Visättraskolans arbete med cirkelmodellen

På Visättraskolan har vi sex förstelärare,

Veronica Johansson & Malou Olsson – Pedagogiskt utveckling
Rebecka Holm – Entreprenöriellt lärande
Jimmy Askelius – IT
Sandra Grängstedt – Språkutveckling
Henrik Bartoldsson – Engelska (from HT-17)

Sex förstelärare som har en otroligt viktig del i Visättraskolans kollegiala lärande och utvecklingsarbete. Alla våra förstelärare har en uppdragsbeskrivning där vi i ledningen har beskrivit vilka förväntningar vi har på dem i deras uppdrag som förstelärare. Nedsättning i tid och ett tydligt uppdrag anser vi är självklara förutsättningar för att skolans förstelärare ska kunna göra ett bra jobb. En uppgift som de har fått av ledningen är att gästblogga här i ”Kugghjulet”. Vi tycker att det är viktigt att visa hur vi på Visättraskolan arbetar med skolans förstelärare, och vår förhoppning är att det kan inspirera andra!

Här nedan gästbloggar Sandra Grängstedt, Visättraskolans förstelärare i språkutveckling.

/Semira Vikström #Stoltrektor

 

På Visättraskolan har På Visättraskolan har vi en oerhörd tillgång av elever som pratar olika språk. Därför är det otroligt viktigt för oss att vi har ett bra språkutvecklande arbete i alla ämnen. Vi började 2014 att dela ut Stärk språket, stärk lärandet av Pauline Gibbons till alla lärare. I boken beskrivs cirkelmodellen som ett språkutvecklande verktyg för att höja måluppfyllelsen och kunskapen kring olika genrer. En kunskap om genrer, grammatik, ord och begrepp är nödvändig för att språket ska utvecklas.

Cirkelmodellen föddes ur genrepedagogiken där man ska känna till hur texter skrivs på olika sätt och för olika syften. Arbetar eleverna till exempel med faktatexter så behöver eleverna bli medvetna om vad som kännetecknar en faktatext, vilken struktur den har och vilket tempus texten skrivs i. Pauline Gibbons har med sin modell gett lärare ett verktyg för att arbeta med just detta och samtidigt integrera flera ämnen.

Skolverket förespråkar ämnesintegrerat arbete vilket innebär att arbetar vi med olika djur och växter i de naturorienterade ämnena så kan även ämnet svenska integreras (läsa, skriva), bild (måla djur och växter), musik (sjunga olika sånger om djur och växter), slöjd (tillverka växter/djur) och så vidare. Ju mer vi skapar en röd tråd för eleverna desto lättare blir övergångarna i de olika ämnena, ett sammanhang växer fram och de kan skapa en kontext kring ämneskunskaperna istället för lösryckta trådar.

Cirkelmodellen innehåller fyra steg, nyligen är ett femte steg tillagt:

Steg 1: Bygga kunskap om ämnesområdet.

Steg 2: Studera texter inom genren för att få förebilder.

Steg 3: Skriva en gemensam text.

Steg 4: Skriva en individuell text.

Steg 5: Eleven reflekterar över sin text.

I cirkelmodellen ingår en hel del samarbeten elever emellan för att alla ska kunna kommunicera och öva på språket. Den är med andra ord otroligt språkutvecklande.

Hos oss har vi lagt vikten på workshops för att prova på de språkutvecklande övningarna i samband med cirkelmodellen (som även går att tillämpa utan att behöva arbeta med modellen). Cirkelmodellen har nu implementerats på skolan och så gott som alla årskurser arbetar med cirkelmodellen. Detta är ett fortlöpande arbete för utveckling, vi är inte färdiga men vi har kommit en bra bit på vägen från att vi började för cirka två år sedan och där vi är idag.

Alla lärare vet hur olika genrer ser ut och hur de ska skrivas, det är att lära ut det till eleverna på ett begripligt sätt som är utmaningen.

Cirkelmodellen, våra workshops och att alla lärare fick en bok att gemensamt arbeta kring hade aldrig kunnat genomföras om vi inte hade haft en ledning med tydliga mål för verksamheten, elever som tacksamt och glädjefyllt lär in samt är nyfikna på sitt lärande. Men framför allt så är det kollegiet på skolan som gjort det största jobbet. Vilken insats!

Tillsammans arbetar vi så språkutvecklande vi bara kan, det finns alltid utvecklingsmöjligheter och så måste det få vara för att vi ska kunna växa och lära oss. Undervisningen ser inte lika ut idag som den gjorde för 30 år sedan. Världen förändras, eleverna förändras och vi som bär på kunskapen ska inte bara förmedla den utan även fundera HUR vi förmedlar den.

Språket i alla dess former ligger i kommunikationen, det är så vi lär oss.

Visättraskolan har kommit långt i sitt språkutvecklande arbete och jag är så glad att vara en del av det arbetet.

/Sandra

Förstelärare i språkutveckling


En inblick i det språkutvecklande arbetet på Visättraskolan

På Visättraskolan har vi fem förstelärare,

Veronica Johansson & Malou Olsson – Pedagogiskt utveckling
Linus Eriksson – Entreprenöriellt lärande
Jimmy Askelius – IT
Sandra Grängstedt – Språkutveckling

Alla fem har en uppdragsbeskrivning där vi i ledningen har beskrivit vilka förväntningar vi har på dem i deras uppdrag som förstelärare. Nedsättning i tid och ett tydligt uppdrag anser vi är självklara förutsättningar för att skolans förstelärare ska kunna göra ett bra jobb. En uppgift som de har fått av ledningen är att de en gång/termin ska gästblogga här i ”Kugghjulet”. Vi tycker att det är viktigt att visa hur vi på Visättraskolan arbetar med skolans förstelärare, och vår förhoppning är att det kan inspirera andra!

Här nedan gästbloggar Sandra Grängstedt, förstelärare i språkutveckling.

/Semira Vikström #Stoltrektor

 

En inblick i mitt uppdrag som förstelärare i språkutveckling

Mitt uppdrag som förstelärare i språkutveckling på Visättraskolan är att arbeta för att all undervisning på Visättraskolan ska vara språk- och kunskapsutvecklande.

Klassrumsbesök

Jag besöker ofta olika klasser och ämnen (både annonserat och oannonserat) för att ge feedback på den språkutvecklande undervisningen. Feedback ges efter besöket under en tid där läraren och jag kan få prata ostört. När jag är på besök använder jag mig av ett särskilt observationsprotokoll som har fokus på just språkutvecklande arbetssätt i undervisningen. Med stöd av detta protokoll diskuterar jag och lärarna sedan utifrån positiva och användbara metoder och även utvecklingsmöjligheter. Goda exempel lyfter jag sedan fram i min blogg. Lärarna har även fått gå in till sina kollegor och speglat varandra, majoriteten av lärarna fick möjlighet att göra det under föregående läsår.

Pedagogiska grupper

På måndagarna har vi i kollegiet utifrån den pedagogiska plattformen pedagogiska diskussioner som antingen leds av förstelärarna eller av skolans ledning. Jag håller i en hel del workshops och föreläsningar för kollegiet om just ämnet språkutveckling, t.ex. hur man arbetar med cirkelmodellen och genrepedagogoik. Jag brukar väva in forskningsbaserad information för att sedan gå över till språkutvecklande övningar som lärarna sedan får prova på och inspireras av. Oftast får lärarna diskutera olika övningar eller metoder och sedan ta med sig detta för att prova med sina elever. Lärarna har även fått boken Stärk språket, stärk lärandet av Pauline Gibbons och därifrån har också olika föreläsningar växt fram. På sista tiden har även lärarna fått besöka varandra i klassrummen, med sig har de då samma observationsprotokoll som jag utgår ifrån. De har själva fått boka tider och välja vem de vill besöka. När vi sedan träffas i de pedagogiska grupperna får de sitta med varandra och ge feedback utifrån observationsprotokollet och egna anteckningar. Detta ger dem även möjlighet att inhämta inspiration från sina kollegor i andra årskurser och ämnen.

Handledning

Lärarna kan även själva boka in samtal eller besök med mig för att få handledning i hur de kan arbeta mer språkutvecklande, med strukturen i olika genrer eller hur man kan arbeta ämnesintegrerat. Många lärare brukar ofta komma till mig och berätta om en positiv upplevelse av en metod som de provat med eleverna och sedan få förslag på hur detta kan utvecklas ytterligare. Även fritidspersonalen på skolan har fått handledning i hur de kan arbeta språkutvecklande.

Ny kunskap

Ledningen på skolan ser till att jag får kompetensutveckling för att berika och vidga mina vyer. Detta dokumenteras sedan i min blogg och på skolans utvecklingsblogg. Jag läser även en hel del litteratur som är forskningsbaserad för att ha stöd i de metoder jag presenterar för lärarna. Jag har även varit på skolbesök i bland annat Knutbyskolan för att se över hur de arbetar med genrepedagogiken.

Läs- och skrivprojekt

Jag och försteläraren i pedagogisk utveckling, Veronica Johansson, skapade förra läsåret ett projekt som kallas läs- och skrivprojektet. Detta syftade till att klasserna skulle dela med sig av det man arbetat med till en annan klass för att sprida kunskaperna och synliggöra den röda tråden. Om årskurs 4 går och redovisar vikingatiden för årskurs två, så vet årskurs två att detta kommer även de att arbeta med när de kommer till fyran samtidigt som de får förkunskaper och förförståelse för ämnet av andra elever. De som redovisar eller på annat sätt presenterar ett arbete får träning i att tala inför olika grupper och anpassa sig till mottagare samtidigt som de får känna en stolthet över vad de presterat och över att få ge yngre och/eller äldre elever nya kunskaper. Projektet innebär inte bara att man visar upp ett projekt. Det kan också innebära att man t.ex. går och läser för de yngre eller skapar olika samarbeten över årskurserna. Detta påminns och utvärderas kontinuerligt av mig.

Detta var en inblick i mitt arbete som förstelärare på Visättraskolan. Besök gärna min språkutvecklingsblogg på Pedagog Huddinge där jag skriver om språkutveckling, ger tips på övningar och arbetssätt, delar med mig av föreläsningar jag varit på samt beskriver hur vi arbetar med språkutveckling här på Visättraskolan.

/Sandra

Sandra Grängstedt

 


Entreprenörskap – Jag kan, jag vill, jag ska

På Visättraskolan har vi fem förstelärare,

Veronica Johansson & Malou Olsson – Pedagogiskt utveckling
Linus Eriksson – Entreprenöriellt lärande
Jimmy Askelius – IT
Sandra Grängstedt – Språkutveckling

Alla fem har en uppdragsbeskrivning där vi i ledningen har beskrivit vilka förväntningar vi har på dem i deras uppdrag som förstelärare. Nedsättning i tid och ett tydligt uppdrag anser vi är självklara förutsättningar för att skolans förstelärare ska kunna göra ett bra jobb. En uppgift som de har fått av ledningen är att de en gång/termin ska gästblogga här i ”Kugghjulet”. Vi tycker att det är viktigt att visa hur vi på Visättraskolan arbetar med skolans förstelärare, och vår förhoppning är att det kan inspirera andra!

Här nedan gästbloggar Linus Eriksson, förstelärare i entreprenöriellt lärande.

/Semira Vikström #Stoltrektor

 

Entreprenörskap – Jag kan, jag vill, jag ska

Det sägs ibland av vissa att de tekniska innovationerna inom romarrikets jordbruk hämmades av att man kunde nyttja slavar, då istället för att hitta nya och kreativa lösningar. Huruvida det stämmer eller inte tänker jag inte fördjupa mig kring, men det är, enligt mig, ganska intressant att tänka på. Vidare har jag sedan starten av min profession faktiskt alltid ogillat uttrycket ”varför uppfinna hjulet en gång till?”. Det är väl precis det man borde göra och också få våra elever att vilja göra. Med nyfikenhet och glädje som ett slags mantra, där kunnandet blir en extra bonus. När man sedan förstår hur hjulet fungerar, då kanske man vill utveckla ett bromssystem som räddar fler liv, en bil som drivs på miljövänligare drivmedel, ett läkemedel som motverkar epidemier etcetera, etcetera. Våra elever behöver inte lämna skolan bärandes på ett tungt ok att lösa alla de framtidens frågor som vi skapat genom historien. Det vi försöker åstadkomma här är att våra elever ska lämna skolan med kunnandet, viljan och lusten till att skapa. Det ska vara häftigt att kunna saker. Det ska vara fint att veta. Det finns inget onödigt vetande, att vara nyfiken är bäst.

Entreprenöriellt lärande är verkligen på tapeten. Hur många gånger jag än försöker säga det vrickar jag tungan så att minst hälften av gångerna blir det fel. Jag kan varken garantera eller lova att ett entreprenöriellt förhållningssätt inom skolan är räddningen, däremot är jag övertygad att det bland annat hjälper våra elever att känna glädje och stolthet över sitt skolarbete. Jag tror lusten att lära blir starkare och en bidragande faktor till att fler elever är motiverade. Jag vill att varje unge, varje elev som möter mig ska våga, vilja utvecklas och vara sitt bästa. Detta är inget som sker på en natt, utan behöver utvecklas över tid. Eleverna behöver hjälp att anpassa sig, eftersom de många gånger mött undervisning som, låt oss säga, har få eller inga inslag av entreprenöriellt lärande.

Jag återkommer till det här med att det entreprenöriella lärandet ligger i tiden. Dagens samhälle, som vi känner det idag och de närmaste århundraden bakåt, är genom den ekonomiska strukturen i västvärlden fylld av entreprenörskap och inte minst entreprenörer. Det finns en hel del av dessa entreprenörer, ingen nämnd, ingen glömd, som hankade sig igenom skolan, men som genom sin drivkraft senare utvecklat multinationella företag. Precis som dessa entreprenörer innehar våra elever fantastiska skatter i form av idéer, tankar och kunskap. Som lärare ska vi hjälpa våra elever att hitta vägar för att redan under sin skolgång kunna dela med sig och utveckla detta.

Den tidigare regeringen har genom regeringskansliet gett ut Regeringens strategi för entreprenörskap, vilken säger ”Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning”.  Utan att för den sakens skull bli politisk är det inte helt okomplicerat då entreprenörskap tydligt har sitt ursprung i den ekonomiska sfären inom politiken (som vi använder det idag). Jag är tydlig med att förmedla en objektiv verklighet, där eleverna får skapa sin egen sanning, genom sina ögon och inte genom någon annans. Kanske tur för mig då att begreppet entreprenörskap idag har vidgats till att innefattas i kulturella, sociala och pedagogiska verksamheter.

Hur mina elevers framtida entreprenörskap i form av eget företagande eller inte kommer att se ut låter jag vara osagt. Däremot är jag ganska säker på att andra värden såsom förmågan att lösa problem, tänka nytt och annorlunda, planera sitt arbete, ta och ge ansvar, bemöta kritik och samarbeta med andra kommer vara, om inte dagliga, så återkommande inslag i deras liv. Det handlar om att skapa något som innebär att eleverna gör mer än bara att tänka och prata. Eleverna ska förmedla sina kunskaper till en mottagare. Det ska finnas ett syfte och en glädje. Glädjen består i att man är stolt över det man åstadkommit och man vill gärna dela det med andra. Detta kan göras i det lilla, för en lärare, kamrat, förälder eller i större sammanhang där sociala medier kan sprida våra tankar så att hela världen har möjlighet att se oss.

Min önskan är att alla elever ska ha inställningen ”Jag kan, jag vill, jag ska”. Detta har jag alltid arbetat för och kommer också alltid göra. Jag tycker mig se en förändring på mina elevers självförtroende när det gäller skolarbetet. Där jag också ser att den prestationsångest och ibland rädsla som finns nästan försvunnit helt. Skola ska aldrig vara ångestladdat utan bara förknippat med bra saker. Jag ska sluta där jag började, med mina funderingar kring av att de tekniska innovationerna inom romarrikets jordbruk hämmades av det stora utnyttjandet av slavar. Kanske var det så att när kriget tog slut och soldaterna återgick till jordbruk så behövdes nya innovationer. Min tes är att det helt enkelt fanns alldeles för få entreprenörer under romarriket. Jag menar, ordet entreprenör var ju inte ens påtänkt.

Nästa gång vi hörs, kommer jag ge konkreta tips på hur jag och mina fantastiska kollegor på Visättraskolan arbetar med entreprenörskap.

/Linus Eriksson

Linus Ericsson