för att säkerställa likvärdigheten inom kommunen. Allt material som vi använder oss av sparas i den kurs som Visättraskolan har skapat för personalen på skolan i Itunes U.

Alla minnesanteckningar och protokoll från niostegsmodellen sparas i Classroom (G-Suit/GAFE) där vi har skapat ett rum för de pedagogiska träffarna. Där sparar lärarna sitt material men kan även gå in och ta del av varandras.

Vi vill tacka alla våra kollegor för ett superbra arbete, intresse och engagemang och ser fram emot fortsatt arbete nästa termin.

Veronica Johansson och Malou Olsson

Veronica Johansson

Veronica Johansson

Malou Olsson

Malou Olsson


Organisation kring rastverksamheten på Visättraskolan – SVAR

 

http://skolvarlden.se/artiklar/rastvakten-tar-fokus-fran-undervisningen

Skolvärlden publicerade en artikel som gav en felaktig bild om hur vi organiserar vår rastverksamhet. Efter kontakt med Skolvärlden så lade man till citat från nedanstående text i artikeln. Tack! Viktiga ändringar då  lärarnas arbetsbelastning är ett prioriterat område för oss.

Så här nedan kan ni läsa hur vi arbetar för att minska lärarnas arbetsbelastning när det gäller just organsationen kring skolans rastverksamhet.

/Semira

Antal rastvakter/lärare

Lärarna på Visättraskolan har överlag EN rastvakt om 30 minuter/vecka.  Att lärarna umgås med eleverna utanför klassrummet en halvtimme/vecka ser vi som ett positivt inslag då de handlar om att bygga relationer med eleverna, även med de elever som man just det läsåret inte undervisar. Vi ser heller inte det som en arbetsbelastande uppgift, detta då det är en del i det arbete som görs kring tryggheten på Visättraskolan. Med trygga elever minskar arbetsbelastningen då lärarnas tid inte behöver läggas på att lösa konflikter under lektionerna och skriva incidentrapporter utifrån det.

Utbyggd elevhälsa/ Planering av rastaktiviteterna

Vi har byggt ut och organiserat kring elevhälsan på skolan. Vi har en biträdande rektor med ansvar för elevhälsan och som ansvarar för det trygghetsteam vi har på skolan. Sedan i höstas har vi en kurator som också fungerar som trygghetsansvarig. Det är han som tillsammans med trygghetsteamet som på schemalagd tid planerar de aktiviteter vi genomför på rasterna. I trygghetsteamet ingår en lärare, skolsköterskan, biträdande rektor med ansvar för elevhälsan, två fritidsresurser och han som arbetar som kurator/trygghetsansvarig. Det är inte lärarna som varken planerar eller genomför dessa aktiviteter. Allt planeras och genomförs av trygghetsteamet som i sin tur har avsatt tid för detta. Detta för att på ett ännu bättre sätt stärka upp tryggheten och trivseln ute på rasterna, men också för att minska arbetsbelastningen för lärarna.

 

Organisation av rastvakterna

När det gäller rastverksamheten så är det organiserat så att det är främst skolans resurser (den personal som arbetar på fritids) som befinner sig ute på rasterna med eleverna. Det är några enstaka lärare som inte har någon rastvakt, vilket är en synpunkt LR tagit upp i samverkan. Där har jag svarat är att lika för alla inte leder till att det blir rättvist, man måste se till uppdraget och arbetsbelastningen för varje enskild lärare. När jag som rektor lägger schemat arbetar jag för att varje enskild lärare ska få en fungerande arbetsdag. Att det finns några lärare som inte har rastvakter handlar inte som det felaktigt framgår av artikeln om att de här lärarna ska vikariera för varandra (finns det inga lärare som gör hos oss, utan vi har fasta resurser för det) utan exempelvis som jag har förmedlat till LR i samverkan så har lärarna i förberedelseklasserna inga rastvakter. Vi har på Visättraskolan tagit emot flest nyanlända i Huddinge kommun. Det har varit ett hårt tryck på de här lärarna. Varför skulle jag då som rektor lägga ut en rastvakt på deras schema. Är det rättvist att de ska ha en rastvakt? Sen har vi två förstelärare som arbetar över samtliga årskurser, om jag lägger rastvakt på dem så tar jag bort värdefull tid från eleverna och från de kollegor som får stöd av de här förstelärarna. Vad är då viktigast, att lägga ut en rastvakt för att det ska vara lika, eller är det viktigare att prioritera eleverna och undervisningen.

 

Under mina tre år på Visättraskolan har vi arbetat aktivt med att minska arbetsbelastningen för lärarna, en viktig del har varit att styra upp rasterna. Innan jag tillträdde som rektor hösten -13 fick alla i personalen på Visättraskolan skriva ett brev till mig utifrån olika punkter. Det framgick tydligt att rastverksamheten var ett problem då det tog mycket tid och energi från lärarna. Alla elever hade då rast samtidigt vilket ledde till många konflikter och incidenter på skolgården, något som gjorde att lärarna fick lägga ner mycket tid på att skriva incidentrapporter, reda ut bråk och kontakta vårdnadshavare. Men några enklare åtgärder, exempelvis att dela upp rasterna stadievis, organisera rastvaktsschemat på ett tydligt sätt så har antalet incidenter och bråk minskat kraftigt. Då det är jag som läser och skriver under samtliga incidentrapporter, så vet jag exakt vilka händelser som har inträffat och vem som har skrivit rapportern. Det är sällan jag får en rapport skriven av en lärare.

 

Medarbetarenkäten

Under tre års tid har vi haft gröna staplar i medarbetarenkäten på samtliga områden, dvs. även på de staplar som visar på arbetsbelastning och på om lärarna upplever att de har tillräckligt med tid och de rätta förutsättningarna. Vi har ett fantastiskt resursteam på Visättraskolan som tar rasterna, vikarierar vid frånvaro och som stöttar lärarna i deras vardag. Vi har en utbyggd elevhälsa som finns till för att underlätta och hjälpa lärarna i deras vardag.

 

Hör gärna av er vid fler frågor!