Pedagogisk inblick i idrott och hälsan

Vi lärare på Visättraskolan är indelade i olika arbetsgrupper där jag som lärare i idrott och hälsa har en egen grupp där jag har möjlighet att tänka till hur undervisningen i ämnet idrott och hälsa kan utvecklas.

Två måndagar i månaden har jag fått möjlighet att planera och lägga upp idrottsdagar, skapa aktivitetsscheman, plocka fram skridskor, avboka mat, beställa mat, boka anläggningar, komma på aktiviteter till idrottsdagarna, kolla upp vilken personal som finns tillgänglig m.m.

Under dessa tillfällen har jag även haft möjlighet att fundera kring hur jag kan arbeta språkutvecklande i undervisningen i idrott och hälsa. Jag har främst arbetat med EPA inom området hälsa och livsstil där eleverna först har fått fundera enskilt kring begreppet hälsa och därefter fått sätta sig med en kompis och diskutera vad de kommit fram till för att sedan lyfta upp detta i helklass. Med åk 6 har jag arbetet lite mer med EPA i friluftsliv och utevistelse där eleverna först fått se filmer utifrån allemansrätten, livräddning samt is-, bad och båtvett. Eleverna fick lektionen efter i uppgift att teoretiskt planera en utevistelse och utifrån rådande årstid skriva ned vad som behövs utrustning, kläder m.m. Tänka kring risker att vistas ute under rådande årstid, hur kan man förebygga risker/ skador? Därefter fick eleverna dela in sig i par och diskutera vad de kommit fram till och om de missat något. Och till sist fick de lyfta upp vad de kommit fram till i helklass.

Jag har under vårterminen fått in entrepröneriellt arbetssätt i ämnet för åk 6 genom ”roligare raster”. Jag har då delat in eleverna i par och gjort ett schema för när vilket elev par ska hålla sin aktivitet för de yngre eleverna. Eleverna har blivit indelade i par och har därefter fått sitta ned en lektion och planera sin aktivitet. I planeringen ska det framgå vad de ska hålla i för aktivitet, vilket material de behöver, vem som ska göra vad. Planeringen lämnas in i classroom där jag kan ge eleverna feedback om det är något som saknas i planeringen. Elevparen har sedan fått hålla sin aktivitet på en utvald rast och på nästkommande idrotts lektion fått tid till att via classroom göra en utvärdering av sin aktivitet.

Under dessa måndagar har jag även fått möjlighet att fundera hur jag på ett enkelt och bra sätt kan arbeta med ämnesspecifika begrepp och detta är något man gör men kan bli ännu bättre på att tydliggöra detta för eleverna.

Jag har även använt tiden till att planera och följa upp simningen i åk 3 och 6. Samt dokumentera elevernas utveckling i ämnet gå igenom skriftliga uppgifter och göra bedömningar utifrån dessa.

 

/ Angelica Lindholm Lärare i idrott och hälsa


Lärargalans inspirationsdag 2018

För ett par veckor sedan hade vi förmånen att vara med på ett event som hölls på Google i Stockholm. Lärargalan hade bjudit in till en fullspäckad eftermiddag med inspirerande föreläsare.

Något som var gemensamt för alla föreläsare var att vi inte får glömma bort elevernas mående när vi undervisar och att utvecklingen går i en hög takt så vi vet inte vad våra elever kommer möta när de ska ut i arbetslivet om drygt 10 år.

Amanda Pethrus, Sales Manager på Google for Education, pratade om att vi står inför den 4:e industriella revolutionen och vi förbereder eleverna för arbeten som inte ens existerar, där de kommer använda teknik som inte är uppfunnen. Hur ska vi då veta vad vi ska lära ut? Lär sig eleverna i samma takt som framtiden utvecklas och förändras? Vi kan inte kontrollera och förutse framtidens arbeten men vi kan kontrollera de förmågor som vi hjälper eleverna att utveckla i klassrummet. Vi kan redan idag se att det är några kompetenser som arbetsmarknaden efterfrågar, t.ex. problemlösning, samarbete, kommunikation, kritiskt tänkande och kreativitet. Dessa kompetenser är några av de som vi tränar när vi undervisar med ett entreprenöriellt förhållningssätt där eleverna är aktiva i sitt lärande. Vi i skolan måste hjälpa eleverna att förbereda dem för en framtida arbetsmarknad. Detta kan vi göra genom att låta eleverna arbeta med verkliga problem som skapar nyfikenhet och lust att lära. Eleverna får genom grupparbeten lära sig att reflektera över problemen och processen.

Amanda Pethrus menar att aktivt lärande är den bästa pedagogiska grunden till lärandet och därför måste eleverna få testa själva och lära sig genom aktivt utforskande.

Även Annika Hedås Falk, utbildningschef på Nobel center, nämnde några av dessa kompetenser som viktiga egenskaper hos nobelpristagarna. När nobelpristagarna hade blivit frågade om vad som var framgångsfaktorer för att lyckas hade mod, arbete, kreativitet, passion och vision varit gemensamt. Hon nämnde även vikten av att inte försöka få alla elever att passa in i samma box. “Vi behöver inte bygga samma anka”, sa Annika Hedås Falk och menade att om eleverna får öppna problem där förmågorna tränas kommer slutprodukten se olika ut men eleverna har fått samma träning längs med vägen.

Gustaf Josefsson Tadaa, entreprenör, futurist och föreläsare, pratade om att skolans roll har förändrats. Skolan är inte längre den enda informationskällan. Genom att använda sin smartphone, dator eller surfplatta kan vem som helst ta reda på i stort sett vad som helst. Informationsflödet på nätet går i så hög takt att våra elever i stort sett vet mindre när de går ut från våra lektioner än vad de gjorde innan! Vår roll blir nu att träna eleverna i mjuka värden och det är dessa som vi ska uppmuntra.

Erik Fernholm konstaterade att det idag dör fler människor av självmord än mord, krig och terrorism, tillsammans! När vi ska rusta eleverna för framtiden så måste vi se till att dom är trygga här och nu samtidigt som utvecklingen går fram menar Micke Gunnarsson. Hur får vi våra elever att må bra på nätet och ute på skolgården? Där har vi en fantastisk tur att arbeta på en skola med ett väl fungerande trygghetsteam som har förmågan att se och fånga upp eleverna. Vi har även #roligareraster som ser till att eleverna är aktiva och har roligt. Framtiden är också här och nu. Välmående och att kunna njuta av tillvaron är viktigast påpekade Micke Gunnarsson.

Alla elever borde våga satsa på Nobelpriset avslutade Annika Hedås Falk sin föreläsning. Kan vi få varenda barn att våga sikta mot Nobelpriset? Kanske, genom att vi bygger trygga elever som har fått möjlighet att träna på sina förmågor och som vågar tro på sig själva.

/Rebecka, Rabia och Mayssa


Att lära i ett sammanhang, hur viktigt är det egentligen?

Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper. -Lgr 11

 

Så lyder ett utdrag från Lgr 11 om vikten av att skolan tar hänsyn till varje elevs förutsättningar och behov. Alla elever sitter med egna erfarenheter, olika bakgrund, olika kunskaper inom språket och övriga kunskaper. För att kunna stötta eleverna är det av största vikt att eleverna ser ett sammanhang i det de gör och inte får lösryckta delar som till synes inte verkar höra ihop. Elever som springer till engelskan där man arbetar med grammatik utifrån en styrd lärobok för att sedan komma till matematiken där man arbetar med tabeller och diagram för att sedan ställa om sig till fysik där man arbetar med rymden och fysikaliska samband. Det kräver sin omställning och även utmaningar. Ser man till språket kan det vara en labyrint med begrepp och olika kunskaper som skall förstås och sättas ihop till ett begripligt inflöde. Föreställ dig att du är ny i ett språk t.ex. spanska och du ska lära dig begrepp och kunskaper som de som redan kan språket förstår. Du ska dessutom lära in detta i olika sammanhang och i olika kontexter. Det är en enorm arbetsbörda. Visst måste vi lära oss språket. Visst måste vi lära in kunskaper. Men hur kan vi underlätta utan att förenkla?

Ämnesintegration innebär att skolans olika ämnen integreras med varandra och arbetar tillsammans via ett tema/arbetsområde. Föreställ er att vi ska arbeta om rymden. I engelska arbetar vi med att se filmer, läsa texter om rymden på engelska och lära oss nya ord. I matematiken arbetar vi med geometriska former och längdenheter för att förstå planeternas former och längdenheterna. I fysik arbetar vi med rymden, bearbetar begrepp och bygger på nya kunskaper osv. Vi får ett sammanhang, en helhet under hela skoldagen vilket underlättar för vår språkinlärning som såväl kunskapsinhämtning. Läroplanen säger:

Skolans uppdrag att främja lärande förutsätter en aktiv diskussion i den enskilda skolan om kunskapsbegrepp, om vad som är viktig kunskap i dag och i framtiden och om hur kunskapsutveckling sker. Olika aspekter på kunskap och lärande är naturliga utgångspunkter i en sådan diskussion. Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former – såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet – som förutsätter och samspelar med varandra. Skolans arbete måste inriktas på att ge utrymme för olika kunskapsformer och att skapa ett lärande där dessa former balanseras och blir till en helhet. -Lgr 11

Läroplanen yrkar på att eleverna får lära sig kunskaper i ett sammanhang. På Visättraskolan pågår ett utvecklande arbete där lärarna tar fram teman som ska integreras med alla, eller många ämnen och skapa en helhet. Lärarna gör planeringarna tillsammans, utvärderar dem, omplanerar och förbättrar planeringarna i pedagogiska diskussioner. Syftet är att vi ska ha fasta teman i varje årskurs så alla elever får en likvärdighet i utbildningen. Planeringarnas arbetssätt kan fritt formas om och planeras utifrån varje enskild lärare men planeringens syfte, centrala innehåll och kunskapskrav skall bestå. Eleverna ska kunna ha inflytande över sitt arbete och därför kanske ett arbetssätt som fungerat för en grupp inte fungerar för en annan därför måste det få vara fritt att styra över. Men kunskaperna som eleverna ska tillägna sig skall fortfarande stämma överens med läroplanen och därför bibehållas. Lärarna bearbetar och går igenom detta noga för att skapa så bra förutsättningar som möjligt för eleverna.

I planeringarna ska vi även synliggöra hur språkutveckling, IT och det entreprenöriella arbetssättet får växa och skapa en stöttande lärmiljö för våra elever. Dessa planeringar läggs sedan ut via en kunskapsportal som finns länkad i alla bloggar. Dock är den under arbete just nu eftersom lärarna bearbetar planeringarna inför höstterminen.

Vår rektor Semira Vikström och biträdande rektor Dounya Hayyoun som har hand om den pedagogiska utvecklingen på skolan ser till att bygga upp kunskapsportalen. Förstelärarna stöttar upp de övriga lärarna i deras arbete med planeringarna och finns för stöttning och råd. Vårt fantastiska fritidshem har också tematiskt arbete för att stötta upp skolans verksamhet och öka lärandet. Fritidspersonalen utvärderar tillsammans med fritidsansvarige Pelin Celepli de planeringar och teman som genomförs för att förbättra och utveckla lärandet på fritids framåt. Läsåret 2018/2019 kommer bli ett utvecklande år där vi arbetar i ännu högre grad för att alla elever i alla verksamheter ska känna ett sammanhang i sin kunskapsutveckling och ges chans att få ett begripligt och hanterbart inflöde.

/Sandra Grängstedt Mbalire, förstelärare i språkutveckling.